NEW GREAT GAME REVISITED – av Pepe Escobar Asia Times 22 juli
Saker och ting blir bara märkligare och märkligare i det iranska underlandet. Som förra veckan under fredagsbönen i Teheran, personligen ledd av fd president-ayatollah Hashemi Rafsanjani ‘hajen’ kallad och Irans rikaste man. Delvis har han fått sin förmögenhet från ‘Irongate’-1980talets hemliga vapenkontrakt med Usa och Israel.
Lika väl känt är att Rafsanjani ligger bakom ayatollah Khatamis pragmatiska konservativa fraktion, den som nyligen förlorat striden i toppen, mera än i presidentvalet, till den ultrahårda fraktion som står under Khameini – Ahmadinejad – Irans RevolutionsGarde. Under bönen skrek delar av den regerande fraktionen som vanligt ‘ död åt Amerika’ – medan de pragmatiska konservativa för första gången kom upp med ‘död åt Ryssland’ och ‘död åt Kina’.
Oops. Till skillnad från Europa kom Kina nästan omedelbart att acceptera valet av president Ahmadinejad. Kan dessa porträtteras som Irans fiender?
Eller har de pragmatiska konservativa inte informerats om vidden av vad Zbig Brzezinski predikat sedan 1990-talet? Alltså denna kända person som är så helt uppslukad av EuroAsien och har president Obamas odelade öra. Han säger det är viktigt att bryta sönder axeln Teheran, Moskva och Peking och skjuta samarbetsorganisationen SCO i sank.
Slutligen vet man heller inte att såväl Ryssland som Kina och Iran är starka förespråkare för att få ett slut på dollarn som global reservvaluta till fördel för en multipolär valutakorg, en gemensam valuta där Rysslands president Medvedev haft fräckheten nog att presentera en prototyp på G8-mötet i Italien? Förresten är den ganska snygg, myntad i Belgien och visar G8-ledarnas ansikten med mottot ‘enighet i olikhet’.
Det är inte direkt vad Obamaadministrationen haft i tankarna då det gäller Iran och Ryssland- oavsett triljoner bytes i luftig retorik. För att börja med energiläget. Iran är på andra plats vad gäller kända oljereserver (11%) och gasreserver (16%) enligt GPS statistik från år 2008.
Så om Iran någonsin skulle ha valt en mer öppen relation till Usa, hade deras big oil övertagit Irans energiinkomster från Kaspiska Havet. Det betyder oavsett retoriken att ingen Usa-administration någonsin vill ha att göra med en hyper-nationalistisk iransk regim i stil med de nuvarande mullornas militära diktatur.