I längden kommer inte det afghanska folket att finna sig i talibanerna, menar Malalai Joya, folkvald parlamentsledamot i Afghanistan. Hon är starkt kritisk till president Karzais regering.
Malalai Joya är Afghanistans yngsta politiker. Med undantag för president Hamid Karzai är hon nog också den mest kända, i varje fall utanför landets gränser.
Med kompromisslöse angrepp på korrupta statsråd, misstänkta krigsförbrytare, våldsamma krigsherrar och skrupellösa knarkbaroner har hon skaffat sig många fiender. Fem gånger har okända gärningsmän försökt ta livet av denna frispråkiga politiker.
Men Malalai Joya har fortstått att tala högt om demokrati, mänskliga rättigheter, kvinnoförtryck och rättssäkerhet – ideal som hon anser att det internationella samfundet svikit i Afghanistan.
Soldaterna måste ut
Malalai Joya räcker inte mer än halvannan meter över marken, men hennes vädjande, närmast gråtmilda stämma slår kraftigt an- också från en dålig mobillinje från Kabul.
- Jag har den djupaste respekt för de danska familjer som har mist sina söner i Afghanistan. Jag känner med dem, men jag kan inte annat än säga att soldaterna offrar sina liv för fel sak. Alla internationella styrkor måse dra sig ur Afghanistan så fort som möjligt. Det gäller också danska soldater, säger Joya.
- Som det är nu, gör ni bara ont värre.
Joya betraktar de internastinella styrkorna i Afghanistan som en ockupationshär som är mer till skada än nytta, då den hjälper till att hålla liv i president Karzais regering. En regering Malalai Joya menar är djupt antidemokratisk.
- Ifall ni drar bort soldaterna skulle det bli lättare att slåss mot demokratins fiender. Som det är nu bidrar ni bara till att hålla en korrupt maffia av fundamentalister, krigsförbrytare och knarkbaroner kvar vid makten, menar hon och visar dokumentation framlagd av bland andra människorättsorganisationen Human Rights Watch.
Afghanernas krig
Många afghaner delar Joyas frustration över de befintliga utländska styrkorna. Men idag menar ett flertal afghaner att styrkorna borde stanna i landet för att hindra talibanerna från att erövra makten. Denna utveckling är Malalai Joya emellertid inte särskilt rädd för.
- Det kan gott vara så att det blir värre under en övergångsperiod, men i längden kommer inte den afghanska befolkningen att finna sig i talibanerna. De kommer nog att resa sig och dessutom är det vårt krig, inte ert, säger hon.
- Som det nu är, är vi gisslan mellan talibanerna och de internationella styrkorna. Var dag blir kvinnor och barn dödade till följd av striderna, menar Joya.
Den afghanska politiken lär inte imponeras av att antalet civila dödade gått ner kraftigt de sista månaderna.
- Det är inte nog med att antalet dödade sjunker under en eller två månader. Och juli har ju varit den allra blodigaste månaden sedan invationen 2001. Saker kan inte fortsätta på det här viset.
Spel för galleriet
På det hela taget har Malalai Joya problem att för ögonblicket se något positivt med utvecklingen i Afghanistan .
- Ni driver en helt misslyckad politik i mitt land. Fundamentalisterna, krigsherrarna och knarkbaronerna har aldrig haft så stor makt som idag, säger hon och pekar på att president Karzai i rösträkningen ser ut att ha vunnit det nyligen genomförda presidentvalet.
Med sig i lägret har han två vicepresidenter som bland annat har deltagit i krigsförbrytelser och narkotikahandel.
- Alla demokratins fiender har slagit ihop sig med det resultat, att valet var avgjort redan på förhand. Det har bara varit ett spel för gallerierna, ett försök att inbilla omvärlden att vi har ett slags demokrati. Det har vi inte. Och det känner den afghanska befolkningen till rätt väl.
Joya menar att det är en av orsakerna till att bara runt hälften av afghanerna har ställt upp och röstat.
- Vi är i färd med att mista hoppet, säger Malalai Joya med en stämma som är på gränsen att brista.
Hon säger att de demokratiska krafterna i dagens Afghanistan känner sig svikna.
- Vad blir kvar om de gamla religiösa fundamentalisterna från mujahedintiden åter tar över makten, frågar hon.
- Och så vill ni få oss att sluta fred med terrorister som talibanledaren Mulla Omar och hans allierade Gulbuddin Hekmatyar. I så fall är ringen verkligen sluten. Då är allt förlorat.
Det finns alternativ
Afghanistans yngsta politiker ser att det är svårt att få ögonen på något livskraftigt alternativ till Karzais regering. Men det betyder inte att det är för sent för omvärlden att skifta strategi.
- Det internationella samfundet bör snarast möjligt släppa sitt stöd till Karzai och hans gäng av korrupta krigsförbrytare. I stället bör man satsa på de demokratiska krafter som finns här i landet, menar hon.
- Vi är inte många, men det finns folk som är redo att kämpa för ett demokratiskt alternativ, säger Joya.
Hon pekar bland annat på Ramazan Bashardost, som ligger på runt 10 procent av rösterna i presidentvalet. Han har drivit en valkampanj mot korruptionen och har fått många intellektuella proteströster, särskilt i byarna.
En av de andra oppositionskandidaterna, ekonomen och akademikern Ashraf Ghani, ligger på runt 50 procent. Presidentens starkaste utmanaren, den tidigare mujahedin-ledaren Abdullah Abdullah tros kapa åt sig 35 procent avrösterna.
Alltså är de demokratiska krafterna svaga, men det är för att varken regeringen eller det internationella samfundet stöder dom, menar Joya.
- Om USA och Danmark verkligen vill ha fred och framsteg i Afghanistan, vore det på tiden att pröva något nytt. Annars kommer det aldrig att bli någon rättvisa för mitt hårt prövade folk. I vart fall inte för oss kvinnor.
Från Klassekampen övers Cato Fossum
Från norskan Ingrid Ternert
