Fredskoalitionen Göteborg

30 juli, 2009

Bist̴nd Рinte bomber!

Den som vill se hur det går till i verklighetens Afghanistan bakom kulisserna med dess storpolitiska spel bakom ryggen på regeringar och folk, kan gå in på en ny analyserande artikel på http://www.fredskoalitionen.se

Så till Aftonbladets ledare 28 juli 2009 om just kriget i Afghanistan och vår roll där, och den är bra som moralisk grund

Läget i Afghanistan blir alltmer bekymmersamt. Juli tycks bli den blodigaste månaden alltsedan den amerikanska invasionen 2001.

Antalet attacker mot de svenska soldaterna i norra Afghanistan har ökat markant. ”Vi har en situation där striderna trappas upp, talibanerna vill förstöra valet. Vi vill skydda det”, sa Carl Bildt vid EU:s utrikesministermöte i gÃ¥r.

Det kommande valet är förstås en orsak till oroligheterna. Men Bildt nämner inte med ett ord att det just nu pågår en omfattande militär operation från amerikanskt håll i södra Afghanistan. Byar bombas och civila dödas.

Afghanska presidenten Hamid Karzai har vädjat till USA att upphöra med flygattackerna. FN, Röda korset och Human Rights Watch har kritiserat bombningarna. Här hemma har ett upprop gjorts där alltifrån förre ärkebiskopen KG Hammar till Svenska freds- och skiljedomsföreningen kräver ett bombstopp.

Sveriges roll i Afghanistan är kontroversiell. Vårt deltagande i den av FN visserligen sanktionerade, men av Nato ledda, Isaf-styrkan har från första början varit tveksam. Inte för att det är fel att bidra med fredsbevarande trupp utan för att mandatet är så otydligt.

Sammanblandningen mellan de amerikanska styrkorna och Isaf har gett den senare klara trovärdighetsproblem. USA:s utgÃ¥ngspunkt för invasionen i Afghanistan var ”kriget mot terrorismen”. Med den logiken har bomber fÃ¥tt gÃ¥ före civil uppbyggnad.

Det vidriga talibanstyret föll men i och med att grundläggande samhällsfunktioner ännu inte fungerar vädrar extremisterna återigen morgonluft. Än en gång ser vi hur den amerikanska krigslogiken snarare leder till mer av islamism än mindre.

Amerikaniseringen av FN-styrkan (Isaf) drabbar inte minst de svenska soldaterna och gör deras uppdrag betydligt farligare. Om det fredsbevarande uppdraget övergår till regelrätt krig på Natos/USA:s villkor finns ingen folklig förankring kvar, varken i Afghanistan eller bland svenska medborgare.

Därmed sviks både det afghanska folket och de unga svenska killar och tjejer som gör sitt yttersta för att försökab åstadkomma ordning och säkerhet i Mazar-i-Sharif.

Carl Bildt skriver i sin blogg att han ”tror att den Europeiska Unionen kan göra mer för att hjälpa Afghanistan”. Han borde inte bara tro utan se till att sÃ¥ sker.

Förra året uppgick Sveriges samlade insatser i ­Afghanistan till cirka 1,2 miljarder kronor. Tre av fyra av dessa kronor gick till det miltära äventyret. Bara en av fyra kronor till civila insatser.

Talibanismen kan inte bombas bort. Dess grogrund är fattigdomen. Det är bara genom att säkra människors tillgång till mat, bostad, arbete, utbildning och hälsa som verklig fred kan skapas.

Carl Bildt och den svenska regeringen har nu makten att skapa en europeisk Afghanistan-politik som innebär återuppbyggnad och utveckling av landet i stället för bombmattor och misär.

AfPak och Kashmir: Ground zero i ett globalt jihad

100 civila bombade

av Pepe Escobar Asia Times 26 juli

Arif Jamal är en oomtvistad ledande pakistansk expert på jihad i Kashmir. Han är författare till Shadow War: The Untold Story of Jihad in Kashmir.

Det är ett banbrytande översiktligt verk om denna oavbrutna nyckelkonflikt mellan Indien och Pakistan. Den baseras på intervjuer under årens lopp av hundratals militanter

 Boken är värdefull läsning för att bl.a förstå hur den USAvänliga pakistanska armén har tränat upp nära en halv miljon islamister; hur amerikanska CIAs pengar har finansiera jihad i Kashmir och hur nära situationen i Kashmir är den ändlösa oron i Afghanistan och globala jihad.

Tillsammans med andra utländska korrespondenter från USA, Frankrike och Kanada har han nyss fått del av Jamals kunskaper inom området det Pakistan-administrerade Kashmir såväl som Pakistans pashtunska klanområden. Han är välkänd i den amerikanska universitetsvärlden.

I en större intervju diskuterar han ursprunget till jihad, frÃ¥n subversion till gerrillakrig och ‘privatisering’ och hur Pakistans armé har stöttat islamisterna i Kashmir och talibanerna i Afghanistan även efter 11 septemberattackerna 2001 mot USA. Han sprider ljus över vad som verkligen hände vid de nya operationerna i Pakistan mot militanter.

NÃ¥got som fÃ¥ngat rubrikerna runt om i världen är de pakistanska ‘kapitlen’ om al-Qaida; och han drar en skarp linje mellan den ”historiska” al-Qaida och den nya, Pakistan-dominerade ‘Jihad International Inc’.

Han undersöker ocksÃ¥ de komplicerade myriader av kopplingar och länkar – och ödesdigra slutsatser – som gäller för Afghanistan och Kashmir, nÃ¥got som västliga media sällan berör (”de bÃ¥das jihad har alltid varit tvÃ¥ sidor av samma mynt”). Hans analyser ger garanterat USAs president Obamas afghansk-pakistanska planerare oräkneliga vita nätter.

Pepe Escobar: Pakistans arméledare har alltsedan1980-talet blivit mästare i detta dubbelspel. Skulle du vilja beskriva översiktligt hur de grupperar sina styrkor? Deras osynlighet? Arif Jamal: I realiteten  är strategin av dubbelspel lika gammal som det land de lever i.

Då brittiska Indien 1947 delades upp i två områden där Pakistan mötte fienden Indien, som var flera gånger större, mer befolkad, resursstarkare och den viktigaste och mest betydande militärmakten.

Det visade inte på något särskilt gott omdöme att ta sig an en vida mäktigare fiende på ett konventionellt militärt sätt. Den pakistanska militärstrategen överste Akbar Khan övervägde konceptet med jihad för att uppväga bristen på militär balans mellan de båda blivande fienderna.

Akbar Khans koncept av jihad var inget annat än en omstörtande verksamhet i fiendeland, men det inbäddades i jihad-termer. Han tog själv över det stolt klingande namnet muslim-erövraren som stridsnamn.

Från den tiden och framöver fick de pakistanska militära ledarna upp ångan på den lokala muslimska befolkningen i den Indienkontrollerade staten Jammu och Kashmir till att delta i subversiv verksamhet och vände detta till gerrillakrig ända fram till år1980, då de beslutade inleda en verklig jihad i Afghanistan [mot ryssarna]. Under samma tid hade Pakistan aldrig övergett det diplomatiska sättet att lösa sina konflikter med Indien.

Pakistans armé stödde en fullskalig antisovjetisk jihad eller ett subversivt gerillakrig i Afghanistan. Pakistan förnekade varje öppet stöd till den afghanska mujahedeen. Den enda gång man erkände sig ansvarig för subversiv verksamhet i det närbelägna landet var 1989, då den sovjetiska armén höll på att dra sig ur Afghanistan. Detta innebar en seger för jihadpolitiken.

Pakistan intensifierade sitt militära och finansiella stöd till Kashmirs jihadister vid slutet av1980 talet. Man fortsatte stödja afghanska mujahedeen även efter att de sovjetiska truppernas dragit sig tillbaka, men erkände det aldrig. Pakistan fortsatte samma politik även efter 9/11 terroristattackerna i USA.

Å ena sidan anslöt man sig till den USAledda antiterrorist koalitionen och å andra sidan fortsatte man sitt stöd till jihadisterna i Kashmir och talibanerna i Afghanistan. Detta höll på som bäst under president general Pervez Musharrafs selektiva aktioner i Pakistan.

PE: Var operationen i Ã¥r i pakistanska Swat Valley inget annat än en stor show som armén genomförde till förmÃ¥n för Washington – naturligtvis med alla de oskyldigt dödade ”collateral damage” det innebar att förflytta 3.4 miljoner människor?

AJ: Detta uppenbarar sig alltmer med tiden. Till en början verkade de vara seriösa med att utrota områdets terrorister. Men medvetet eller omedvetet gav de tillräcklig med tid för ledande terrorister som Sufi Mohammad och Maulana Fazlullah och deras efterföljare att komma undan. Som resultat försvann terroristerna från Swat Valley men återkom på andra platser.

Delar av Swat Valley och andra omrÃ¥den som TNSM, den förbjudna pro-talibanska rörelsen för ‘Införande av Islamsk Lag’, tagit kontroll över kan ha gÃ¥tt tillbaka till det militära. Men terroristerna kan alltid Ã¥terkomma. Swat Valley ligger inte i klanomrÃ¥den. Det hade varit mycket bra om man försiktigt kunnat omringa Swat Valleys klanomrÃ¥den före operationen, sÃ¥ att ingen skulle kunna undkomma.

Swatoperationen skapade ett sådant stort flyktingproblem att det skulle kunna motverka varje allvarligt försök att krossa terrorismen. Jag vet inte om militären skapat denna kris i vetskap om sitt dubbelspel, eller om den beror på dålig strategi i kontraterrorism. Om de utan att veta det låtit detta ske, vore det ännu farligare. Det skulle i så fall betyda att man inte är kapabel att utföra några antiterroristoperationer, även om man skulle vilja.

PE: Kan du berätta mer om den strategiska betydelse Swatområdet har som korridor för att förbinda Pakistan, Kashmir och Afghanistan?

AJ: Swatdalens strategiska vikt är att den ligger nÃ¥gonstans mellan Afghanistan och Kashmir. Om ”talibanerna” förskansar sig här, kan de därifrÃ¥n sprida sig i varje riktning och slutgiltigt länka samman Afghanistan och Kashmir genom en eller flera korridorer. Terroristerna frÃ¥n Kashmir och Afghanistan skulle kunna röra sig fritt mellan de bÃ¥da.

Skillnaden mellan jihadisterna i Afghanistan och de i Kashmir skulle försvinna och man kunde  enas under ett enda jihadkommando. Muslimska extremister skulle kunna bli mycket starkare som resultat. Talibanerna och al-Qaida i Afghanistan kunde etablera nya fristäder i Himalaya, varifrån västliga styrkor i Afghanistan och på andra håll kunde attackeras. Det skulle vara mycket svårare att bekämpa och få bort dessa från Himalaya än från Afghanistan.

PE: Vem det än är som bar ansvar för den senaste bombningen av en ISI-anläggning i Lahore hade en mycket god uppfattning om ISI (Inter-Services-Intelligence). Inte att förvÃ¥na sig över med tanke pÃ¥ att talibanerna ”uppfanns” av ISI under 1990talets början.

Det har spekulerats om bombningen hade planerats och finansierats av al-Qaida med logistiskt stöd från Kashmirs gerrilla och med pakistanske talibanledaren Baitullah Mehsuds TTPgrupp [Tehrik-i-Taliban Pakistan], vilkem bidragit med självmordsbombare. Det ser ut som ett av CIAs fantasiscenario. Ligger det någon sanning där?

forts följer och är än mer komplicerad

28 juli, 2009

Även i Australien försöker fredliga människor stoppa krigsövningarna

Som inför Irakkriget eller NATOövningarna i Norrland i somras går nu även i Australien humanitärt sinnade människor ut för att själva stoppa de förberedelser som det egna landets militär är inbegripna i för att delta i ett orättfärdigt Afghanistankrig.

Denna gång i en jakt på talibaner i den vackra SWATdalen.

Där för inte sÃ¥ länge sedan nÃ¥gon miljon människor var pÃ¥ vild flykt undan USmilitärens dödsbringande ‘drones’ med bombningar och beskjutning av oskyldiga civila i jakten pÃ¥ ‘misstänkta’ terrorister.

Undersökningar har visar att de dödade nästan enbart bestod av civila

”US and Australian militaries, training at Talisman Sabre are presently involved in waging an escalated war in northern Pakistan and southern Afghanistan.

Most of the victims in this eight year war have been civilians yet the concept of civilians and civilian loss seems to have been completely lost on the military.

There aren’t any civilians permitted in the exercises. Civilians are eliminated here as they are eliminated in war.*

Som gruppen OFOG i samband med NATOflygövningarna i Norrbotten tidigt i somras gjorde, försöker dessa fredsälskande människor med känsla för även andra än sig själva interferera i övningen för att försöka stoppa den.

*”As civilians we enter this area in solidarity with all the civilian victims of the US and Australian military. We enter the exercise area with the intention of shutting down the exercises.*

*”We come from varied backgrounds: Christian and Humanist traditions. We come in common purpose to nonviolently resist these rehearsals for war and the escalating war on the peoples of Pakistan and Afghanistan.*

*”It is universally acknowledged that lies told by the Australian Parliament and the US government regarding ”Weapons of Mass Destruction” [WMD] in Iraq led us to an illegal invasion and disastrous war in that country.

Prime Minister Rudd’s recent assertion that Australian troops waging war in Afghanistan decreases the possibility of terrorism at home is also a lie leading us all to further disaster, death and destruction.*

*”We call upon all sectors of civil society in Australia to take action against such rehearsals for invasion and war as Talisman Sabre. We call upon all sectors of civil society to take action against the escalating war on the peoples of Afghanistan and Pakistan. *

*”We call upon Air Commodore Meier to make good on his word to the Australian Senate ”that if unauthorised personnel are known to be on or near the live fire area, we stop the clock on the exercises until they are found.”** [June 4th 09]

NATO blir vår huvudvärk

Filed under: fred nato sverige afghanistan kärnvapen — ingrid @ 04:09


Inför EUmötena i höst kommer säkerhetsfrågan också att poppa upp.

Det kan inte ha gått någons näsa förbi att Nato nyligen varit här och haft övningar uppe i Norrland. Ifrån Natos sida tror man att Sverige-Finland är där snart som i en liten ask.

Så kan USAs intressan uppe vid Nordpolen avancera med hjälp av oss och provocera Ryssland.

Jag tror inte vi fattar riktigt vad som är på gång. Att Nato krupit allt närmare inpå Ryssland och odlar sina kontakter där bland randstaterna. Så får vi höra att Sve-Fi snart är mogna för ett medlemskap. Men skulle vi och världsfreden tjäna på det? Då blir det bara krig som gäller.

Inför Natos 60-Ã¥rsjubileum talade Noam Chomsky med Robert Harneis om bl.a Afghanistan och NATO, varför det finns och planerna framöver.“How should NATO develop? Immediately disband.” ”Hur borde NATO utvecklas?” ”Omedelbart läggas ner”

Det kommer sÃ¥ smÃ¥ningom en rejäl artikel om Nato pÃ¥ Fredskoalitionens ‘webb’ med suffixet .se FrÃ¥gan allt fler ställer är vad Nato egentligen är bra för? Om ingen vet varför, hur kommer det sig dÃ¥ att den har kunnat överleva i tjugo Ã¥rs tid efter det Kalla Krigets upplösning?

Professor Chomsky: Det är en bra fråga. Man skulle även kunna fråga varför den inte upplöstes redan första dagen efter det Kalla kriget.

Om man ser tillbaka till tiden för det gamla Sovjetunionens kollaps, gick Gorbachov med pÃ¥ en rätt remarkabel eftergift. Gorbachov accepterade att ett förenat Tyskland gick med i NATOs militära allians. I ljuset av historien är det rätt anmärkningsvärt…

Gorbachov föreslog samtidigt upprättandet av en kärnvapenfri zon i regionen, men USA kunde inte tänka sig det. Jag tror inte de svarade. Så var det med det.- inget mer Sovjetunionen, game over
Vad gjorde Bushadministrationen då? De gick ut med ett försvarsstrategiskt dokument som grundligt meddelade att det verkliga hotet var den avancerade teknologiska nivån hos tredje världens länder och nödvändigheten för USA att förbli ledande utifrån sin militärteknologiska bas.

Detta är problem som inte hade något med Kreml att göra. Plötsligt visar sig alltså det ursprungliga hotet vara lögn. För NATO är det business som gäller.

F. Hur ser du på utvecklingen i Afghanistan?

S. För tillfället tycker jag Obama verkar vara mer aggressiv och våldsam än Bush. Det första som skedde under hans administration var, att Afghanistan attackerades liksom Pakistan, vilka båda krävt många civila dödsoffer.

Och terrorn kom då endast att öka stödet för talibanerna genom attackerna med obemannade farkoster och liknande. Han vill utvidga den militära sidan av kriget mot talibanerna och den stora pashtunska befolkningen.

Det är inte vad afghanerna själva önskar. Om man ser till situationen för president Karzai, var hans första budskap till Obama en uppmaning att sluta döda afghaner. Det intressanta är att då det kom ut blev han plötsligt väldigt impopulär i Väst.
Innan dess hade han varit mycket beundrad. Folk gillade hans kläder, en trevlig man och sÃ¥ vidare, men nu blev han förklarad inkompetent, korrupt etc och när det kom till kritan, planerade USA ändÃ¥ att fÃ¥ bort honom…

27 juli, 2009

Det stora spelet i repris (7 sid)

Filed under: Fred,Iran,Israel,Kärnvapen,religion — ingrid @ 21:05

banksynukeNEW GREAT GAME REVISITED – av Pepe Escobar Asia Times 22 juli

Saker och ting blir bara märkligare och märkligare i det iranska underlandet. Som förra veckan under fredagsbönen i Teheran, personligen ledd av fd president-ayatollah Hashemi Rafsanjani ‘hajen’ kallad och Irans rikaste man. Delvis har han fÃ¥tt sin förmögenhet frÃ¥n ‘Irongate’-1980talets hemliga vapenkontrakt med Usa och Israel.

Lika väl känt är att Rafsanjani ligger bakom ayatollah Khatamis pragmatiska konservativa fraktion, den som nyligen förlorat striden i toppen, mera än i presidentvalet, till den ultrahÃ¥rda fraktion som stÃ¥r under Khameini – Ahmadinejad – Irans RevolutionsGarde. Under bönen skrek delar av den regerande fraktionen som vanligt ‘ död Ã¥t Amerika’ – medan de pragmatiska konservativa för första gÃ¥ngen kom upp med ‘död Ã¥t Ryssland’ och ‘död Ã¥t Kina’.

Oops. Till skillnad från Europa kom Kina nästan omedelbart att acceptera valet av president Ahmadinejad. Kan dessa porträtteras som Irans fiender?

Eller har de pragmatiska konservativa inte informerats om vidden av vad Zbig Brzezinski predikat sedan 1990-talet? Alltså denna kända person som är så helt uppslukad av EuroAsien och har president Obamas odelade öra. Han säger det är viktigt att bryta sönder axeln Teheran, Moskva och Peking och skjuta samarbetsorganisationen SCO i sank.

Slutligen vet man heller inte att sÃ¥väl Ryssland som Kina och Iran är starka föresprÃ¥kare för att fÃ¥ ett slut pÃ¥ dollarn som global reservvaluta till fördel för en multipolär valutakorg, en gemensam valuta där Rysslands president Medvedev haft fräckheten nog att presentera en prototyp pÃ¥ G8-mötet i Italien? Förresten är den ganska snygg, myntad i Belgien och visar G8-ledarnas ansikten med mottot ‘enighet i olikhet’.

Det är inte direkt vad Obamaadministrationen haft i tankarna då det gäller Iran och Ryssland- oavsett triljoner bytes i luftig retorik. För att börja med energiläget. Iran är på andra plats vad gäller kända oljereserver (11%) och gasreserver (16%) enligt GPS statistik från år 2008.

Så om Iran någonsin skulle ha valt en mer öppen relation till Usa, hade deras big oil övertagit Irans energiinkomster från Kaspiska Havet. Det betyder oavsett retoriken att ingen Usa-administration någonsin vill ha att göra med en hyper-nationalistisk iransk regim i stil med de nuvarande mullornas militära diktatur.

26 juli, 2009

Sverige i afghanska strider medan Obama för över trupper från Irak

flaggbränning-USA-Israel

Pierre Schori-’Att bara traska patrull och skicka mer trupp till Afghanistan, det är förkastligt’  Bildt- ‘Det är ingen tvekan om att Sverige ska ha trupper pÃ¥ plats, när vi har en sÃ¥ stor och viktig mission med mandat frÃ¥n FN där i stort sett hela världen ställt upp. DÃ¥ det sker under FNs hatt tycker jag det är självklart.’

Striderna har under månaden ökat till skarpt läge för Sveriges del i Afghanistan efter det att president Obama gett order om att tusentals fler USAtrupper ska skickas dit från Irak.

Obama har skiftat fokus frÃ¥n Irak och bekämpning av motstÃ¥ndet där till Afghanistan efter den blodigaste mÃ¥naden under det Ã¥tta Ã¥r lÃ¥nga kriget. Även de svenska soldaterna blev i lördags utsatta i Afghanistan i ’kriget mot terrorn’

 Soldaterna var under natten inbegripna i en eldstrid som varade i sju timmar. Efter det lÃ¥g tre dödade talibaner kvar pÃ¥ marken – ‘Allvaret kryper inpÃ¥ oss. Ingen är glad över att vi dödat  människor’, säger stabschefen pÃ¥ plats i Afghanistan till SvD . Attacken kom sent pÃ¥ natten i ett bakhÃ¥ll. längs vägen frÃ¥n Mazar-e-Sharif  i norra Afghanistan.

 En svensk-finländsk skyttegrupp körde fram med tvÃ¥ splitterskyddade terrängbilar, dÃ¥ de plötsligt besköts med automatvapen och  raketgevär. Granaterna och kulorna lyckades inte tränga igenom pansarplÃ¥ten i bilen av typen ”Galten”. Ett av skotten träffade vindrutan pÃ¥ fordonet och en granat träffade bensintanken, skriver SvD.

 De svenska och finska soldaterna tog skydd och besvarade elden. Anfallarna drog sig tillbaka, men attackerade återigen, varpå svenska trupper från basen i Mazar-e-Sharif kallades in som förstärkning utrustade med Stridsfordon 90 med automatkanon. Man stred i sju timmar

 Flera finländska soldater och tyska sjukvårdstrupper kom dit och flyg cirklade över de stridande, men behövde inte ingripa. Senare kom också den afghanska armén. Striderna böljade fram och tillbaka hela natten. Först efter sju timmar var det över. Tre angripare hade dödats och två skadats.

Ingen i den  nordiska styrkan fick fysiska skador, anm-men psykiska? Talibanerna tog pÃ¥ sig ansvaret för attacken, nÃ¥got som det svenska försvaret inte kommenterar. ‘Militärpolis är pÃ¥ plats för att utreda saken. Vi vet inte än vem som ligger bakom’.

Försvaret förstärker bÃ¥de utrustning och trupper pÃ¥ grund av läget i norra Afghanistan. Situationen väntas bli ännu farligare inför det afghanska valet den 20 augusti. – Jag vet att omrÃ¥det där svenskarna angreps har varit problematiskt  tidigare. Men vÃ¥ldet kommer att trappas upp inför valet, säger  utrikesminister Carl Bildt pÃ¥ besök där enligt TT 

 Våldet trappas upp i svenskarnas område

9 april attackeras en svensk enhet och afghansk polis väster om Mazar-e Sharif. En polisman stupar och två skadas.

13 april detonerar en improviserad sprängladdning intill en tysk konvoj öster om Mazar-e Sharif. Ett tyskt fordon skadas.

17 april självmordsattack mot ISAF-enhet. En norsk soldat dödas.

23 april beskjuts en enhet ur den svenskledda styrkan med eldhandvapen och raketgevär väster om Mazar-e Sharif. Inga skadas.

18 juni utförs en attack med en improviserad sprängladdning mot en finsk enhet längs ringvägen mot Shebergahan. Inga skadas.

23 juni utförs en attack med en improviserad sprängladdning mot en biståndsorganisation längs ringvägen mot  Shebergahan.

3 juli utsätts en finsk enhet för en självmordsattack (den andra i det svenska ansvarsområdet), självmordsbombaren dödas.  

11 juli utsätts en svensk enhet för beskjutning med eldhandvapen väster om Mazar-e Sharif, inga skadade.

23 juli utsätts svensk och finsk trupp för beskjutning med eldhandvapen och raketgevär. Tre motstÃ¥ndsmän dödades och två sÃ¥rades, inga svenskar…

 

Terese Cristiansson: Är de redo för ett krig?

 Svenskarna skickades ner för prata demokrati och dricka te med byäldstar. Dela ut ficklampor och klappa små barn på huvudet. Nu står de i stället mitt i eldstriden och vädjar om fler bepansrade fordon för att skydda sina liv. Är de redo för ett krig?

 Att svenskarna nu hamnar i eldstrider är ingen överraskning. Sedan förra året har våldsvågen sköljt över Afghanistan. Självmordsbomber, vägbomber och eldstrider. Framförallt har civila drabbats men även de internationella trupperna har gjort stora förluster och den nuvarande månaden är den dystraste sedan kriget startade 2001.

Kalla det konflikt. Kalla det krig. Den svenska, så kallade fredsbevarande truppen är mitt i det och då är beskjutningar att vänta.

 Orsakerna till att svenskarna blivit mer utsatta i det norra, tidigare lugna, området är flera. Den viktigaste faktorn är att talibanerna återhämtat sig efter att de besegrades av Norra alliansen och USA 2001. Metodiskt har de med lika delar smek och våldsamma hot fått delar av den fattiga befolkningen med sig i drog- och vapenhandeln vilket stärker deras ekonomiska position.

 Länge har denna utveckling varit centraliserad till södra och östra Afghanistan men sprider sig nu även i de norra delarna, där den svenska Isafstyrkan befinner sig. En orsak kan vara att vissa mattransporter som tidigare kom från Pakistan numera sker norrifrån. Internationella transporter är pengar och tydliga måltavlor för talibaner och kriminella gäng.

 En annan anledning är att de svenska trupperna inte i samma utsträckning är ute och dricker te med byäldstar som de en gÃ¥ng blev skickades ner för. I stället ska de understödja den afghanska polisen och militären. Det gör dem mer utsatta. Ytterligare en faktor är att de amerikanska trupperna de senaste mÃ¥naderna, som en del av president Obama-taktik, gÃ¥tt in hÃ¥rt i talibanernas hembyar – det blir dÃ¥ eldstrider och de internationella trupperna riskerar bli dragna över en kam.

 Men den allra viktigaste orsaken är det kommande presidentvalet den 20 augusti.  Att talibanerna vill skapa oro när ett förhoppningsvis demokratiskt val ska ske är en logisk gerillastrategi. Skräcken hindrar folket från att rösta och den nuvarande regimen kan kritiseras för landets instabilitet. Hur illa det kommer att bli är svårt att säga. Vad som händer efter valet är omöjligt att avgöra.

 Men förhoppningsvis, möjligen tveksamt, är de svenska trupperna redo för att inte bara hålla sig själva vid liv utan framför allt göra det skickats dit för: att stärka stabiliteten, bygga upp freden och ge civila afghaner trygghet.

 

……In an interviewin Democracy Now! Howard Dean repeated the logic that the US is waging war for Afghan women’s liberation. And on the flip side, according to Dean, ”if we leave, women will experience the most extraordinary depredations of any population on the face of the earth.” By this logic, Dean implies that the US has for the past 8 years been a bulwark against the deterioration of women’s rights.

 But even cursory examination of the actual situation on the ground reveals that aside from theoretical changes embodied in the constitution, women’s rights have actually deteriorated as a direct consequence of deliberate US policy.

This policy has included empowering anti-woman warlords who have committed rape and thrown out female members of parliament etc. Additionally, the US war has fueled an misogynist insurgency that has only gotten stronger and worsened anti-woman sentiment.

I spoke very recently with independent candidate for president Ramazan Bashardost about his view of the US war. He put it bluntly: ”This is not a war for women’s rights in Afghanistan. It is not a war for human rights in Afghanistan.” He added, ”the problem is that the analysis of the Afghan situation by the US is wrong.”

 The Feminist Majority, Howard Dean, and other American liberals in support of this war need to re-analyze the situation in Afghanistan and examine the real consequences of the US war over the past 8 years that have done more harm than good to women’s rights…..In fact, the US has not suddenly changed its mandate from war-fighting to providing security under President Obama – and no such policy shift is on the horizon.

25 juli, 2009

Ökat hot även mot svenska Isafstyrkan

Filed under: Afghanistan Sverige krig USA — ingrid @ 13:30

DN 24 juli Per Jönsson Det faktum att talibanerna på sistone har trappat upp attackerna utanför sitt kärnområde i södra Afghanistan ökar riskerna för att svenska bistånds- och säkerhetsstyrkor i norr kommer att dras in i vidgade strider.

Fram till det gÃ¥ngna Ã¥rsskiftet har de cirka 400 svenska soldaterna i den Natoledda stabiliseringsstyrkan Isaf i Afghanistan haft en relativt – med afghanska mÃ¥tt mätt skyddad tillvaro.

Två soldater dödades i ett banditöverfall för ett par år sedan, och varje år har en handfull skarpa lägen uppstått när svenskarna patrullerat kring sin huvudbas utanför Mazar-i-Sharif i norra Afghanistan. Men annars har soldaterna tämligen riskfritt kunnat göra sitt jobb att bevara lugnet på marken.

Framöver kan dock läget komma att förändras. Talibanernas överraskningsanfall på tisdagen mot en rad regeringsbyggnader i provinshuvudstäderna Gardez och Jalalabad är ett av många tecken på att de vill demonstrera sin förmåga att skapa osäkerhet över hela landet, inte bara i sitt pashtunska kärnområde i södra Afghanstan där USA just nu genomför en ny offensiv.

Chefen för den svenska Isafstyrkan överste Olof Granander har nyligen pÃ¥pekat att antalet militära incidenter har fördubblats jämfört med förra Ã¥ret. Det lär inte minst bero pÃ¥ att talibanerna har aktiverat sina egna krigare i de pashtunska fickor som är spridda över hela norra Afghanistan – just i avsikt att inpränta att de förmÃ¥r operera överallt.

Men det finns en annan faktor av mer strategisk karaktär som kan göra tillvaron osäkrare för svenskarna och de andra nationer som opererar i norr inom Isaf, exempelvis finnar, norrmän och tyskar.

Nämligen att den USA-ledda alliansen som bekrigar talibankrigarna i växande utsträckning behöver använda landsvägarna som går från Uzbekistan genom norra Afghanistan ner till syd för att transportera vapen, drivmedel och andra krigsförnödenheter.

Tidigare har praktiskt taget alla sådana transporter gått över den östra vägen från pakistanska Peshawar över Khyberpasset in i Afghanistan. Men sedan i höstas har pakistanska och afghanska talibaner gång på gång stört lastbilskonvojerna, antingen genom att spränga dem eller genom att helt enkelt kidnappa dem.

Därför behövs en eller flera transportlivlinor norrifrån för att försörja den USA-ledda krigsinsatsen. Och ju fler sådana lastbilar som börjar befara vägarna i norr, desto mer ökar risken för att talibaner och deras bundsförvanter också kommer att angripa och röva bort allt de kan komma åt.

Det vill säga: upprors- och banditaktiviteten får en mer konkret anledning än hittills att göra livet osäkert i det stora område, fyra provinser, som patrulleras av bland annat den svenska Isafstyrkan.

Ingenting tyder på att den svenska försvarsledningen på allvar har övervägt detta framtida troliga scenario. Åtminstone ger Försvarsmakten få indikationer på att man kommer att göra något åt det, trots överste Grananders öppna vädjan om fler pansarskyddade fordon samt fler helikoptrar för att transportera stridsklara och/
eller sårade soldater.

Ironiskt nog skulle USA och dess allierade kunna ha tillgång till en för alla icketalibanska parter mycket snabbare, billigare och säkrare transportväg.

Nämligen genom Iran. Lasta ur i den rätt moderna hamnstaden Chabahar. Ta lastbilarna upp till Zahedan. Kör över iransk-afghanska gränsen och ytterligare ett tjugotal mil sÃ¥ hamnar man pÃ¥ den rätt nyrenovarade afghanska ”ringlinjen” som gÃ¥r genom bland annat talibanernas centralort Kandahar, Herat, Mazar-i-Sharif och Kabul.

Fast att få tillgång till denna enklare och kortare transportled krävs det förstås att man har hyggliga relationer till Iran.

Så behovet att kunna kriga effektivare mot talibanerna kan ha varit en anledning till att USA-presidenten Barack Obama omedelbart efter sitt tillträde öppnade dörren för normaliserade förbindelser med Teheran.

24 juli, 2009

USAs och Pakistans planer på plats nu

Filed under: Afghanistan,Fred,Pakistan — ingrid @ 21:02

bomboffers-släkting

av Sayeed Saleem ShahZad  24 juli Asia Times

Det har inte funnits någon liknande obruten vänskap mellan USAs och Pakistans högsta militärledning sedan 1950-talet, då Pakistan fungerade som en frontstat mot kommunismen.

Resultatet idag är att de båda staterna bedriver långsiktiga koordinerade operationer mot militanter runtom i regionen och förbättrar banden mellan Pakistan och Indien.

Det gäller särskilt dispyten om ett delat Kashmir och utvecklingen mot en bred och stabil civil regering i Pakistan.

Nu då Usa och Pakistan precis kunnat bilda en enad front, har deras tidigare splittrade motståndare, militanter och motståndsgrupper i både Pakistan och Afghanistan också startat en kamp av ett tidigare icke skådat slag. Den nya relationen mellan Pakistan och Usa, underbyggd av en mängd rådgivare i Islamabad, kan komma att visa sig inom två viktiga områden.

För det första väntas Pakistan starta en omfattande kamp mot tvÃ¥ grupper  talibaner i landet, vare sig de anses vara bra eller dÃ¥liga. Man har under Ã¥rens lopp försökt splittra dem genom överenskommelser med de ‘goda’ grupperna, dvs de som verkar moderata, och fÃ¥ in dessa i en fredsprocess.

För det andra kommer Pakistans regering att ta initiv till förbättrade relationer med Indien, understödd av sina västlallierade och en lagom medling via den pakistanska armén. Målet är att åter öppna upp en dialog om Kashmir, vilken stannat upp efter den Pakistan-länkade terrorattacken i Bombay Indien förra året, då 166 personer dödades.

Det kunde också underlätta samarbetet om terrorbekämpning mellan Indien, Pakistan och Usa. Under de senaste månaderna har olika militanta grupper  förenats i klanområdena i Waziristan på gränsen till Afghanistan. Samtidigt har en klangrupp ledd av Abdullah Saeed deltagit i den afghanska våroffensiven genom att nyss  ha skjutit ner ett Usa-flygplan.

Det mäktiga Haqqani-nätverket sträcker också ut sina muskler - det som ligger bakom tillfångatagandet av den Usa-soldat som nyligen visats upp på video, vilket framkallade raseri hos Usa som varande brott mot krigsfångar. Fången tros befinna sig på en av Haqqinis baser i norra Waziristan.

Gruppen stärker nu sina positioner både i och runt de båda Waziristans i ett område som anses vara högkvarter för de tre mäktiga nätverk som anslutit sig. Det är talibanledaren Mehsud i södra Waziristan, al Qaidas nätverk i mitten och Haqinis grupp i norra delen av Waziristand. Det sägs att Pakistan gradvis förflyttar sina styrkor till den nordvästra delen av frontprovinsen till en annan stad i området Dera Ismail Khan.

Man har också stationerat trupper i Waziristan, där spänningen ökar genom att talibanerna har brutit försörjningslederna för trupper förlagda till norra Waziristan. Vad som är deadline för en större operation är okänt. Det blir nu första gången man angriper samtliga talibangrupper. Sirajuddindistriktet är av tradition  för regeringen.

De goda och idag de onda
Pakistans ‘Inter Service Intelligence’ dvs ISIs underrättelsetjänst och vissa arabstater har nu under mÃ¥nga Ã¥r upprätthÃ¥llit utmärkta relationer med Jalaluddin Haqqani, den legendariska afghanska befälhavaren i kriget mot Sovjet pÃ¥ 1980-talet. Haqqini är idag enligt ISI allvarligt sjuk. Men talibanerna sÃ¥g honom aldrig som en del av rörelsen, utan betraktade honom mer som en krigsherre som man lierade sig med.

 Därmed fick Haqqini aldrig någon verklig position i talibanrörelsen. När då talibanerna övergav Kabul mitt i ansiktet på den Usa-ledda invasionen 2001, försökte man i Islamabad starkt förmå Haqqini att överge talibanledaren Mullah Omar och bli nästa ledare för den afghanska regeringen.

 Han vägrade emellertid att slå sig till ro utan återvände istället till en bas i norra Waziristan. Han lyftes sedan fram 2006 som överbefälhavare för talibanerna i Afghanistan. Pakistan brydde sig inte direkt om det, eftersom Haqqani aldrig hade lagt sig i Pakistans inre angelägenheter och vare sig lierat sig med något pakistanskt parti eller grupp eller understött något myteri i Pakistan.

 Men då nu Haqqani är sjuk och ligger till sängs har makten överförts till hans son Sirajuddin. Sonens styrka är liksom sin fars kamraterna i Punjab, men vänskapen med de arabiska Qaida-ideologerna har också kommit att påverka honom. Till skillnad från sin far har Siraj nära förbindelser med pakistanska militanter, fientliga till etablissemanget.

Underrättelsetjänsten har varit beredd att överse med detta, men inte nu längre. För ett tag sedan arresterades Sirajs bror Naseer Haggani, då han deltagit i ett möte med många efterlysta personer. Till säkerhetsstyrkornas överraskning medlade Mehsud för dennes frigivning i utbyte mot några pakistanska soldater. Följaktligen blev Baitullah och Sirajuddin nära vänner.

Detta förklarar varför man misslyckats med att fånga Baitullah under hans nya operation. Det var genom samarbetet mellan de lokala anti-Baitullahklanerna, vilka råkar vara talibaner, t.ex mulla Nazir och Gul Bahadur och den nu stupade Zainuddin Mehsud.

Zirjuddin sände snabbt meddelanden till alla befälhavare om att enas till stöd för Baitullah och med deras hjälp slutade hoppet om att lyckas isolera honom. Det förklarar också varför Haqqinis nätverk numera är i sikte för militären i dess förberedelser inför nya strider mot militanterna.

Vad gäller hemmafronten har Kianis och Mullens vänskap lett till en insikt om att de militära målen går att uppfylla, vilket kräver att landet får en stabil och demokratisk regering. Detta förklarar det senaste besök som president Zardari företog sig till oppositionsledaren Sharif  och chefen för Pakistans muslimska råd, Nawaz, till dennes bostad nära Lahore.

 Zardari föreslog Sharifs Pml-n att ingå i regeringskoalitionen, möjligen med Sharif som premiärminister. Det stora hindret är dennes reservation gällande en dylik utvidgad presidentmakt. Men vare sig Sharif  accepterar en ministerpost för sitt parti eller själv tar ledarskapet är hans parti fullständigt med på den nationella eller internationella politik som regeringen för.

I princip har Pakistan gÃ¥tt med pÃ¥ en stabil regering med nära bindningar till Indien och stöd till kriget mot terrorn.. ‘För första gÃ¥ngen har emellertid amiral Mike Mullen och Ashfaq Kiani tagit ett gemensamt initiativ med att införa en princip om att hindra förändringar’, sa en pakistansk diplomat. Militanterna har ocksÃ¥ sina mekanismer, som inte de heller tänker överge. En mäktig kollision verkar oundviklig.  

 

 

övers Ingrid Ternert

The YESmen på gång igen

Filed under: nya — ingrid @ 14:10

23 juli, 2009

Den gamla vanliga visan om Iran och USAs terroristkontakter

Filed under: Irak,Iran,Kärnvapen,olja,terrorism,USA — ingrid @ 20:30

ahmadinejad-atomDet är lätt att se hur USAs intresse för Iran och de kontakter man odlar med iranska terroristorganisationer har som särskilt mål att skapa en destabilisering av  landet. 

Särskilt idag då Iran även funnit 46 nya oljefält i Kaspiska Havet, där åtta redan är klara för utvinning. Dessutom har man på sitt kaspiska territorialvatten byggt upp en 14000-ton offshoreplattform, störst i Mellanöstern.

 En $2 miljarder pipeline är också inräknad. Sådana oljeinkomster gör naturligtvis USA grön av avund, och ger därmed även konsekvenser för Iran.

Enligt al Jazeera 13 juli krävde Newt Gingrich, fd talman i USAs Representanthus, ‘sabotage’ mot Iran och att USA borde anfalla Irans olje- och gas infrastruktur för att störta regeringen. Han ville med det framkalla en ekonomisk kris i landet som skulle komma att destabilisera regeringen i Teheran.

 PÃ¥ nÃ¥got sätt återkommer i minnet alla vändningar före 2003 som gällde Irak och alla de Ã¥r av anklagelser som handlade om massförstörelsevapen och sanktioner innan dess. I det här  fallet har Newt Gingrich uppmanat USA att utnyttja ”hemliga (covert) operationer” för att skapa en oljekris i landet och med det kunna ersätta den iranska regimen.

”Jag tror världen har ett lagstadgad intresse av en ansvarskännande iransk regering pÃ¥ samma sätt som vi har av en ansvarig nordkoreansk regim,” sa han. ÄndÃ¥ har ingen av dessa tvÃ¥ regimer anfallit sina grannar under modern tid. I en artikel publicerad i tidningen The New Yorker för nÃ¥gra veckor sedan avslöjades Seymore Hearsh hur USAs militär och Israel förser den antiiranska terrorgruppen PJAKs separatister med utrustning, träning och underrättelser för att skapa en destabilisering i landet.

Redan för mer än en vecka sedan kom en uppmaning från två av USAs kongressledamöter-rep om att störta Irans regering och man gick dessutom så långt som att föreslå ett stöd till anti-iranska terrorgrupper.

Demokraternas representant, ordf  i Representanhuset, efterlyste 26 juni ett större stöd för vad han kallade ”motstÃ¥ndsgrupper” i Iran och betonade dÃ¥ särskilt mujahedin Khalq (MKO).

Man efterlyste också frÃ¥n Obamaadministrationens sida att iscensätta ”sabotage” mot Irans olje- och gasindustri för att starta en ekonomisk kris i landet, nÃ¥got som pÃ¥stods kunna fÃ¥ regeringen pÃ¥ fall. Idén om att attackera Irans oljeindustri är inte precis ett nytt koncept i USAs politik.

Detta har många ledande analytiker av amerikansk politik redan hunnit avslöja och då påvisat dess effektivitet och möjlighet att genomföras. Men att öppet diskutera stödet till de grupper som listas som terroristorganisationer, det är ett sällsynt drag i USA.

MKO är listad som terroristgrupp i Iran, Irak, Canada och i USA och har sagt sig varit ansvarig för bombningar, dödande och attacker mot iranska regeringsanställda och civila under de sista 30 åren. Attackerna inkluderar avrättning av förre president Mohammad-Ali Rajaei, premiärminister Mohammad-Javad Bahonar och den juridiska chefen Ayatollah Mohammad Beheshti.

MKO är också känd för att ha samarbetat med Iraks förre president Saddam Hussein under 1991 års kurdiska uppror i södra Irak. Organisationen är också notorisk för sin användning av en kult-liknande taktik gentemot sina egna medlemmar och dess tortyr och mord av avhoppare.

Det är därför den undersökande journalisten Seymour Hershs rapport gett en sådan genklang, då den avslöjat att USA redan lägger 400 miljoner dollar fill finansiering av hemliga operationer inne i Iran. Även andra liknande grupper än MKO skall vara delaktiga i den amerikanska planen, terroristgrupper som PJAK och Jundullah.

PJAK är en utlöpare till den idag internationellt kända terroristgruppen Kurdistans Arbetarparti eller PKK som genomför sina dödsbringande operationer i Irans västra kurdbefolkade region. Där förser Israel PJAKs separatister med utrustning träning och underrättelser i avsikt att destabilisera Iran.

I en artikel i Sunday Telegraph avslöjades att CIA har skapat Jundullah och försett den med ‘väpnat stöd’ och ‘pengar ochvapen för att fÃ¥ fram en ‘regimförändring i Iran’. En annan rapport frÃ¥n ABC News har dessutom avslöjat att USAanställda beordrat Jundullah att ‘utföra dödliga gerilla-attacker’ i den islamska republiken, kidnappa iranska officiella och avrätta dessa framför kameran, allt som en del av det ‘programmatiska mÃ¥let att kasta den iranska regimen över ända’.

 

 

Ingrid Ternert

Older Posts »

Powered by WordPress