Seminariet på ESF, Malmö, Möllevången fredag Café Möllan kl 18-21
For the other Voices in Middle East and sub-continent: A report on social movements in Iran, Afghanistan and Pakistan
The Middle East has become a battle-ground for reactionary forces. Aggressive capitalism, US imperialism and its allies confront fundamentalist religious states and political forces on this battle-field. Mainstream media are exclusively covering only their rivalry as the only reality of this region. But that is not the whole story. There are other voices in the region.
Talare är bl.a
Sahar Saba (Women´s movement in Afghanistan)
Farooq Sulehria (Social movements in Pakistan)
Intervju av Rasmus Fleischer i Arbetaren år 2001 med Mattias Gardell och andra som då på olika sätt hade mött islamisk fundamentalism. ”Islamismen är en folkhemsideologi”
Islamismen är ett samlingsbegrepp för rörelser som menar att islam inte bara är en religion utan även ger kompletta instruktioner för hur politik och ekonomi ska se ut.
Religionshistorikern Mattias Gardell ville understryka att islamismen inte är någon enhetlig rörelse. Till exempel har Iran varit nära att förklara krig mot talibanerna i Afghanistan.
- Islamismens kärna är en folkhemsideologi som går ut på att alla människor har rätt att leva ett bra liv. Människan anses vara född god och kompetent nog att fullfölja sin uppgift att bygga det perfekta samhället, säger Mattias Gardell.
- Att islam har gått från att vara världens mest framstående kultur till den fattigmans- religion som det är i dag, beror enligt islamisterna på ett frånfälle från den direkta kontakten mellan Gud och människa, som man menar fanns på Muhammeds tid.
Det betyder inte att man vill tillbaka till 700-talet, bara till de principer man anser fanns då. Att det står i Koranen att Muhammed borstade sina tänder med en träpinnne kan till exempel tolkas som att alla har rätt till folktandvård.
Mattias Gardell säger att aktivisterna i alla islamistiska grupper kommer från liknande bakgrund. De är unga, från lägre tjänstemannabakgrund och är den första generationen som läser på universitet, påfallande ofta naturvetenskapliga ämnen. När de flyttar från byn till storstaden äcklas de av materialismen, förfallet och fattigdomen.
Den stora islamistiska huvudfåran, med organisationer som muslimska brödraskapet, palestinska Hamas och FIS i Algeriet, kan på det strategiska planet att betraktas som en sorts muslimska socialdemokrater, enligt Mattias Gardell.
De är reformister och vill bygga sitt samhälle underifrån, genom ABF-liknande folkbildningsverksamhet. De vinner folkligt stöd genom att engagera sig i sådant som staten försummar – soppkök, gratis utbildning, sjukvård och daghem.
- De vill ta bort klassklyftorna, men behålla den privata äganderätten, precis som socialdemokraterna.
Revolutionära grupper som Hizbollah utgör en minoritet inom den islamistiska rörelsen, som dock har vunnit mark sedan den iranska revolutionen 1979. De vill erövra statsmakten för att förändra samhället ovanifrån, och påminner på så vis om leninister.
En tredje strömning utgör de islamistiska grupper som enligt Mattias Gardell företräder en fascistisk ideologi. Tawid, den islamiska idén om Guds enhet, tolkas av dessa även som en folkets enhet, vilket motiverar en korporativistisk samhällssyn. De talar, precis som många av västvärldens fascistgrupper, om en ”tredje väg” bortom kapitalism och kommunism. I detta läger befinner sig Usama bin Ladin.
- Jag har just läst igenom hans texter och tolkar honom som fascist. Däremot är det svårt att säga om Usamas islamism liknar talibanernas. Talibanerna i Afghanistan skiljer sig från övriga islamister på många sätt och Mattias Gardell är tveksam till om de över huvud taget kan räknas till rörelsen.
Deras förbud mot musik och extrema kvinnoförtryck anses av de flesta islamister vara omuslimskt. Många bedömare menar att de i grunden är en etnisk rörelse, eftersom så gott som alla talibaner tillhör pashtunerna, en av Afghanistans över 50 folkgrupper.
Talibanernas kvinnoförtryck härrör enligt vissa ur en hybrid av islamism och pashtunska stamlagar. Talibanrörelsen uppstod i en kaotisk situation 1994, och leds av krigsveteraner som med stöd av USA gjorde motstånd mot den sovjetiska ockupationen av Afghanistan under 1980-talet.
Många av talibanerna har utbildats vid religiösa skolor i norra Pakistan, berättade Jan-Erik Wänn, som lett Afghanistankommitténs hjälparbete i huvudstaden Kabul.
- Till att börja med uppskattades talibanerna av flertalet, eftersom de skapade lugn och ordning och såg till att få slut på problem som rån och våldtäkter. Men sedan dess har sympatisörerna blivit allt färre i takt med att allt mer förbjudits, sa han.
Antalet talibanska aktivister kunde vid den tiden uppskattas till knappt 50 000, och bara en liten minoritet av afghanerna sympatiserade med regimen. Talibanernas folkliga stöd var långt större i grannlandet Pakistan, sa Jan-Erik Wänn (komm: som vi denna tid trodde att en amerikansk militärinsats i Afghanistan skulle kunna leda till att nationen enades och åter slöt upp bakom regimen, vilket har visat sig vara en stor felbedömning)
Afghanistan hade redan världens största flyktingkatastrof, och i värsta fall kunde antalet flyktingarna komma att fördubblas från tre till sex miljoner, trodde Jan-Erik Wänn. Han evakuerades, liksom andra hjälparbetare, efter händelserna i USA men hann observera hur oron spred sig i Afghanistan.
- Det var definitivt inga som dansade på gatorna i Kabul efter det som hänt i USA.
Krigshotet och det faktum att talibanerna infört allmän värnplikt ökade på flyktingströmmen. Iran skärpte kontrollerna mot den afghanska gränsen, och många försökte fly till Pakistan.
…Sholeh Irani, redaktör för tidskriften Kvinnor mot fundamentalism, menade att det enda sättet för omvärlden att störta talibanerna var att ge sitt stöd till oppositionen, men inte att invadera landet.
- Vilka är det man skall bomba? Majoriteten av de läs- och skrivkunniga har redan flytt från Afghanistan. De som är kvar är de som redan helt saknar resurser.
Hon menade att islamismen har sin rot i att alla demokratiska möjligheter till utveckling har förstörts och tog sitt födelseland Iran som exempel. På 1950-talet kom en liberal statsminister till makten i valet och en politisk pluralism började utvecklas.
Då genomfördes en USA-stödd statskupp som gjorde shahen till diktator, vilket hon menade lade grunden till fundamentalisternas maktövertagande i den iranska revolutionen 1979.
- Allt det som hände där skulle inte ha behövt hända om folket hade lämnats ifred. I debatten talas det inte om att islamisterna är produkter av USA:s säkerhetstjänst. Både Hamas, talibanerna och Usama bin Ladin stöddes av USA under det kalla kriget.
Är det inte positivt om militära ingripanden kan bidra till att störta talibanerna?
- Inget positivt kommer ur hysteri. Det kommer tyvärr inte att hjälpa kampen mot fundamentalismen, utan snarare göra fundamentalisterna till hjältar eftersom vanligt folk i de fattiga länderna inte är särskilt förtjusta i USA.
- I Pakistan har vi sett exempel på hur populära talibanerna blivit. Det som skett är det bästa som kan hända högerextremisterna i de islamiska diktaturländerna i världen.
- Huntingtons spöke vandrar över det offentliga samtalet, sa Mattias Gardell, och syftade på den amerikanska statsvetaren Samuel Huntingtons kontroversiella tes om ”Clash of civilizations”. Någon risk för sådant kulturkrig trodde han dock inte förelåg vid denna tid..
Fria 6 sept 2006 ‘Kvinnokamp mot alla odds’
Hon hade en ödmjuk framtoning och hennes gestalt var liten och nätt. Hennes ögon utstrålade både glädje och sorg på samma gång och kanske sa de något om hennes hemland. Det så ofta bortglömda Afghanistan har präglats av krig och fattigdom i flera sekler.
- Våra huvudsakliga mål är kvinnors rättigheter och sociala frihet i Afghanistan. Vi vill ha ett sekulärt Afghanistan byggt på demokrati och mänskliga rättigheter. Men verkligheten i Afghanistan är något helt annorlunda. Landet styrs av krigsherrar och droghandlare.
De afghanska kvinnorna är fortfarande förtryckta och spänningarna i landet mellan olika minoriteter har ökat sedan den USA ledda invasionen 2001 berättade Sahar Saba. Rawa, Revolutionary Association of the Women of Afghanistan, som bildades 1977och består av kvinnliga afghanska intellektuella. De verkar för frihet, demokrati och kvinnors rättigheter.
I spetsen stod aktivisten Meena, som mördades i Pakistan 1987. Mordet var ett tungt slag mot organisationen, som trots allt fortsatte sitt arbete. För medlemmarna som vigt sina liv åt kampen för kvinnors rättigheter är Meena alltjämt en hjälte och en inspirationskälla.
