Under snart fyra år har USA hållit Irak ockuperat.
Under dessa år har fler än 650.000 dött, flera miljoner blivit flyktingar, en del i sitt eget land, men de flesta lämnat landet för en osäker flyktingtillvaro utomlands.
För de som blivit kvar under USA:s ockupation har medellivslängden minskat med 15 år, städer och stadsdelar bombats till ruiner, försörjningsmöjligheter och infrastruktur rasat samman. I Irak har livet blivit en fråga om att överleva från dag till dag.
Det kan inte få fortsätta så här!
Men Istället för att verka för fred och konfliktlösning har Sverige alltmer glidit in under USA:s kommando i Afghanistan och försvarsminister Odenberg vill till och med öka den svenska insatsen och skicka Jas stridsflyg till ett av världens fattigaste länder där förra året 4000 civila fick sätta livet till genom i första hand flygbombningar .
Sverige ligger redan högt på listan inom EU för brott mot de Mänskliga Rättigheterna. Det senaste brottet går ännu att stoppa: SÄPO vill på amerikansk begäran utvisa palestinierna Hassan Assad utan att denne ens fått veta vad han anklagas för.Han riskerar utvisas till Jordanien, ett land känt för att tillämpa tortyr mot fångar.
Medan andra länder drar sig ur USA:s krigsäventyr har Sverige tvärtom närmat sig och när USA och NATO nu laddar upp med flotta och flyg i Gulfen och Medelhavet för det som kan bli ett anfall mot Iran är det stor risk att svenska fartyg dras med.
Och den 10 maj deltar Sverige i den största flottövning någonsin i svensk historia. Den skall då ske under NATO:s Response Force, den styrka som NATO upprättade efter 9/11 för att hjälpa USA i sin terroristjakt. Och Sverige står som värd! Här i Göteborg!
Det är därför dags att sätta ner foten, för nu får det vara nog!
Vi kräver
USA ut ur Irak!
Inga sanktioner – inga bomber mot Iran!
Stoppa Sveriges stöd till USA:s krig!
Talare
Hans Linde, riksdagsledmot
Shora Esmailian, redaktör
Ingela Mårtensson, fredsaktiv fd riksdagsledamot
För snart 25 år sedan var vi fredsaktiva här i Göteborg väldigt glada och stolta. Den största svenska manifestation någonsin hade skett med 100 000 människor tågande mot Ullevi i protest mot utplaceringen av kärnvapenmissiller i Europa.
Idag skäms man nästan och rannsakar sig själv . Hur har vi kunnat tro att kärnvapenhotet är över, åtminstone för oss här i Europa? Istället hotas Iran av amerikans-israeliska kärnvapen bara för att de inte själva om tio år skall ha kunnat anrika uran till kärnvapennivå. Men världen tycks bli alltmer galen under Bushadministrationens ”Det långa kriget”.
Så gästas t.ex i maj nästan på dagen 25 år senare, Göteborgs Hamn av den största flottövning någonsin i svensk historia, Noble Mariner, som tillhör NATO Responce Force, NATOS snabbinsatsstyrka, som upprättades för att hjälpa USA i sin terroristjakt efter Irakkriget.
Försvarsminister Mikael Odenberg (m) har gett klartecken till denna flottövning längs den svenska sydkusten och vill nu dessutom kunna sätta in JASplan i Afghanistan nästa år. En jakt där hus flygbombas och förra året 4000 civila fick sätta livet till.
Ändå har en undersökning utförd av Pentagon visat att denna frenestiska globala terroristjakt producerat sju gånger fler terrorister än vad som funnits före Irakkriget.Vad nu den jakten gett för resultat i Sverige i övrigt känner vi alltför väl till. Senast skall palestiniern Hassan Assad utvisas från landet anklagad för terrorism. Och som alltid i dessa fall får ingen reda på varför.
Bara det strider mot våra allra mest grundläggande demokratiska rättigheter, Habeus Corpus, rätten att inför domstol få reda på vad man anklagas för innan man fängslas.
Hassan Assad skall dessutom utlämnas till Jordanien, ett land ökänt för sin tortyr av fängslade. Och samma som i fallet med våra två utvisade egyptier har Sverige utan att tveka agerat hjälpgumma då USA kallar.
Hur har nu allt detta kunnat ske? Vi är ju inte ens medlem i NATO. Eller är vi kanske det ändå, utan att vara det formellt, för att låta oss som medborgare få tid att vänja oss? I så fall måste vi se upp och inte låta det få gå hur långt som helst. Vi måste värna om vår här i landet sedan 200 år folkligt förankrade fredspolitik.
I USAs fall terroriststämplar man efter eget gottfinnande de organisationer vars politik inte faller den amerikanska regeringen på läppen som i fallet med den demokratiskt valda Hamasregeringen i Palestina.
De organisationer däremot som gör ”dirty jobs” åt Bushregeringens kan se fram emot att få sin terroriststämpling borttagen. Detta gäller t.ex den över världen spridda iranska Muhajedin Khalq, som även ockuperat USAs ambassad i Teheran för tiotals år sedan och haft militära baser i Irak under Saddams tid för räder in i Iran.
Men idag utnyttjas denna organisation i Bushregeringens tjänst för att infiltrera Iran inför ett kommande amerikanskt anfall mot landet. Är det en sådan springpojke vi vill vara åt USA? Eller kan vi bestämma oss för att hålla fast vid vår sedan 200 år tillbaka etablerade svenska fredspolitik?
