President Bush planerar ett luftangrepp mot Iran vid tiden för augusti månad. Bland annat två nyckelpersoner i den amerikanska Senaten varav en karriärdiplomat har informerats i frågan och planerar nu att gå ut offentligt.
Attacken skulle rikta sig mot Irans RevolutionsGarde (IRGC) genom bombningar av högkvarteret för Quds elitstyrkor. Dessa består av 90 000 man med uppgiften att sprida 1979 års iranska revolution över hela området.
Det amerikanska bombmålet kan utgöras av garnisonerna i södra och sydvästra delen av Iran i närheten av gränsen till Irak. USA har upprepade gånger anklagat Iran för att understödja det irakiska motståndet.
Man har t.ex gjort en räd mot det iranska konsulatet i Erbil i norra Irak och USAsenaten har stämplat Quds styrkor som terroristorganisation. I oktober följde sanktioner och dessutom har USA anklagat Iran för att ha ett kärnvapen- program trots att analytiker har påvisat motsatsen.
USA och Iran har en lång och periodvis besvärlig gemensam historia. USA avsatte t.ex den demokratiskt valda premiärministern Mossadeq 1953, som hade nationaliserat landets oljeindustri. Istället tillsatte man shahen 1953.
I och med den islamska revolutionen 1979 blev denne avsatt. Och den nya regeringen under ayatollaha Khomeini fördömde USA som den stora satan genom att bl.a ha stött shahen.
Iranska studenter ockuperade då också den amerikanska ambassaden i över ett års tid och höll drygt 50 amerikanska diplomater som gisslan.
Efter detta bröt USA de diplomatiska förbindelserna med Iran. Inte heller har nuvarande president Ahmadinejads (ofta felöversatta) retorik bidragit till en upptining. Enligt denna källa planerar USA att vidta ett begränsat anfall från luften som straff för Irans inblandning i Irak.
Dessa avslöjanden inifrån Senaten sägs nu ha vållat en viss uppståndelse eftersom informationen skulle hållits hemlig. Ett dylikt flyganfall mot Iran kan framkalla starka geopolitiska följdverkningar. Den stora frågan är bara hur Iran kommer att svara.
Irans val
Iran kan sträcka ut sina muskler på flera sätt. Man kan t.ex stödja irakiska motståndsmän och dylika krafter över hela Mellanösternregionen. Iran stöder idag både Hizbollah i Libanon och Hamas på det av Israel ockuperade palestinska territoriet.
Man anses också stödja talibanerna i Afghanistan. Iran kan alltså välja direkt konfrontation med USA i Irak och/eller i Afghanistan med sin långa genomsläppliga gräns.
Iran äger en krigsmakt på en halv miljon man. De sägs också förfoga över missiler förmögna att nå USAs med sina allierade i Gulfregionen. Iran har också deklarerat ett fullständigt eller selektivt embargo mot USAs allierade.
Iran är den näst största oljeexportören i OPEC och nummer fyra totalt sett. 70% av dess oljeexport går till Asien. USA har alltsedan 1995 stoppat oljeimporten därifrån och begränsat de amerikanska företagens möjlighet till investeringar
Kina är idag Irans största kund vad gäller oljan och Iran handlar i sin tur därifrån. Handeln mellan de båda staterna uppgick förra året till 20 miljarder dollar och fortsätter att öka. Kinas reaktion på en attack gentemot Iran är också problematiskt okänd för USA.
Tre för pengarna
Den islamska världen kan också komma att reagera starkt gentemot att USA attackerar en tredje företrädesvist muslimsk nation. Även Pakistan som också delar gräns med Iran kan emotse ytterligare tryck från sina islamska partier att avsluta samarbetet med USA i att bekämpa al Qaida och jaga Osama bin Laden.
Turkiet, en annan nyckelallierad, riskerar nu att ytterligare komma ifrån sin sekulära bas. Amerikanska företag, diplomatiska installationer och andra av USAs intressen riskerar samtidigt att möta hämndaktioner från regeringars-eller gruppers sida alltifrån Indonesien till Maracco.
Ett amerikanskt flyganfall mot Iran kan ge en jordskredseffekt i samband med det amerikanska presidentvalet, men vad som är svårt att förutse. vid första anblicken tycks vara att en militär attack mot Iran kan gynna McCain.
Denna Arizonasenator säger att USA är fast i en strid runt hela världen mot radikala islamistiska extrimister och tror nu att Iran är en av de största anstiftarna och uppbackarna i denna extremistvåg. Ett anfall mot Iran kan göra att amerikanska väljare stöder krigsansträngningarna och röstar på Mc Cain.
Å andra sidan skulle ett anfall mot Iran kunna öka allmänhetens avståndstagande gentemot Bushadministrationens politik i Mellan Östern och leda till ett stöd för den demokratiska kandidaten. Men ett anfall skulle vålla reaktioner långt utanför de egna väljarskarorna.
Detta kan vara förklaringen till att två erfarna senatorer som dessa, en republikan och en demokrat, sägs ha blivit så uppskrämda vid blotta tanken.
övers Ingrid Ternert
