av Eirik Vold Klassekampen.no
FNs utsände i Afghanistan Kai Eide får kritik för att ha godkänt det omstridda presidentvalet i augusti. Eide som är chef för FNs hjälpprogram i Afghanistan, Unama, hamnade i blåsväder då man offentliggjorde en rapport om situationen i det ockuperade landet efter valet.
Rapporten från Internationella Crisis Group (ICG), en organisation med stor tyngd i internationella frågor, går så långt som att kräva den norska FN-toppens avgång. Eide avfärdar emellertid all kritik.
- Vi avvisar de påståenden som framgår i ICG-rapporten mot Unama och de specialutsända, heter det i ett pressmeddelande underskrivet av Eides talesman Aleem Siddique.
Storstilat valfusk
Kai Eide befinner sig utanför Afghanistan och har inte velat ge några kommentarer, sa hans sekreterare, Hanne Mefald, då hon blev uppringd av Klassekampen. Talesmannen Siddique var tillgänglig på telefon, men ville inte ge någon kommentar till ICG-utspelet utöver det som redan stått i pressmeddelandet.
Under presidentvalet den 20 augusti i år blev nuvarande president Hamid Karzai tilldelad segern efter att ha fått över 50 procent i första valomgången. Men en räcka förhållanden har gjort att oppositionen krävt en omräkning av rösterna. Den kom att visa ett så utbrett valfusk, att valkomissionen beordrade en andra valomgång mellan Karzai och huvud-konkurrenten Abdullah Abdullah. Abdullah drog sig emellertid ur innan den avgörande valomgången skulle ha genomförts, på grund av det han ansåg vara bristande garantier mot nya valfusk.
FNs godkännandestämpel
Det var Eide som sörjde for att FN-organet Unama snabbt godkände valet efter att Karzai utropat sig som segrare när Abdullah dragit sig ur. Eides förhållande till Karzais regering skall länge ha utgjort ett stridstema och kommit att medföra, att USAs toppdiplomat i Unama, Peter Galbraith, blev avsatt den 30 september i år.
Inom ICG har det misslyckade valet försvagat tilliten till FNs hjälpprogram Unama för Afghanistan och Kai Eide själv. – Att ledaren för Unama lät bli att genomföra avgörande korrigeringar då bevisen för valfusk kom i dagen, gjorde stor skada på FNs position i landet (…) Om Unamas trovärdighet skall kunna återupprättas måste Eide avgå, heter det i rapporten.
Krigsherrarna
Enligt Kristian Berg Harpviken, direktör vid Institutet för fredsforskning (Prio), har Karzai en dalande stjärna i Washington och praktiskt taget «suttit på uppsägningstid» sedan Obamas regering tillträdde i januari detta år. Tidigare innan valet lade man inom Obamas regering ner en betydande insats på att söka få fram en alternativ kandidat till Karzai, vilken suttit sedan den USA-ledda invasionsstyrkan styrde Talibanregimen.
Harpviken menar att Eides linje, att låta Karzai sitta kvar efter det omstridda valet, mer handlar om att låta de afghanska institutionerna få ett spelrum. Galbraith ville underkänna hela valet och installera en slags krisregering. Det skulle ha varit att åsidosätta grundlagen, säger han till tidningen Klassekampen.
Samtidig säger både Harpviken och ICG-rapporten att Karzai gick i fel riktning i förhållande till det internationella samfundets förväntningar, då han tog in flera av de omstridda krigsherrarna från den så kallade Norra Alliansen i sin regering. – Det är inte realistiskt att få till en regering som inte står under inflytande av krigsherrar. Men det man kunde ha förväntat sig är, att de inte sitter i centrala positioner, säger Harpviken.
Har Clintons stöd
Kritiken mot Eide kommer från en organisation med stor tyngd internationellt, och rapportens slutsatser sammanfaller med den amerikanska toppdiplomaten Galbraights syn. Likväl tror Harpviken att Eide har stöd. – Eide har Clinton i ryggen. När han vann striden mot Galbraith, var det för att Washington ville att han skulle vinna, säger den norska forskningsdirektören. Harpviken menar att Galbraith avgick för att han fått negativa reaktioner från Obamas regering.
27 november 2009
Det rätt låga valdeltagandet visar att Karzai sliter med en låg uppslutning, men mycket tyder ändå på att han kan ha spelat sina kort väl. Trots att Karzai inte längre har samma tillit från Washingtons sida som han hade de första åren efter installationen, har han klart spelat ut sina konkurrenter över sidlinjen och regerar nu med stöd av flera krigsherrar.
Europeiske diplomater har hängt över hans skrivbord och bett honom sätta samman en regering av teknokrater och moderata krafter utan krigsbakgrund eller kriminella, säger Harpviken och konstaterar att det inte har lyckats.
«Hjärtan och sinnen»
USA har sedan kort tid efter invasionen uttryckt en önskan att vinna afghanernas «hjärtan och sinnen». Det sista året har Pentagon försökt uppnå detta genom att höja tröskeln för de tunga luftangrepp som riskerar leda till ett stort antal dödsfall bland Afghanistans civila befolkning. Också biståndsstrategin verkar vara omlagd med ännu mer av det slaget.
Det som hänt är att biståndet inte längre gått till de tryggaste områdena, som under åren 2002-2003, utan till de som är osäkra. Därmed ingår de internationella styrkorna i en krigsekonomi, där man måste betala talibanerna för att få fram biståndet på ett säkert sätt, säger Harpviken. Han menar att det är en paradox att man kräver en regering fri från krigsherrar, då man samtidigt ber om samarbete med talibanerna.
övers Ingrid Ternert
