Det är nu 15 maj 25 år sedan 100 000 människor tågade mot Ullevi i protest mot utplaceringen av kärnvapenmissiler i Europa under ledning av den samlade fredsrörelsen i Göteborg.
Nästan exakt på dagen 25 år senare äger nu den största marinövning någonsin rum i Sverige, Noble Mariner tillhörande NATOs snabbinsatsstyrka NATO Responce Force.
Den besöker först Göteborgs Hamn den 12 -15 maj för att sedan genomföra den största marinövningen någonsin i svensk historia längs Sveriges sydvästkust.
Drygt 15 nationer deltar i övningen, däribland Storbritannien, USA, Frankrike och Tyskland. I Göteborgs Hamn deltar Sverige med bland annat en korvett, en amfibiestyrka, en ubåt och en minröjningsstyrka.
Syftet med övningen, den största i Östersjön sedan Rysslands flotta övade i början av 90-talet, är “att träna Natos marina snabbinsatsstyrka i att säkra handelssjöfarten till fiktiva stater under en konfliktsituation”.
Gripen kan också ingå i denna Natos snabbstyrka där svensk trupp kan ingå redan nästa år, enligt försvarsminister Mikael Odenberg som enbart ser fördelar för svenskt vidkommande.
Samtidigt är det nästan på dagen 25 år sedan de största demonstrationerna någonsin i Göteborg ägt rum mot utplacering av kärnvapenmissiler i Europa, ledda av den samlade fredsrörelsen här inom FREDSAM.
Det tänkte vi både protestera mot och fira med en utställning på Stadsbiblioteket och då bjuda in olika talare i Speakers Corner samt ett seminarium till jubiléet förutom aktioner på stan.
Göran Johansson fick på den tiden tom blommor av fredsrörelsen för sitt engagemang i Göteborg kärnvapenfri hamn. Detta står han fast vid än idag
Det är 80 fartyg med 15 000 manskap som kommer hit, varav 6-700 svenskar. De befinner sig vid sitt besök både i innerhamnen och för ankar ute på Danafjord
Den är alltså till skillnad från vad försvarsmakten tidigare påstod inte en Partnerskap För Fredövning utan tillhör NATOs snabbinsatsstyrka, alltså den av USA ledda NATO Response Force, som skall kunna sättas in mot katastrofer och ”terrorist- stater”.
Men det engelska hangarfartyget är både så djupgående och högt och kan komma in under Älvsborgsbron. Däremot kommer sannolikt både Frihamnen och Lundbyhamnen att bli fulla av de Nato-fartyg som ingår i övningen. Inga besök för allmänheten…
Men Göteborgs kommun har kravet hamnen kärnvapenfri Zon…
Stöd uppropet för den utvisningshotade Hassan Asad
http://www.namninsamling.com/site/get.asp?hassad
Hassan Asad är en palestinier med jordanskt medborgarskap som bor i Göteborg sedan 10 år tillbaka. Nu hotas han, i enlighet med de nya ”anti-terroristlagarna”, med utvisning, anklagad för ”terrorism” utan att han – eller hans advokat!- fått veta varför.
Ärendet ligger f.n. hos regeringen, närmast hos migrationsminister Tobias Billström. Hassan är själv sjuklig, hjärtopererad, har dålig lungfunktion och njurproblem. Två av hans tre barn har olika handikapp.
Själv tror Hassan (det förblir gissningar, ingen får ju veta) att utvisningshotet kan ha någonting med hans arbete i Sverige för palestinska nödställda att göra, bl.a via AlAqsa (=Jerusalem) Spannmål.
Men oavsett om Hassan är ”skyldig” till något eller inte är det enligt FNs tortyrkonvention, som Sverige undertecknat, förbjudet att utvisa någon till ett land där det förekommer tortyr. Inga som helst undantag, inte ens krig, medges från denna konvention. Och Jordanien är (se t.ex. Amnestys senaste rapport) ett notoriskt tortyrland.
För inte så länge sedan fälldes Sverige i FNs tortyrkommitté för utvisningen av två egyptier till tortyr i Egypten år 2001. Den borgerliga oppositionen var då väldigt kritisk.. Nu riskerar vi en upprepning.
Alla de brott som klassas som ”terroristbrott” är redan, sedan lång tid, förbjudna enligt den svenska brottsbalken. Någon särskild ”terroristlag” behövs alltså inte för att döma sådana personer, utan den behövs bara – som Jan Guillou påpekat i en krönika nyligen – för att döma oskyldiga.
Kräv att korten läggs på bordet vad gäller anklagelserna mot Hassan Asad! Kräv att regeringen stoppar utvisningen av honom. Underteckna namninsamlingen och sprid vidare hälsar Gunnar Olofsson
Stöd uppropet mot den svenska truppnärvaron i Afghanistan med ditt namn för en annons i riksmedia: Ta hem de svenska trupperna från Afghanistan, öka den civila hjälpen!
http://www.afghanistan.nu/arkiv/upprop.pdf
Idag har Sverige 365 soldater i Afghanistan under amerikanskt befäl. Borta är talet om humanitära missioner. Förra året dödades 4000 civila i ett krig som bara förvärrar situationen för landets fattiga befolkning.
Samtidigt vill regeringen fördubbla den svenska utlandsstyrkan nästa år. I början av mars kommer regeringen med en proposition i frågan – kanske ett utökat mandat i såväl tid som trupp.
USA förbereder dessutom ett anfall mot Iran vid denna tid och kärnvapen kan då inte uteslutas. ISAFstyrkan som idag också är under amerikansk ledning skall då fungera som USAs östra flank mot Iran.
Det gäller nu att skriva på och bidra med 200 kr till annonsen!
Läs också debattartikeln i SvD Brännpunkt den 16 feb av Anne Ramberg generalsekreterare i Advokatsamfundet ”Sekretess snart ren illusion”
”Vildsint kritik som bygger på missuppfattningar”. Så karaktäriseras Sveriges försvarsminister den kompakta kritik som riktats mot förslaget att Försvarets radioanstalt, FRA, ska få avlyssna alla samtal, läsa alla sms och fax som passerar Sveriges gräns.
Förslaget innebär bland annat att regeringen och Regeringskansliet utan tillståndsprövning kommer att kunna beordra avlyssning av våra kommunikationer. Man måste då ställa sig frågan i vad mån regeringen och Regeringskansliet kan ha ett legitimt behov av en sådan ordning.
Avlyssningen förutsätter inte misstanke om brott eller militärt hot. Nej, det räcker med ett ”yttre hot”. Detta innefattar allt från migrationsströmmar, oljeutsläpp och organiserad brottslighet till terrorism.
Regeringen inrättar ett nytt övervakningssystem vid sidan av det som idag existerar. Redan tillskapandet av parallella system för underrättelseverksamhet är problematiskt. Att regeringsmakten skaffar sig ett eget system för avlyssning borde väcka starka protester i varje demokratisk rättstat.
Det handlar om en avlyssning av gigantiska mått i spaningssyfte. En avlyssning där ingen domstolsprövning förekommer, där ingen självständig, oberoende förhands – och efterkontroll äger rum och där effektiva rättsmedel saknas vid överträdelser.
Om Säpo eller den öppna polisen önskar använda sig av hemliga tvångsmedel som avlyssning måste det föreligga misstanke om brott. Ett sådant beslut fattas av domstol och ett offentligt ombud förordnas med uppgift att tillvarata den enskildes rätt.
Med det nya förslaget kan Säpo, om domstolen avslår en begäran om avlyssning, istället begära signalspaning hos FRA. Därigenom kan de rättssäkerhetsgarantier som rättegångsbalken föreskriver helt förbigås.
Redan förra gången förslaget remissbehandlades möttes det av stark kritik också från dåvarande justitieministern. Av de som under julhelgen fick mycket kort tid på sig att lämna yttrande över förslaget till lagrådsremiss var Rikspolisstyrelsen, Säpo, Riksåklagaren, Kammarrätten i Stockholm, Registernämnden, JK och Ekobrottsmyndigheten med flera mycket negativa till förslaget.
Ånyo framfördes kraftig och välgrundad kritik också från Justitiedepartementet, nu under en ny justitieminister. Det är, för att uttrycka saken milt, stötande att en regering så oblygt nonchalerar inte bara remissinstanserna, utan också sitt eget Justitiedepartement i frågor som berör grundläggande rättsstatliga principer och medborgerliga fri och rättigheter.
Man undrar vilka motiv som styr regeringens handlande i denna viktiga integritetsskyddsfråga. Eller är det så att hanteringen helt överlämnats åt en försvarsminister med fallenhet för viss arrogans i en viktig demokratifråga?
I de länder signalspaning i kabel har tillåtits har denna verksamhet försetts med rättssäkerhetsgarantier. Ett exempel är Tyskland. Det förslag som Lagrådet just granskat skiljer sig på viktiga punkter från den tyska modellen. Lagrådets uppgift är att granska lagförslag ur ett grundlagsperspektiv.
Med hänsyn till den stora vikt lagrådet, i andra sammansättningar, lagt vid denna uppgift till exempel i yttrande över buggningsförslaget respektive förslaget om så kallad preventiv avlyssning, är det mycket förvånande att Lagrådets majoritet i detta fall genom en lättvindig tolkning medverkat till att urholka det skydd som grundlagen och Europakonventionen medför.
Lagrådets hållning i konventionsskyddade integritetsfrågor bör över tiden vara konsistent. Det nu aktuella yttrandet svajar betänkligt.
Utländska och svenska journalister, advokater, klienter, polis, åklagare, säkerhetspolis, politiker liksom enskilda måste inse att allt de säger kan vara avlyssnat av regeringen. Begrepp som advokatsekretess och meddelarskydd riskerar att få ett illusoriskt innehåll. Om förslaget införs kommer vi att vara mycket långt framme i att övervaka våra medborgare, USA inkluderat. IB-affären förefaller ha fallit i glömska.
Vid försvarsministerns presskonferens i samband med att lagrådsremissen presenterades påstod han – tvärt emot vad som var sant – att praktiskt taget alla remissinstanser varit positiva och att det nog skulle bli så också i fortsättningen, även om några som Advokatsamfundet kommer att vara emot, förstås.
Det uttalandet var för att travestera den nuvarande statsministern i en kommentar till ett uttalande av sin företrädare; ”kraftfullt, svavelosande, och i grunden totalt felaktigt”. Det vore bra om försvarsministern besinnade detta.
Vildsint kritik? Ja, kanske, men inte mer än vad saken förtjänar.
Byggd på missuppfattningar? Nej.
