NRK 7 feb 2009
av Ida Dahl Nilssen och Kristian Aanesen
’De norska militära operationerna i Afghanistan kan inte ses som lyckade. Det spelade ingen roll vad vi gjorde. Det var viktigare att göra något än vad. Det hela var bara ett spel för galleriet’, säger en av officerarna, nyligen hemkommen från sin tjänst i Afghanistan.
Kapten Tom Christian Blix är rädd för att de norska styrkorna har förvärrat situationen för afghanerna istället för att förbättra den och han säger att han inte har någon känsla av att ha gjort någon som helst nytta.
Man brydde sig helt enkelt inte om hur planerna fungerade- Man är egentligen inte intresserad av att nå ett mål. Processen är själva målet, hellre än att man uppnår något i ett område. Det verkar som det vore viktigare att få dit många till planläggningsmötena och framföra bra presentationer inför befäl och generaler.
Och det verkade som man hade varit framgångsrik om man klarat av att leverera en operationsorder i tid, säger Tom Christian Blix som har 15 års erfarenhet som yrkesofficer och har tjänstgjort ett år i Afghanistan.
«Man riktar in sig på vad man ska klara av att planlägga, inte på hur planerna i realiteten fungerar.»
- Vi har gjort Talibanerna starkare
Blix har tidigare tjänstgjort både i Bosnien och Libanon. I båda dessa uppdrag har han suttit med en känsla av att göra något viktigt för landet, men inte i Afghanistan.
- Både i Libanon och i Bosnien har jag haft känslan av att ha gjort ett bra jobb. Att jag har bidragit på ett positivt sätt i landet. Den känslan har jag inte haft här, tvärtom hade jag en väldigt stark känsla av att det vi gjort har varit bluff och båg, något som skapat en större otrygghet för afghanerna, och gjort att det har blivit farligare för dessa, och återigen har gjort att vår fiende talibanerna har blivit starkare och starkare, säger Blix.
Och han får stöd från en tidigare militärtolk för de norska styrkorna i Meymaneh.
- Vi är inne bara för att täcka våra egna behov och bara som hjälpare, och så försvinner vi när saker och ting blir svåra. Vi är inte där för att höra vad afghanerna kräver för att få till sina liv. Vi är där för att genomföra operationer och uppnå de mål vi har föresatt oss utifrån vår ståndpunkt, säger Sosan Asgari Mollestad.
Kan bara skratta åt planerna
Blix berättar vidare om en uppgiven stämning blant de norska och svenska officerarna i lägren i Mazar-i-Sharif.
- Det hela var lite av en lättsam karaktär. Vi satt tillsammans om kvällarna och flinade och skrattade utifrån den idioti som försiggick i de planläggingsprocesser och de operationer vi skulle genomföra. Man kunde bara skaka på huvudet och säga att det hela var idiotiskt, berättar han.
Känner inte igen sig
Detta är en situation som chefen för alla norska utlandsoperationer, Harald Sunde, inte känner igen. Han kan däremot berätta om att han får många meddelanden om att det hela fungerar.
- Många kommer tillbaka, både soldater och befäl, och säger till mig att det spelar roll. Och vi är på god väg att skapa säkerhet genom att stötta arbetet med säkerheten tillsammans med de afghanska myndigheterna, men det kommer att ta en lång, lång tid, säger Sunde.
Men ifråga om FN går det inte riktigt vägen i Afghanistan. Sju år efter att de västliga styrkorna intagit landet är Afghanistan mer otryggt nu än tidigare och fattigdomen växer.
- Det är en ganske bred enighet bland de norske officerarna i Afghanistan om att dessa operationer inte leder till någonting gott för afghanerna, säger Blix.
