Now or never for Big Oil in Iraq
analys av Simon Webb
Bagdad 10 dec 09
Irak har världens tredje största oljereserv. Dess kvalitet gör den billig att pumpa upp– och kan nu erbjuda ett unikt tillfälle för oljejättarna.
Detta är en av de största oljeauktioner som någonsin ägt rum, med ungefär samma utbjudna reserver som finns i all den olja som OPEC-medlemmen Libyen äger.
Iraks andra budgivning sedan den USAledda invasionen år 2003 erbjuder den sista av Iraks oljefältgiganter, vilket gör att Big Oils mäktigaste förhandlare känner sig pressade att lämna scenen med ett kontrakt. Detta kan utgöra deras sista chans att säkra tillgången till miljarder fat lättåtkomlig olja.
”För de bolag som är involverade är detta grejen,” sa Alex Munton, analytiker vid konsultbolaget Wood Mackenzie. ”Rond 1 och 2 täcker i stor utsträckning Iraks största oljefält”.
Det finns ingen rond tre. De bolag som inte lyckades vinna några kontrakt i den första ronden, verkar vara de som har tryckt på hårdast. Bland de som hittills varit tomhänta befann sig USAjätten Chevron (CVX.N) och Frankrikes Total TOTF.PA. Dessa har följts åt och Total har sagt att man tänker lägga ett bud på Majnoon, en av de jättelika fält som nu bjuds ut.
Rysslands Lukoil (LKOH.MM) och USAs Conoco Phillips (COP.N) förväntas bjuda på någon av de andra jättarna, ´West Qurna fas två’. Dessa två har förlorat mot Exxon Mobil (XOM.N) och Royal Dutch Shell (RDSa.L) under den första tävlingsronden för West Qurna fas ett.
Både Total och Lukoil har förhandlat om rätten till utvinning av dessa fält under Saddam Hussein. Det kunde ha gett dem en fördel i inhämtningen av kunskap om reserverna, men deras konsortium möter toppkonkurrens från de andra 40 bolag, som deltar i kapplöpningen.
Kapplöpning till startlinjen
Tanken bland de oljebolag som går in i denna andra budgivning är markant skild från den första omgång som har ägt rum i juni, då bara ett enda kontrakt gick till BP (BP.L) och Kinas CNPC.
Men kontraktvillkoren har varit oklara. Oljebolagen har inte haft en tanke på den avgift, som de behövde betala till Baghdad och de lagliga, säkerhetsmässiga och politiska risker som man tog, vilka ansågs så höga att också några av de största bolagen hållit sig utanför denna budgivning. Men då BP och CNPC slumpade ut sina slutliga villkor, kom kontraktmodellen att bli mer attraktiv för andra bolag, vilka då återupptog de uppgörelser, som man tidigare hade tillbakavisat.
”Det finns en känsla av att det kommer att bli en väldig konkurrens,” sa Raad Alkadiri, ledare för ’Global riskbedömning’ vid den Washington-baserade konsultfirman PFC Energy.
”Utländska företag är mer införstådda med den irakiska regeringen och vice versa. Slutsatsen är att de massiva reserverna är med i spelet och att dessa oljebolag önskar delta. Det kommer att bli en intensiv kamp.”
Förändringar i reglerna för budgivning
Förändringar i reglerna för budgivningen verkade göra tävlingen än tuffare. Man skulle i budgivningen lägga större vikt vid avgiften per fat än produktionshastigheten. Baghdad ändrade reglerna på grund av oro för att budgivarna skulle ha ökat produktionsmålet under den första ronden.
- ”Det är en mycket stor förändring”, sa chefen för ett västligt oljebolag. -”Detta betyder att det blir en ren tävling baserad på avgiften. Jag tror det blir målfoto. De kommer att ligga mycket tätt och tävlingen blir verkligen väldigt tuff.”
Med en dylik stark tävling verkar villkoren bli lika tuffa som i den första ronden. Baghdad kan komma överens om lite högre avgifter än $2 per fat, eftersom fälten mestadels är outnyttjade, man behöver alltså lägga ner mer arbete på att exploatera dom. Men oljebolagen kommer inte att vänta sig så mycket bättre marginaler. ”Jag tvivlar på att det kommer att bli mycket bättre än $2-$4 per fat,” sa en observatör från den irakiska oljeindustrin.
RISKER, INGEN TÄVLAN
Stora risker återstår för de bolag som kommer att teckna irakiska kontrakt. Planerna på att genomdriva en ny oljelag har i åratal varit försenade beroende på politiska dispyter, vilka lämnat kvar möjligheten för efterkommande regeringar att kunna riva upp kontrakt. Ändå är det inte troligt att några bolag blir färdiga innan valen i mars.
De skulle alltså inte ha blivit skyldiga att göra någon investering före valet och har lite att förlora på att bjuda. Även om villkoren sedan dess skulle ha kunnat ändras, hade bolagen varit i en mycket mer kraftfull position med en preliminär uppgörelse.
”Den legala risken år oerhörd,” förklarade Samuel Ciszuk, energianalytiker från Mellanöstern inom IHS Global Insight. ”Det finns ingen regelrätt lag, så man är i realiteten hänvisad till regeringens underlag. Men bolagen kommer i vilket fall som helst ge sig in i spelet och lägga ett bud. Det kostar ingenting, så det är lika bra att redan nu börja röra på sig.”
Majnoon, West Qurna, East Baghdad och Halfaya är de fält som är allra störst i budgivningen och kommer sannolikt också att dra till sig mest konkurrans och bud från ‘Big Oil’.
De övriga sex fält man kunnat bjuda på har varit mycket mindre och skulle sannolikt kunna locka budgivare från nationella oljebolag och mindre kvalificerade företag. Vilket utgör en kompletterande rapportering från Ahmed Rasheed.
övers
Ingrid Ternert
