skriver Lennart Palm, professor i historia, på GP debatt
Sverige är på väg att bli djupt inblandat i det krig mot terrorism som USA och Nato bedriver i Afghanistan. Vårt bistånd äts upp av militära insatser som nu tar uppemot 65 procent av vad Sverige satsar totalt.
En färsk rapport av den amerikanske professorn Marc W Herold på University of New Hampshire (The Matrix of Death) sätter strålkastarljuset på USA/Natos bombningar av Afghanistan som pågått i stort sett dagligen sedan 8 oktober 2001. Dessa bombningar rapporteras knappast alls i svenska media och definitivt inte i samma utsträckning som individuella terroristdåd av muslimska extremister.
Det totala antalet civila direkta offer för bombningarna av Afghanistan uppgår nu enligt Marc Herold till mellan 2 699 och 3 273 personer. Till detta kommer tusentals döda motståndsmän.
Men trenden är alarmerande. Det lågintensiva kriget håller gradvis på att anta karaktär av masslakt. Enbart under juni och juli i år fälldes lika mycket bomber som under fjolåret 2007, vilket i sin tur var en fördubbling sedan 2006.
Marc Herold hävdar nu i sin rapport att den typ av bombningar som sker i Afghanistan – merparten kallas Close Air Support (CAS), en sorts taktiska bombningar för att stödja markoperationer – är betydligt dödligare än de gammaldags ”bombmattorna”.
USA:s och Natos bomber dödar omkring tio gånger fler afghanska civila med ett ton av våra precisionsbomber jämfört med de serber vi dödade 1999. Mer än 80 procent av krigets civila dödsoffer i Afghanistan i dag orsakas av CAS-attacker, skriver Herold i rapporten.
Bombade bröllop
Det mest uppmärksammade av USA:s dödliga taktiska flygoperationer inträffade torsdagen 21 augusti i år då 90 människor, varav 60 barn, dödades i den afghanska byn Azizabad utanför Shindand, söder om Herat. USA förnekade händelsen och talade om fyra civila döda, men sedan FN-personal styrkt dödstalet tvingades USA inleda en undersökning.
I juli dödade USA/Nato:s bomber 52 personer på ett dubbelbröllop, däribland båda brudarna, i byn Khetai. Dödandet av civila håller på att bli en allvarlig politisk belastning för Afghanistans president Karzai. Senaten i landets parlament kräver en tidtabell för USA:s tillbakadragande från Afghanistan och Karzais egen regering kräver bombstopp.
Liten oberoende bevakning
Dödandet tilltar, men vad får allmänheten i västvärlden veta? Herolds rapport visar något som är mycket oroväckande, nämligen att viktiga institutioner som Human Rights Watch och USA-media som nyhetsbyrån Associated Press, systematiskt underrapporterar dödandet.
I de europeiska stater, som numera står för ungefär hälften av de utländska soldaterna i Afghanistan i den Natoledda ISAF-styrkan, är man i hög grad beroende av amerikanska media. Afghanistankriget bevakas – den här gången – knappast alls av oberoende korrespondenter utan nästan enbart av korrespondenter som är inbäddade i de utländska förbanden.
Medan professor Herold anger 411 till 496 döda civila i år (till 4 augusti) enbart till följd av USA/Natos stridshandlingar anger Human Rights Watch 119 döda civila i flyganfall och 54 i andra USA/Natoanfall (till 1 juli).
Associated Press anger siffran 158 dödade av USA-Nato och 11 i korseld (till 26 augusti). FN:s särskilde rapportör säger minst 200 och frivilligorganisationernas samarbetsorgan ACBAR säger att 1 000 civila dödats i år, varav 260 enbart i juli.
På väg att spåra ur
Afghanistankriget utkämpas i en medieskugga, men allt talar för att det nu sker en allvarlig upptrappning. Raketer landade häromdagen bara sex kilometer från svenskarnas bas i Mazar-i-Sharif. För detta väljer vår regering att blunda.
Kritikerna, med bland annat förre försvarsministern Thage G Peterson i spetsen, menar att operationen i Afghanistan spårat ur. När Sverige skickade trupper – i dag 348 man – till Afghanistan skedde det på villkor att ISAF och USA-koalitionen skall vara två distinkt skilda insatser som verkar under separata mandat och befälskedjor (riksdagsbeslutet 6 december 2005).
Men nu har Nato tagit över befälet för ISAF, svenska soldater bär Natos emblem på sina uniformer, de ska följa ”rules-of-engagement” som utfärdats av en Nato-general och så vidare. 97 procent av soldaterna i ISAF är Natos och den största kontingenten är amerikaner.
Ta hem truppen
Så vad har Sverige längre där att göra? Insatsen har gradvis berövats allt humanitärt sken. En viktig enhet sysslar med radiospaning, det vill säga spionerar på afghanerna och samlar informationer som USA använder i sin krigföring.
Den militära insatsen håller effektivt på att äta ut biståndet och tar nu två kronor av tre som Sverige satsar i Afghanistan.
Att hemkalla de svenska trupperna från Afghanistan är en förutsättning för att återställa Sveriges goda namn som opartisk hjälpare i Afghanistan. Vårt land skall inte delta i ett kolonialt krig.
