Detta krig är vansinnigt bara av det skälet att det inte finns någon chans att USA kommer att vinna det. Samtidigt är det helt korrupt. Då med denna korrupta afghanska regering förutom att Karzais halvbror är Afghanistans största droghandlare med stora vallmoodlingar utanför Kandhahar. Det säger Malaya Joya verksam i kvinnoorganisationen RAWA i Afghanistan.
Men andra inom hans regering är också korrupta. En av hans ministrar har t.ex stulit de 70 miljoner dollar som islamska pilgrimer fått betala för att färdas genom landet ner till Saudiarabien. Men Obama kan tydligen inte backa, utan han eskalerar istället kriget, vilket går allt djupare in i Iran, där en truppökning riskerar att bara ytterligare öka brottet mot Afghanistan med än fler dödade soldater.
Detta är USAs andra invasion sedan Sovjettiden under 1980talet, då USA skapade talibanerna med Haqqini som den största mujaheddinkrigaren. Många inom dagens rättsväsende är fd kommunister och utgör en urban elit. Landet har gått från konstitutionell monarki till nationalism, kommunism, kapitalism, då många gånger samma folk ingår.
Men människor i landet vill modernisera och dra in el etc vilket inte krigsherrarna och jordegendomsägarna vill, eftersom man då skulle få betala skatt.
Om Barack Obama förespråkar en eskalering av kriget, kommer han att svika sitt eget budskap om hopp och öka befolkningens plågor.
Malalai Joya inom Rawa skriver
Efter månader av väntan, skall president Obama offentliggöra sin nya strategi för Afghanistan. Hans tal har länge fått vänta men få väntade sig några överraskningar: Det verkar helt klarat att han förespråkar en truppökning i kriget. Genom att göra det begår han något värre än ett misstag. Nämligen fortsatta krigsbrott mot mitt lidande folk.
Jag har tidigare sagt att genom att sätta krigsherrar och knarkbaroner vid makten i Kabul, har Usa och Nato flyttat oss från stekpannan till den öppna elden. Nu häller Obama bränsle på denna eld, och veckans offentliggörande om en ökning på 30 000 man fler trupper till Afghanistan kommer att få tragiska följder.
Vi har redan i år sett vilken påverkan truppökningar får i ockupationen av Afghanistan: Flera som endast kommit att känna till fundamentalismens krig och förstörelse, är idag klämda mellan två fiender: USAs och NATOs ockupationstrupper å ena sidan och krigsherrar och talibaner å den andra.
Medan vi väntar på att vår fiende drar sig tillbaka, tror vi inte att det är fråga om valet mellan två onda ting. Det finns ett alternativ: dessa demokratiskt sinnade partier och intellektuella är vårt hopp för framtiden i Afghanistan.
Det blir inte lätt, men om vi bara kunnat få en tid av fred, skulle vi bli bättre rustade att bekämpa våra egna inre fiender.
Afghanerna vet vad de vill göra med sin framtid. Vi är inga primitiva människor, och vi klarar att kämpa för demokrati och mänskliga samt kvinnors rättigheter i landet. Faktum är, att det enda sättet som man kan uppnå dessa värden är, om vi själva strävar efter dem och själva erövrar dem.
Efter åtta år av krig är situationen så dålig den någonsin varit i förhållande till de vanliga afghanerna, och särskilt kvinnorna. I själva verket är det bara krigsherrar och knarkhandlare som blivit hjälpta under denna korrupta och olagliga Karzairegering.
Karzais löften om reformer är skrattretande. Hans egen vicepresident är den notoriska krigsherren Fahim, som Brad Adams inom ‘Human Rights Watch’ beskrivit som en ”av de mest notoriska krigsherrarna i landet med många afghaners blod på sina händer”.
‘Transparency International’ rapporterar att regimen är den näst mest korrupta i världen. FNs UtvecklingsProgram rapporterar att Afghanistan är den näst sista, nummer 181 av 182 länder – ifråga om mänsklig utveckling. Därför vill vi inte längre ha denna ‘hjälp’ från Väst.
Som många andra runtom i världen undrar jag vilket slags ‘fredspris’ som kan gå till en ledare som fortsätter ”peace-occupation” av Irak och Afghanistan och startar ett nytt krig i Pakistan, allt för att stödja Israel?
Genom min senaste resa i USA hade jag chansen att möta många militärfamiljer och veteraner som arbetar för att få till stånd ett slut på krigen i Irak och Afghanistan. Dessa förstår att det inte är en fråga om ”dåliga krig” och ”bra krig” – utan det finns ingen skillnad mellan dem, krig är krig…
Olyckligtvis följer skamligt nog den brittiska regeringen den väg USA haft i Afghanistan. Trots att opinionsmätningar visar, att mer än 70% av befolkningen är emot kriget. Gordon Brown har gått ut med att vilja sätta in fler trupper. Det är ledsamt att ännu mer skattepengar skall behöva slösas bort på kriget, alltmedan Storbritanniens fattiga fortsätter att lida brist på en basal service…
Istället för hopp och förändring inom utrikespolitiken levererar Obama mer av samma slag. Men ännu hoppas jag på förändring, för vad vår historia lärt oss är, att Afghanistans folk aldrig accepterar någon ockupation.
övers av kortade utdrag
Ingrid Ternert
