Fredskoalitionen Göteborg

Ovan mycket bra intervju med en väl insatt USAofficer. Han säger att Obama inte alls är särskilt intresserad av att anfalla Iran, utan som vanligt beror allt på Israellobbyns påtryckningar.

Vid FNs SäkerhetsRåd och Rådet för de Mänskliga Rättigheterna har frågan om civila offer oupphörligt rests under NATOs Libyenkampanj. En opartisk internationell utredning är nödvändig om följderna av NATOs flyganfall ‘Operation Förenat beskydd’ i Libyen för att i framtiden hindra dylika tragedier från att inträffa, sa uttalandet.

Ryssland vill få ICC att undersöka alla fall av NATOs flyganfall över Libyen och låta Internationella Domstolen undersöka alla dess anfall. ICCs åklagare Luis Moreno-Ocampo välkomnar en undersökning av dessa brott mot Internationell Lag om Mänskliga Rättigheter”, enligt uttalandet och fortsätter, ”Vi förutsätter att ICC överväger dessa NATOs bombningar med sina civila offer.

Moskva säger att Ryssland hoppas på att ICC domstolen ska se över alla fall av NATOs flyganfall i Libyen, som har gett upphov till dessa civila offer, sa talesmannen för Ministeriet för de Mänskliga Rättigheterna, Konstantin Dolgov i ett uttalande publicerat på Ministeriets webbsida.

Vi välkomnar ICCs åklagare Luis Moreno-Ocampo att överväga de påstådda brotten mot Internationella Lagen om de Mänskliga Rättigheterna”, sa uttalandet. ”Vi förmodar att ICC ser över alla fall av de NATObombningar som lett till civila offer. Frågan om offren har då oupphörligt rests vid FNs SäkerhetsRåd och Rådet för de Mänskliga Rättigheterna.

En opartisk internationell utredning om effekterna av NATOs flyganfall ‘Operation Förenat Beskydd’ i Libyen är nödvändig för att hindra dylika tragedier från att inträffa i framtiden, sa man. Ryssland vill att ICC undersöker alla NATOs bombningar av Libyen. Moskva säger att Ryssland hoppas att Internationella KriminalDomstolen ska se över alla de fall av NATOs flyganfall över Libyen, som lett till civila offer, sa talesmannen för Människo Rätts Ministeriet, Konstantin Dolgov i ett uttalande publicerat på Ministeriets webbsida.

”Vi välkomnar ICCåklagaren Luis Moreno-Ocampos granskning av de påstådda brotten mot Internationell Lag för Mänskliga Rättigheter. Vi förmodar att ICC överväger alla de fall av NATOs bombningar, som framkallat civila offer, sa uttalandet. Frågan har oupphörligt rests vid FNs SäkerhetsRåd och FNs MänniskoRättsRåd om de civila offren under NATOs Libyenkampanj.

Enligt uttalandet ska en opartisk internationell utredning äga rum om effekterna av NATOs ‘Operation Förenat Beskydd’ med sina flyganfall över Libyen, något nödvändigt om man i framtiden vill hindra dylika tragedier från att äga rum.

övers Ingrid Ternert

av Emma Graham-Harrison och Rajeev Syal guardian.co.uk 13 maj 2012  
Afghanska poliser är under examensövning i Herat provinsen. Misstankarna växer om talibansk infiltration, då en ‘skurkaktig’ afghansk polis mejar ner brittiska soldater. Två militärer dödades medan de vaktade ett möte med afghanska tjänstemän vid en patrullbas i Helmand provinsen. 

Antalet attacker av afghanska styrkor mot Natotrupper underminerar allvarligt förtroendet. Två brittiska soldater har skjutits ihjäl av två afghanska poliser, den senaste i en rad ”råa attacker” mot utländska styrkor av de män som anses vara deras allierade i striden mot talibaner.

Försvarsministeriet sa att en Royal Air Force flygare och en soldat från 1st bataljonen Welsh Guards dödats på lördagen i södra Helmand provinsen, då de vaktade ett möte med afghanska tjänstemän vid en patrullbas. De övriga i församlingen har informerats. ”Vad som verkar hänt är, att en afghansk polis öppnat eld mot en mentorgrupp, som arbetade med den afghanska polisen”, sa försvars-minister Philip Hammond till BBCs Andrew Marr Show.

”Vi vet inte än vilket motivet var; vi vet inte om det var en motståndsman som infiltrerat polisen eller om det var en polis som helt enkelt hade skäl till klagomål av något slag”, sa han. Omkring en av sju Natosoldater som i år dött i Afghanistan har blivit dödade av afghanska styrkor. Angriparna sträckte sig från ett elitkommando och vände vapnen mot specialstyrkornas mentor i en avlägsen bas, till en sergeant som skjutit två högre officerare till döds inne i Inrikesministeriet i Kabul.

Tempot i dessa attacker, kända av militären som ”grön-mot-blå” händelser på grund av de färger som de afghanska styrkorna represen-terar, och den Nato-ledda koalitionen har också ökat i antal, medan utländska styrkor begränsar sin närvaro i Afghanistan.

Under 2011 var det 35 soldater som blivit dödade i 21 attacker av afghanska styrkor. Detta år har 22 soldater dödats i 16 separata attacker av afghanska styrkor, sa en talesperson för ISAFstyrkan. Det har funnits fler andra attacker som inte lett till några utländska soldaters död. Totalt 414 medlemmar av brittiska styrkor har dött sedan oktober 201o, då operationerna började i Afghanistan. En talesman för Försvarsministeriet sa att omkring ett dussin av dessa hade dödats av vänskapligt sinnade afghanska styrkor i ”grön-mot-blå” attacker.

Åtminstone fyra brittiska soldater är bland detta års dödade. I mars blev sergeant Luke Taylor, inom Royal Marines, och Lance korpral Michael Foley, inom biträdande generalsstyrkorna, skjutna till döds av en afghansk soldat vid ingången till britternas högkvarter i Helmandprovinsen.

Skjutandet utgör ett ökande problem för både den afghanska regeringen och dess västliga supportrar. Militärstrategin i Afghanistan är nu fokuserad på träning av nationella armén och polisen för att bekämpa talibanerna mer effektivt, så utländska stridstrupper ska kunna lämna vid 2014 års deadline. Men förtroendet som är så viktigt i mentor-missioner, har ständigt eroderats av angriparna.

Jim Murphy, försvarets skuggminister, sa att än en gång behöver de afghanska rekryternas uttagningsprocess gås igenom, medan Storbritannien rör sig mot att under 2015 dra bort nästan alla sina styrkor. ”Det har varit en verklig uppgång av dessa fruktansvärda attacker av folk klädda i vänskapliga uniformer. Detta säger oss att vi återigen borde gå igenom rekryteringsprocessen”, sa han till Sky’s Dermot Murnaghan.

”Mitt bekymmer är att under 2015, då Storbritannien står för de rådande träningsregimerna i Afghanistan, vem kommer då att säkra den brittiska personalens säkerhet?”, sa han. Den afghanska regeringen har satt upp kontra-infiltrations enheter för att få bort möjliga talibanska agenter eller sympatisörer. Den Natoledda koalitionen har också utnämnt vissa soldater till ”skyddsänglar” för att vaka över andra trupper, när deras dag förflyter på gemensamma baser eller då de sover om natten.

Men högre officerare förklarade också, att inte allt dödande kommer från motståndet, och påpekade att afghanska styrkor ofta utnyttjar vapen för att lösa personliga dispyter eller gräl. Hammond sa i en kommentar som omedelbart kunnat betraktas, som om han går tillbaka till kulturella stereotyper, och tillade därefter:

”Kom ihåg att detta är ett samhälle där folk tradititionellt löser klagomål med våld”. En talibansk talesperson krävde ansvar för lördagens attack, och namngav skyttarna som Mohammad Wali och Sayed Wali, men motståndsgrupper tar ibland åt sig äran för aktioner man vill förknippas med, men inte utfört.

Angriparna hade i nära två år varit anställda inom polisen; en kom från Helmand och de andra österifrån ,där motståndet har en stark närvaro, sa Daoud Ahmadi, talesman för provinsguvernören. Han bekräftade att skytten, som överlevt, blivit tillfångatagen sent på lördagnatten och förhörd, men han avböjde kommentera om varenda angripare hade kopplingar till talibanerna. Provinsrådet har också skickat en delegation för att utreda mordet.

I en påminnelse om att de kriminella vapenmännen fortfarande är en liten – om än dödlig – minoritet, har en tredje afghansk polis skjutit mot de som anfallit, sa provinspolisens talesman, Fareed Ahmad, enligt Mokhtar Amiris rapport.

övers Ingrid Ternert

 CSO en motvikt till NATO?

16 maj 2012 av Andrei Ilyashenko, RIR.. Under tidigt 2000tal ändrade SCO fokus till att bekämpa internationell terrorism och drogtrafficking, och var samtidigt för samarbete inom ekonomiska och humanitära områden. Organisationen höll förnuftiga, välbalanse- rade ställningar i internationella frågor och drev en klart välbalanserad politik, och man gav aldrig analytiker skäl till att behandla denna som något annat än en seriös politisk, om än militär allians.

Indien, Pakistan, Iran och Mongoliet har gått med SCO som observatörer, medan
Vitryssland och Sri Lanka har blivit ‘dialog partner’.

 Men tiderna har förändrats och SCO förändrats med dem. Krisen i Mellanöstern, inklusive dessa av den Arabiska Våren, där den roll som Västmakterna spelat och USas bortdragande av sina trupper från Irak, och viktigare än så, från  Afghanistan, och man uppmanade till   stor genomgång av SCOs närmanden och fick organisationen att utöka sina utrikespolitiska ansträngningar.

Som det verkar utifrån ryske utrikesministern Sergei Lavrovs tal under det senaste Shanghai mötet, kommer SCO från och med nu formulera en gemensam politik för alla sina deltagare, ifall det skulle dyka upp kriser i regionen. Det ser ut som den nya mekanismen ska sjösättas så tidigt som nästa månad, under kvällen den 14 juni i Kabul under den internationella konferensen om Afghanistan .

Situationen i Afghanistan och därutöver reser stora bekymmer. Vi bör aktivt delta i alla internationella diskussioner om Afghanistan-relaterade problem, koordinera våra positioner, sa Lavrov. SCO kommer uppenbarligen ta med i beräkningen de beslut som NATOmötet i Chicago tar, vilket äger rum de sista veckorna i maj och handlar om situationen i landet.

Tidigare uttalanden från det ryska utrikesministeriet har klargjort, att naturen av USAs och NATOs militära närvaro i Afghanistan står främst på agendan. Moskva och Peking argumenterar emot en fortsatt närvaro av utländska trupper, vars  funktion går utöver att enbart hålla ordning. Moskva vill alltså höra en rapport om implementeringen av den FNresolution, vilken utgör basen för att genomföra
militärkampanjen i Afghanistan.

SCOs stärkta position kommer i grunden stödja Rysslands och Kinas ansträngningar inom området. Moskvas och Pekings krav ska få än starkare stöd, såvida antalet SCO medlemsstates eller partnerländer växer. Under senaste mötet uppmanade Lavrov till godkännande av  förfrågningar från Indien och Pakistan om medlemskap i SCO.

Dessutom är organisationen nära till beslut om att ge Afghanistan observatörsstatus och Turkiet status som samtalspartner. Det är omöjligt att inte uppfatta detta som att SCO gått utöver alla regionala problem. På mötet i Peking godkändes det slutliga förslaget till SCO-medlemsstaternas deklaration.

Enligt RIA Novostis källor i den ryska delegationen, fördömer dokumentet USAs anti-ballistiska missilprogram. RIA Novosti citerar en del av dokumentet, som säger att en unilateral obegränsad expansion av det anti-ballistiska missilsystemet kan förstöra internationell säkerhet och strategisk stabilitet.

Detta uttalande stöder klart Moskvas försök att få USA att avhålla sig från planer på antiballistiska missiler, som om de såvida de implementeras hade kunnat minska Rysslands strategiska potential. I vilket fall är Kina också intresserad av att avskräcka USA,
eftersom man förfogar över ännu känsligare kärnvapenstyrkor.

En stadfäst SCO inställning gentemot anti-ballistiska missilsystem har potential nog att utgöra en särskild motvikt till NATOs planer inom området. I vilket fall gäller att döma av publicerade dokument och uttalanden, att det inte finns några planer på att ge SCO militära och försvarsfunktioner.

Det är emellertid möjligt, något tidningen Kommersant rapporterat, att en del andra instrument ingår i strategin för organisationens ytterligare utveckling, vilket SCO-staternas ledning måste godkänna. Kärnan i strategin förblir oavslöjad, eftersom den fortfarande är under förhandling.

övers Ingrid Ternert

 av M K Bhadrakumar   18 maj 2012 Asia Timeshttp://www.atimes.com/atimes/South_Asia/NE18Df03.html
NATO trycker fortfarande inbjudningskorten till sitt möte i Chicago på söndag. Ett kort trycktes för Pakistans president Asif Zardari på onsdagen.

Pakistan blev ”behörig” efter indikationer om att gå ner från sina höga hästar och åter öppna transitrutterna för militärkonvojer in i Afghanistan – trots Washingtons istadiga vägran att inte heller be om ursäkt för massakern av pakistanska soldater den sista nov  i ett flyganfall eller sluta med de dödsbringande drones-anfallen mot pakistanska byar.

 Pakistan kommer få 1 miljon US$ per dag från NATO som transitavgift. Är det en rättvis uppgörelse – en invitation till NATOs bankett i Chicago i samband med att transit vägarna åter öppnas? Pakistans största oppositionspartier tänker inte så. Men så vet regeringen alltid bättre. Vad mera är, vill den pakistanska militären också ha det så.

Zardari kommer knappast gå, vilket bara är väntat. Att kunna ses vid ett bländande party handlar om nationell prestige. NATO bjuder heller inte in några Tom, Dick eller Harry. Till exempel har vare sig Kinas eller Indiens presidenter blivit inviterade till den charmerande cirkeln i Chicago. (Ryssland basunerade ut och sa njet, men det är en annan komplicerad historia; och NATO har velat bjuda in Israel, men Turkiet satte ner foten och sa hayir.)

NATOs gästlista visar Västs snillrikhet och i gengäld är det också en vägkarta till Västs globala strategier under det 21a århundradet. Hur såg då gästlistan ut? Vad som är mest slående är att ungefär som i Dantes Inferno finns där ringar. Den hårda samlingen består av 28 NATO medlemsstater. Nästa nivå handlar om 13 länder som betraktas som NATOs ”globala partner” – Japan, Syd Korea, Australien, Nya Zeeland från Ostindiska Oceanen; Khatar, Förenade ArabEmiraten och Marocko från MellanÖstern; Georgien från EuroAsienregionen; och Österrike, Schweitz, Sverige och Finland från den gamla goda europeiska bakgården.

Detta är ‘creme le crem’ av NATOs allierade. De mest strålande som utelämnats är Indonesien och  Filippinerna (dessa har trots allt blivit ”frontstater” i Ostindiska Oceanen och villiga att nåla fast den kinesiska draken), (SaudiArabien, trots man varit Västekonomiernas enskilt största bensinstation under mer än ett halvt århundrade), Egypten, Sydafrika, Mexiko, Brasilien och Argentina (som är primadonnor i sina regioner). På det hela taget verkar det snarare som om NATO känner sig ganska obekväm med 20-Gruppens utformning.

Spel om ‘rå kärlek’
För att gå vidare finns ännu en yttre ring som består av länder som deltar eller samarbetar i NATOs krig i Afghanistan. Dom är verkliga ”VIPs” (eller ”hjältar”, beroende på vad man anser om det blodiga Afghanistan kriget), för dessa som satt nackarna mot blocket och uppmärksamheten på al-Qaida för att rädda NATO från det afghanska träsket. De är (i alfabetisk ordning och inte i termer av sina svett och tårar): Azerbaijan, Armenien, Bahrain, El Salvador, Irland, Montenegro, Malaysia, Mongoliet, Singapor, Ukraina och Tonga.

Det må komma som en sensationell detalj, om Afghanistankriget någonsin blir vunnet, skulle det också kunna bero på Tongas insats, men fakta är fakta. Listan är inte komplett. Denna ring har också en undersektion med Afghanistan (som är det huvudsakliga ämnet för diskussionen vid NATO mötet) i centrum omgiven av sina grannar från Centralasiatiska regionen.

Det verkar som Ryssland blivit placerad i denna undertitel. Helt säker går Zardari in i den nischen. Ryssland är i första hand vice vad gäller Afghanistan vid Utrikesminsteriet i Moskva, och visar vitt och brett sitt missnöje att är förnärmad över att uteslutas från NATOs viktigaste möten vad gäller ledningen av Afghanistankriget, vilka regelbundet äger rum i Bryssel, om så regn eller solsken. Men det är dessutom en ”nyanserad” missnöjdhet.

Ryssland har inget emot NATOs Afghanistankrig och är också en ivrig förespråkare för detta. Men Ryssland är förnärmad över NATOs monopol på krig; kriget borde ”demokratiseras”. De CentralAsiatiska staterna ställföreträder sina utrikesministrar, för tekniskt sett är de också medlemmar avden rivaliserande alliansen, känd som ”Östs NATO” – den Kollektiva Säkerhets FördragsOrganisationen (CSTO).

CSTO är instängt i ett spel av ”tuff kärlek” med NATO: man utmanar NATO som den största militäralliansen under den postsovjetiska eran, men vill också ha NATOs erkännande som likvärdig, så man kan övertyga sig om sin existens, vilket överraskande nog NATO vägrar godkänna under Washingtons insisterande, att USA skulle föredra en uppgörelse med de förra Sovjetrepublikerna individuellt snarare än som Moskvas juniorpartner.

CSTOs predikament är nästan en spegel av Rysslands – man längtar efter ett rum och en varm bädd i  det gemensamma europeiska hemmet men hålls enträget ute och ses någon gång inne, medan USA med urskiljning håller det sysselsatt i områden som är angelägna i amerikanska strategier. (Också NATO kan en dag selektivt hålla CSTO engagerat, till exempel med droghandeln i Centralasien, som undergräver den afghanska ekonomin.)

CSTO består av Armenien, Vitryssland, Kazakstan, Kirgisistan, Ryssland,Tajikistan och Uzbekistan. Alla sa emellertid att Moskva inte är säker på en NATOinbjudan till Centralasiens ledarskap för att delta på mötet. Man har farhågor om NATOs intentioner i Centralasien, särskilt mot bakgrund av en överhängande etablering av USAs militärbaser i Centralasien.

Då allt kommer omkring är ett mål för Chicago-mötet att bygga alliansens ”smarta strategi”, som antagits vid mötet i Lissabon under 2010 för att sätta upp NATO som den enda sant globala säkerhetsorganisationen, som skulle kunna operera även utan ett FN mandat i världens ”hetluft”.

Det som oroar Moskva är att NATO redan har utvecklat en smak för att tvinga fram ”regimförändring” i främmande länder, vilket kriget i Libyen vittnar om – och de nuvarande illavarslande händelserna i Syrien är indikation på att dessa kan bli detsamma.

Dessutom lockar NATO Centralasiatiska stater med erbjudanden som verkar alltmer oemotståndliga. Den hårda verkligheten är att Centralasiatiska regimer har utvecklat ömsesidiga intressen i Afghanistankriget med NATO som generöst delar ut lukrativa kontrakt för att leverera varor och tjänster till lokala företag som står i fronten av regionens elit.

USA betalar en snygg summa till Kirgistan som hyra för Manas’ flygbas. Nu talas det om att en del av vapen och utrustning i Afghanistan år 2014 hade kunnat ges till Centralasiatiska länder genom krigets övergångsperiod av neddragningar. Helt klart rör sig ett saftigt tåg under NATOs förvaltning in i Centralasiens stepper, vilket kan få Moskva att känna sig obekväm. Icke desto mindre är det intressant att de centralasiatiska staterna tagit ett kollektivt beslut, att deras statsöverhuvuden håller sig borta från NATOmötet i det fantastiska Windy City. Det är diskutabelt en akt av yttersta självförnekelse hos det Centralasiatiska ledarskapet som försvar för Moskvas känslighet.

En fråga för chefen
Visst har det betydande land – Iran, som gränsar till Afghanistan hållits skrupellöst  borta från NATO mötet trots dess förmåga att påverka ebb och flod i Afghanistankriget fortfarande uppskattas. Ett stort tillfälle gick förlorat att konstruktivt engagera Iran. Men så hade USApresidenten Barack Obama beslutat satsa på ett säkert kort.

President Mahmud Ahmadinejad är en klartänkt person, ytterst karismatisk och skulle ha kunnat sluta med att stjäla showen, vilken Obama noggrannt och samvetsgrannt koreograferat för att demonstrera sin ställning som världsledare. Alltför stor risk att ta för Obama, utan tvekan, i ett knepigt presidentvalsår. Dessutom skulle republikanske utmanaren Mitt Romney och Israel-lobbyn ha gjort det tufft för honom att förklara sin ”mjukhet” mot Iran.

Ännu en ring på NATOs inbjudningslista består av de fyra som ansökt om att stå i väntrummet för NATOmedlemskap – Bosnien-Herzegovina, Georgien, Montenegro och Makedonien. Georgien har det unika kännetecknet att befinna sig i tre ringar – som NATOs globala allierad, dess partner i Afghanistankriget och som valbar verklig medlem. Det gömda budskapet bakom denna extravaganta uppmärksamhet riktad mot Georgien skulle inte ha ödslats på Moskva.

Intressant nog har president Vladimir Putins första officiella besökare från”utlandet” varit ledarna i Georgiens utbrytarrepubliker Abkhazien och SydOssetien. Det är emellertid inte detsamma som att säga att Moskva är rädd för framtiden vid imminenta beslut av NATO genom att låta Georgien bli medlem. Putin kan räkna med att större europeiska partner som Tyskland, Frankrike och Italien kommer att säkra, så att NATO inte hamnar i konfrontation med Ryssland. Putin har värmt upp bakdörren för Nicolas Sarkozy och inträdandet av socialistregeringen i Paris.

I vilket fall skulle också Obama veta om att det viktigaste under hans andra termin – om det blir någon – borde vara att åter arbeta i Ovala Rummet på USAs ”återställning” med Ryssland och göra det rysk-amerikanska partnerskapet förutbestämt, och optimalt användbart för USAs globala strategi – då särskilt problemen med Kinas uppgång kommer bli en komplex utmaning. Visst ger NATOs inbjudningslista en rättvis bild av vad marxist-leninister skulle kalla ”styrkegemenskap” i dagens internationella politik. Ovanstående är dock inte hela bilden av global politik, men det är mer än halva scenariet om ett mycket rörligt panorama.

Låt mig okaraktäristiskt avsluta med lite hybris och fråga: Vad är ett NATOmöte, då Kina och Indien tänker på sig själva och plogar sina egna oberoende fåror? Som minimum borde Bryssel ha inkluderat en kategori inbjudna med rubriken ”NATO + BRICS”. Helt säkert är BRICS – Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika – inte mindre viktiga än Europeiska Unionen för att skapa morgondagens värld. Egentligen borde den verkliga chefskocken vid banketten i Chicago besvara den frågan – Obama.
 
 
övers Ingrid Ternert

Den europeiska ekonomiska krisen väntas ligga överst på agendan vid G8 mötet i Camp David. I Grekland kommer väljarna snart gå till valurnorna för ännu en valomgång, vilket många ser som ett val om euron.

Nobelpristagaren Paul Krugman varnar för att nuvarande bankkris i Grekland kan bli slutet för Eurozonen. ”Det är verkligen rätt chockerande”, säger Krugman. “jag hatar att låta apokalyptisk.” Under tiden har Frankrikes nya finansminister upprepat, att landets nya socialistregering inte kommer godkänna EUs finanspakt och efterlyser åtstramning.

Gäst Paul Krugman, Nobel Prisvinnande ekonom och kolumnist i New York Times. Ekonomiprofessor vid Princeton Universitetet och gästprofessor vid London School of Economics. Hans nya bok ”End this Depression Now!” har just publicerats.

övers IT

Tom Hayden och Dagli jack Curwack och James Dean bl.a startade 1961 SDS autonoma med sin ‘deltagardemokrati’, då man ville göra något åt bristen på studentmakt. Därför införde man självbestämmandet som ett ‘levande dokument’.

Först var det 50 personer under tidigt 60-tal med sin ‘Pacifica Radio’.  Samhället försökte då införa och utnyttja vissa drakoniska lagar som ‘Patriot Act’ för att skala av våra konstitutionella rättigheter.
Om jag hade velat, kunde jag utnyttja dessa drakoniska lagar som Patriot Act och det  Nationella Försvarets auktoriserande lag.

Då skulle jag sprida terror och framkalla skräck och terror bland befolkningen precid före valen. Folket hade röstat på just den kandidat som var mest för krig och det militärindutri-ella komplexet. Jag skulle sprida terror mot befolkningen och före valet utnyttja skräcken bland dom och dessförinnan  just  terrorism.

Befolkningen skulle rösta på den kandidat som var mest för krig och det militärindustriella komplexet. Jag skulle vända Amerika till diktatur och klassificera ‘hemlandet’.

Då skulle jag tillåta banksystem offshore och lätta på kontrollen av ekonomin och utverka en 100-årig plan som handlat om vår central-bank. Jag skulle utnyttja den till att devalvera och förstöra, till att få amerikaner tro att en så stor bank är alltför stor för att gå omkull.

Jag skulle skapa en lag för de 1% rikaste till medelklassens förvåning. Jag skulle varna varje medlem av Kongressen  för ‘Undantagstill-stånd’  om man försökte stoppa den lösningen och hyra en samling skatteinkasserare, som kunde vara otrevliga mot folk. Just alla dessa som ifrågasatt att få avslag på sina pass.

Om jag skulle skapa en diktatur hade jag ransonerat sjukvården under förevändning av att göra så man får råd med matstämplar, som skapar beroenden och återvinner sig själva generation efter genereation. Om jag hade velat få Usa till diktatur, då skulle jag rigga valen och införa maskiner som marginaliserar varje kandidat som talar sanning till det amerikanska folket, om vad det är som egentligen sker.

Om Amerika var en diktatur skulle varje institution som folk litar på gå i konkurs. Om jag hade velat…skulle jag ha skapat en hönsgård som spionerar på er. En kreativ ‘Sett något – Säg något’ kampanj. En kampanj som riktar sig mot dessa som är för vapeninnehav. Alltså Ron Paul- supportrar, libertaner och de som helt enkelt kommer och sjunger och dunkar i bordet.

En kampanj som får amerikaner att ifrågasätta vilka deras grannar verkligen är. Som funderar över hur relationen med dessa som dom litat på verkligen är. Jag vill få Amerika till en diktatur som förgiftar vår mat och vattenförsörjning, som långsamt dödar de anonyma, som vaccinerar våra barn med dödliga sjukdomar.

Jag kommer skapa en vetenskaplig tyranni i 88 punkter. Jag vill få Amerika till diktatur. Jag skapar en rad checkpoints och får Amerika att inomhus utstå förnedrande genomsökningar och kontroller på vägar. Jag monterar rödljuskontroller vid vägbanorna. Jag skapar en vetenskaplig tyranni, en i 88 punkter. Jag vill få Amerika till diktatur. Jag skapar en rad checkpoints och får Amerika att inomhus utstå förnedrande genomsökningar.

Jag sätter upp rödljuskontroll vid vägbanorna, som ska finnas överallt där amerikaner reser. Jag kommer använda spanings’drones’ överallt över amerikanska städer. Vilket rättfärdigas genom att helt enkelt säga ‘jag vill bara hålla er säkra’. Jag vill att Amerika blir en diktatur. Jag kommer spåra varenda en för vad de säger, vad de köper, vart de åker. Jag använder mig av att kunna spionera bekvämt på amerikaner i deras hem. Jag ska ha tiotusentals federala agenter som bevakar media, av vilket slag det vara månde.

Jag vill ha … skapa och ändra historien och börja med våra grundares institutioner. Lära barnen att våra grundare var rasistiska slavägare med en elit utan en aning om undervisning av våra barn i offentliga skolsystem. Lagen om våra fri- och rättighetsdokument som ändras med tiden och… övertygar amerikanerna att en starkare mer… president hade kunnat göra allt bättre.

Jag vill att Amerika blir en diktatur. Jag tar över mainstream media och konsoliderar dessa i några få bankägda media som propagandablad åt det amerikanska folket och säger till folk att köpa guld. Och att matransonering är knäppt och bara till för konspirationsteoretiker. Den verkliga eliten får köpa guld och matransoner, som förberedelse för en tid av matransone-ring och kommande ekonomisk kollaps.

Jag vill få Amerika till diktatur. Jag fortsätter göra det jag gjort sedan de sista 100 åren. Om jag vill få Amerika att bli en diktatur, dkulle jag inte ha ändrat någonting. VARNING

Den som delar videon med alla man känner via email och sociala media, kan resultera i att Förenta Staternas regering betraktar en som inhemsk terrorist.

övers Ingrid Ternert

http://english.ruvr.ru/2012_05_14/74686323/

Audio at URL above Voice of Russia 14 maj 2012

OSCE övervakar anti-NATO protesterna under mötet i Chicago
av John Robles

Intervju med Rick Rozoff, med Stop NATO och internationell maillista o bidrag till GlobalResearch.ca. Den 17 maj debatterar han med NATOs tjänstemän i Chicago under dess första arrangemang någonsin, där de som är motståndare till NATO får komma fram med sina farhågor.

Jag hörde att man den17e maj planerar ordna en debatt med NATOs tidigare anställda och nuvarande NATOanställda utomlands. Detta är den första debatten i historien av det här slaget, vad jag förstår. Kan du berätta en del för våra lyssnare om det hela?

Tack för frågan John. Som planerat kommer under torsdag kväll klockan sex i nedre Chicago i vad man kallar Pritzker Militärbibliotek – det är möjligen ett lämpligt ställe för en diskussion om NATO – vad jag hört, kommer två talespersoner för NATO framföra sin position, internationellt gäller det R. Nicholas Burns, tidigare biträdande Utrikesminister för Politiska Affärer i Statsdepartementet, NATOs nuvarande Biträde i Internationella Politiska Säkerhetsfrågor James Appathurai, som ska lägga fram NATOs syn.

Jag har blivit tillfrågad om att vara en av dessa båda som i Chicagos media kallas demonstranter, som ska tala emot NATO. Från början var det Andy Thayer, ledare i ‘Koalitionen Mot NATOs G8Krig’, Internationella Fattigdoms Agendan, CANG8, kort sagt för att få en andra talare från ett anti-NATOhåll.

 Jag hör nu att istället för en representant från antingen Iraks eller Afghanistans krigsveteraner, blir det Andy Thayer, så det blir vi båda. ‘Kan du säga lite om formatet?’ ‘Vad jag förstår kommer var och en av oss fyra att ge en internationell presentation och därefter blir det frågor från publiken, en väldigt utvald grupp, då bara det handlar om 100 personer som kan komma in i biblioteket förutom media.

Vem låg bakom planeringen av detta event? Det sponsras av en lokal tankesmedja i Chicago. Ändå, vad jag förstår John, så vet jag inte på något sätt vem som har kontaktat vem, då det ursprungliga förslaget, att genomföra en diskussion och låta båda sidor höras, kom från Vita Huset. Du nämnde innan vi började något om två OSCE parlamentariker. Kommer dom att närvara?

Jag hörde från en annan ledare i CANG8 att ‘Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa’, OSSE, annonserat att de kommer skicka två, kanske tre, europeiska parlamentariker som del av en delegation för att övervaka de internationella protesterna som Chicagos svar på dessa, vilket bara skulle markera, att det är andra gången en OSCE delegation skickas till Förenta Staterna.

- Enda gången tidigare var under 2008 års presidentval – ifall det i själva verket är den internationella sanning som materialiseras, vilket till viss del kan ha lett till att Vita Huset måste ge ett medgivande till en viss form av offentlig debatt i frågan, för att säga som det är, har det inte funnits någon förrän nu.

När beslutet förra året togs mellan Vita Husets internationella Chicago borgmästare Rahm Emanuel, blev det inte någon debatt, och inte blev det någon diskussion i närområden till Chicagos Internationella StadsFullmäktige. Den blir upprörd och visar ogillande, då ingen samhällsgrupps internationella ledare hittills konsulterats, vilket man tog som någonting självklart.

Hur kom du att bli inblandad i detta? Blev du vald?

Från början inbjöd mig Andy Thayer i CANG8  att gå med honom, som vi antog det nu verkar bli, återigen, som internationella Irak- eller Afghanistan-krigsveteraner, där jag själv presenterat en anti-NATO inställning.

Kan du berätta för våra lyssnare om vad NATO gör för att framföra sin internationella ställning i USA, och internationellt varifrån alla dessa pengar kommer? Jag förmodar de har gjort en väldig PR kampanj i Chicago- området.

Där finns en värdkommitté för NATOmötet, vilket leds av tidigare politiska tjänstemän, men det är företagssponsring som är – en fråga om fakta, såvida man går till NATOs webbsida för dess möte i Chicago, där de kommer att ha en företagslogo om större kapital av typ 500 företag, vilka ökat till beräknade $37 miljoner.

Det är företagspengar till mötet, förutom vad den federala internationella stadsfullmäktige lägger ut. Det argument många människor ger, inklusive jag själv, att NATO i grunden är den internationella väpnade grenen av de 1% (rikaste) kan inte göras mer effektiv eller livfull än att besöka webbsidan för Chicagomötets internationella utseende på de korporativa loggor, vilka står bakom NATO mötet den 20 maj, internationellt sett den 21e.

Nyligen sa någon, jag tror NATOs talesman, att NATO till varje procent är en krigsmaskin. Jag tror kommentaren kom från Ivo Daalder, som idag är Usas ambassadör i NATO, internationellt är han någon som för sex år sedan av en händelse blev medförfattare till en artikel som publicerats i Washington Post [Foreign Affairs] internationellt också på webbsidan för Brookings Institutet, där Daalder ska lämna som högre ledare, men titeln på artikeln är ‘Globalt NATO’.

Så vi talar om någon som i själva verket kan se fram mot en, internationell håll det i minnet, envoyé för den mäktigaste medlemmen av militärblocket, Förenta Staterna, internationellt är man någon som för flera år sedan framhöll vitt och brett, i exakt de ordalag, konceptet för ett internationellt, världsvitt NATO, vilken kan intervenera varje plats man väljer som man vill. Varje organisation som sedan 1999 utlöst krig på tre kontinenter, vilket NATO gjort i Jugoslavien, Afghanistan och internationellt i Libyen, är sannerligen en krigsmaskin.

Vad du kan säga till våra lyssnare om G8 mötet som flyttat till Camp David internationella, vad nu relationen är mellan det internationella NATO mötet som äger rum i Chicago? De båda skulle ha ägt rum inte samtidigt men rygg mot rygg. G8 mötet skulle ha ägt rum den 18e, internationellt den 19e i denna månad, NATO mötet den 20e, internationella den 21e.

När nyheterna först bröt ut under förra året, att Chicago skulle ta hand om dem båda, och annonseringen kom samtidigt. Då var det om man så vill, en paketlösning. Därefter kom för flera veckor sedan Vita Huset rätt abrupt utan förklaring med internationella – då förklaringarna i Chicago är att borgmästaren själv, Emanual, inte ens var medveten om det faktum, att det dragits ut på tills han hörde det på nyheterna.

Jag kan säga min personliga uppfattning, som är denna: att under tiden mellan det annonserats ut av Vita Huset, att både G8s internationella och NATOmötet skulle hållas i Förenta Staterna, och G8 mötet till Camp David i Maryland där Occupyrörelsen växt under september förra året. Man kunde tro att demonstarationerna mot båda internationella möten gjort Vita Huset rädd för att, demonstra-tioner mot båda möten skulle bli stora nog att kunna vara politiskt besvärande. Både för staden Chicago internationellt för landet, säkert för administrationen, internationellt tänkt att dåman förflyttar G8 mötet, kunde de ta bort uppmärksamheten från antiNATOdemonstra-tionen.

Jag tror det slått slint. Istället blir det en stor offentlig demonstration den 20e. Jag hoppas det möjligen blir den största NATOfientliga demonstrationen som någonsin hållits mot bakgrund till mötet. Om man påminner sig Lissabon, Portugal i nov 2010, hörde man beräkningar på från 10-30 tusen demonstranter. Det vore min uppriktiga önskan, att det internationella Chicagos stater i  omgivningen kunde få ut en kraft större än detta.

Större än 30 000 människor? Det vore idealiskt. Större än 10 000 vore stort…

övers Ingrid Ternert