”Samlad svensk strategi ska bekämpa terrorism”, säger utrikesminister Carl Bildt och justitieminister Beatrice Ask på DN-Debatt den 8/2-08.
Men får omedelbart svar på SvD Brännpunkt den 10/2-08 ”Sverige förminskas i NATO”
I Bildt och Ask nya skrivelse står det ‘Terroristerna i Europa och deras handgångna män i Sverige är besläktade med den fiende som försöker destabilisera Afghanistan. Frågor som rör den nationella säkerheten går numera inte att särskilja från den internationella säkerheten’. ‘För att långsiktigt kunna bekämpa terrorismen och dess grogrunder krävs förebyggande åtgärder i vid mening.’
Nu råkar dock definitionen på krig vara att män i uniform dödar andra män i uniform. Terrorism betyder att civila dödar civila.
Att föra krig mot terrorismen betyder alltså att män i uniform för krig mot civila, vilket egentligen definieras som statsterrorism.
Och nu helt korrekt är just detta USA bedriver tillsammans med sina NATO/ISAF-bisittare.
Men vill vi verkligen vara med på statsterroristernas sida? Har regeringen tagit sig en ordentlig funderare över detta? I vilket fall som helst har vi gjort det. Alltså tagit avstånd.
Särskilt som våra sk hotande terrorister egentligen i sin tur försvarar det som dessa ser som ett hot – men nu från Västs sida, och det med all rätt.
Deras tidsbegrepp kan nämligen räknas i hundratals år tillbaka, medan det för oss handlar om högst tjugo år.
Och vad gjorde de gamla Korsfararna under några hundra år efter tusentalet? Jo, de mördade och robbade för den ”enda sanna lärans” skull, alltså kristendomen.
Islam var alltså hotad och måste försvaras. Inte bara med ett inre jihad, att rena sitt eget sinne och kämpa för det. Nej den allra yttersta uppoffringen att militärt försvara sin tro, sina heliga platser, helgedomar och sitt land mot yttre inkräktare.
Är det något som Regeringen funderat över i detta sammanhang? Då man nu som lärjunge till EU vill införa dess terroristlagstiftning, vilken i sin tur härstammar från USA med sin hänryckta härförare Bush.
För dem som vi kallar islamska terrorister gäller det att skydda Islam från angrepp utifrån. Och där existerar inga tidsgränser. Särskilt inte i denna ytterst religiösa nations-sammanslutning som går under namnet Afghanistan.
Om vårt perspektiv är fem år är deras femhundra. Ingen där glömmer de knäböjande och bedjande amerikaner som landsteg i Irak år 2003 under baneret ”Mission Accomplished”.
Ingen där i Irak har heller glömt traumat under det dåtida brittiska kolonialväldet, där dess särskilda sändebud Sykes-Picot ville skapa en fri väg för oljeledningen mellan Mosul i det kurdiska området i norr, dit oljan från källorna Kirkuk skulle ledas.
För att sedan fraktas vidare ner genom det bördiga Mesopotamien, deltalandet mellan Eufrat och Tigris, till det shiadominerade Basra i söder med dess oljekällor och utskeppningshamn vid den Persiska Gulfen.
Så trixas dessa tre landområden ihop till det land som idag går under namnet Irak.
Dessa händelser skall länkas till dagens övergrepp från USAs sida i länder som Irak och Afghanistan med sina heliga platser, där också vi är med, i detta strategiska krig för kontrollen av strategiska oljeledningar.
I Afghanistan arbetade på sin tid Benazir Bhutto hårt för att få färdig den olje/gasledning som sedan länge projekterats att från norr längs östra delen av Afghanistan ledas genom Pakistan och därifrån över till Indien. Mycket strategisk – och fortfarande inte klart.
VI ANDRA BORDE INTE HA NÅGOT MED DETTA ATT GÖRA. Svenska folket får garanterat ingen vinstlott av det kriget. Om oljehandlaren Bildt ser några utsikter är det svårt att sia om.
Istället borde vi kämpa för ett svenskt folkförsvar i sin ursprungliga betydelse och med det chansen att bli säkrare själva.
För tryggheten att slippa Bildts totalt överflödiga undantagslag borde vi istället kräva Sverige ut ur Afghanistan!
Vilket också kommer att ske under demonstrationen den 15 mars, årsdagen av Irakkriget där också Palestinafrågan är med. Hela Mellanöstern är hotad – men från Väst.
Ingrid Ternert
