Fredskoalitionen Göteborg

Enligt de planer som den irakiska nickedocksregeringen och amerikanerna tillsammans fått ihop, skulle den stora separationsmur som idag byggs runt A’adhamiya, den största sunnidominerade stadsdelen i Bagdad, kunna skydda deras bostads- och affärsområde, Ett område som den irakiska regeringen och dess dödspatruller ännu inte lyckats tömma på sina sunniinvånare. 

Ibland undrar jag om det var så här koncentrationslägren började i Europa. Muren kommer naturligtvis inte att skydda någon. Samtidigt blir det svårt att ta sig ut. Muren är det senaste i en rad försök att bryta sönder det irakiska samhället. Att underblåsa inbördeskrig räcker uppenbarligen inte.

Invånarna känner sig som om de lever i ett koncentrationsläger. Samtidigt är den stora splittringen mellan sunni och shia ett resultat av kriget, något som media förnekar. Men irakerna har generellt sett visat sig vara mer sega och toleranta än alla dess mullor, ayatollor och Vichy-ledare.

Då gäller det för USA att istället söndra och härska rent fysiskt – som i Berlin innan muren föll eller i dagens Palestina. På det viset kan de fortsätta jaga sunni ur shiaområden och shia ur sunniområden.
Jag lyssnar alltid på de irakiska krigspropagandisterna i de främmande huvudstädernas TV,

(De kan bara visa sig där, eftersom jag tvivlar på att någon här av säkerhetsskäl offentligt skulle våga uttala sig för kriget). De  vägrar inse att deras av religiositet framsprungna sekterististpartier bara underblåser sunni/shiakonflikten.

De vägrar också inse att situationen är en direkt följd av ockupationen och kriget. De går på och går på om Iraks historia och hur sunni och shia alltid varit i konflikt med varandra, något som jag hatar. Jag hatar att en handfull exilpatrioter som inte varit här på decennier låtsas som om de visste mer om detta land än vi själva, som faktiskt bor här.

(Läs mer…)