
Förra årets rekord på 2412 civila dödade var enligt FN 14% högre än under år 2008. Den oberoende Icasualties.org rapporterar att förra året stupade 520 militärer inom koalitionen, 76% fler än under 2008 och tre gånger så många dödade soldater som i Irak under 2009.
Under de åtta år som förflutit sedan de internationella styrkorna inledde sin ockupation, har det skett liten förändring i vanliga människors levnadsbetingelser. Halva befolkningen lever nu under fattigdomsgränsen och enligt vissa rapporter ökar idag i vissa provinser en bittert kall väderlek på människors umbäranden.
Korruption och ineffektivitet bland högre tjänstemännen å ena sidan och rådande sjuka förhållanden och byråkratins och drogmaffians dåliga intentioner å den andra, äventyrar förekomsten av god en regeringsmakt. Förväntningarna att president Hamid Karzais återval skulle innebära en politisk förändring har minskat alltsedan regeringen presenterade samma ansikten med samma agenda och bakgrund. Afghaner har enligt en FNrapport i veckan betalat 2.5 miljarder US-dollar i mutor under de senaste 12 månaderna, dvs nära en fjärdedel av deras legitima ekonomiska produktion. .
En attack föregående vecka mot byggnader i Kabul har enligt BBC byggt på dessa olyckor med fem dödade människor och 71 skadade. Tre afghanska soldater och två civila, inklusive ett barn, blev dödade. Enligt tjänstemän överlevde ingen av de attackerande, vilka sägs vara talibaner. ”Detta kommer att kasta en skugga över den internationella konferensen i London nästa vecka,” sa den afghanska parlamentarikern Shukria Barakzai till BBC.
Kanaler mellan parterna för en fredlig konfliktlösning står nu öppna och tillgängliga i Afghanistan. Vid det här laget har kontakter etablerats och åsikter utbytts mellan Kabulregimens delegationer och oppositionspartierna. Enligt dessa källor nära oppositionpartiet Hezb-e-Islami, kommer partiet att skicka en högnivådelegation till huvudstaden för utbyte med de ”interna och externa” sidorna. En informell talibandelegation finns redan i Kabul. I sin insvärjnings-ceremoni i november, sa Karzai att han skulle inkalla en Loya Jirga – ett möte med regionala ledare och klanäldste – för att finna en lösning på konflikten. Sammankallandet hade emellertid blivit mer användbart, om man först hade säkrat oppositions-partiernas deltagande.
Det vore slöseri med både tid och pengar, om dessa inte deltog. Att kalla till möte utan oppositionens medgivande hade inneburit slöseri med både tid och pengar. Ett deltagande kunde vara möjligt, om bara internationella samfundet hade visat en äkta vilja till verklig lösning på konflikten. De många förväntningar som föregick USAs president Barack Obamas vilja till samtal förvann på grund av honom själv. Många afghaner förutspådde att Obama skulle fatta ett klokt beslut, vilket skulle ha kunnat spara många oskyldigas liv, även livet på de kvinnor och män i uniform, som har skickats till detta belägrade land.
Dock med ena handen på Nobels fredspris och ett laddat vapen i den andra, sa han sig vilja sända 30 000 fler trupper till slagfältet. Brutaliteten hos de amerikanskledda trupperna i Kunarprovinsens Narang Distrikt i december, de som ledde till 10 bybors död inklusive åtta barn, sänkte Obamas meddelande. Om han hade haft ett större moraliskt mod, borde han ha skickat tillbaka Nobels fredspris till norrmännen.
I dagsläget är 110 000 utländska trupper förlagda på afghansk mark, och den planerade ökningen i slutet av 2010 av 30 000 fler USA soldater och 6 800 från andra medlemsstater inom NATO , gör att det utländska trupptillbakadragandet ser ut att ligga långt i framtiden. Det tidigare dödandet av oskyldiga människor har idag skapat en spricka mellan Karzai och NATO alliansen. Alltmedan oskyldiga människors liv fortsätter att gå tillspillo genom NATOs operationer, vidgas sprickan. Den afghanska presidenten har fördömt dödandet i Kunar och lovat att utreda det hela.
De civila dödsfall som skett genom Natos flyganfall är en i Afghanistan omtvistad fråga. USAs befälhavare har i sin nya amerikanska krigsstrategi satt skyddet av civila till sin högsta prioritet, med målet att gå emot talibanerna. Västliga generaler har velat öka storleken på den sk Afghanska Nationella Armén (ANA) och polisstyrkan, för att öka deras möjlighet att försvara sig mot militanternas attacker. Sammansättningen av ANAs egna trupper består emellertid till sin majoritet av de pashtunska klanerna, vilka förlorat förstroendet. Enligt tillgänglig data kommer runt 70% av manskapet från den Norra Alliansen, vilka själva skapat instabilitet i de pashtunbefolkade provinserna.
Sammansättningen i Poliskåren är densamma. Arméns språk har också förändrats, vilket gör att de pashtuner som inte behärskar något annat språk inte vågar ingå i vare sig armén eller poliskåren. Enligt lokalbefolkningen genomför också ANA och poliskåren operationer i pashtunska områden, och de är mer brutala än vad NATOs styrko är. Tilliten mellan den afghanska armén och de utländska trupperna har under tiden också minskat. Enligt vissa rapporter utförde afghansk polis eller militär sådant som gjorde att deras mentorer blev dödade. Enligt en rapport 29 dec öppnade en afghansk soldat eld mot USA-ledda styrkor och dödade en amerikan och skadade två talibaner.
Tidigt i november dödade en afghansk polisman fem brittiska soldater vid en checkpoint i Helmand- provinsen. Två amerikanska soldater vådasköts i mars i en liknande attack. Antalet liknande attacker pekar enligt analytiker på en förbittring bland afghanska soldater mot den USAledda militära närvaron. Under tiden skapar ilskan över de utländska militärerna i Afghanistan att NATOländerna tvingas tänka om i sina planer på att skicka dit fler trupper. Eventuellt drar sig också Tyskland och Frankrike ur. Stödet för USA är i dalande och den brittiska regeringen är pressasd att dra sig ur.
Alltmedan nya trupper packar sina väskor för kriget i Afghanistan, visar en ny opinionsundersökning att en majoritet av kanadensarna menar att den nu åttaåriga konflikten inte går att vinna. Ipso Reids undersökning har visat att 66% av kanadensarna tror att ”truppökningen till slut skapar en militär seger över talibanerna”.
Experter har varnat att USAs truppökning kommer att leda till mer strider och fler dödsfall inom de utländska trupperna och bland civila afghaner. De flesta amerikanska och europeiska analytiker anser att kriget inte går att vinna enbart genom utländska militärers närvaro. Den tyska försvarsministern Karl-Theodor zu Guttenberg har föreslagit samtal med ”moderata” grupper av talibaner och ansåg att en ny NATOstrategi hade kunnat göra större skillnad mellan afghanska motståndsmän.
”Man borde tänka över … vad Henry Kissinger kallade ‘kommunikationskanaler’. Att inte varje motståndsman innebär samma fara för samhället i Väst,” sa Guttenberg till tidningen ‘Welt am Sonntag’. ”Det finns skillnader mellan de grupper i Afghanistan som radikalt går emot allt som kommer från Väst och särskilt de som har som mål att bekämpa vår kultur och de som enbart fördjupat sig i sin egen lokala kultur.” Samtal med moderata talibaner kunde ha blivit konstruktiva, ”såvida man inte sätter ut en fälla för sig själv,” sa han. Under tiden ökar antalet tyskar som motsätter sig Bundeswehrs mission i Afghanistan. Enligt en ny ARD-Tyskland opinionsundersökning föredrar 69% av tyskarna att så snabbt som möjligt dra undan landets styrkor från Afghanistan.
Enbart 27% anser att Bundeswehrs trupper borde stanna, en minskning på 10 procentenheter sedan den förra undersökningen i september. Den avslöjade också att mer än 3/4 av tyskarna inte längre litar på att deras regering ger en ”fullständig och ärlig” information om missionen i Afghanistan. Åsikterna om den politiska processen är delade, då man rapporterat allvarliga skillnader i de kommande parlamentsvalen mellan den afghanska regeringen och dess internationella supportrar.
Enligt uppgift har amerikanska kongressmän bönat Karzai om att fördröja nästa parlamentsval tills nästa valreform är klar. Den afghanska regeringen är dock fast besluten att hålla lagenliga val i maj och tänker betala räkningen, såvida det internationella samfundet vägrar att stå för kostnaderna, meddelade i tisdags presidentens talesman.
Förhoppningsvis kommer man på Londonmötet för Afghanistan inte glömma hur dessa åtta år av militär ockupation av Afghanistan har misslyckats att skapa fred och därmed ta dessa oppositionsgruppers fredstrevare på allvar. När väl fred och säkerhet finns på plats, då är allt möjligt vad gäller den afghanska återuppbyggnaden.
övers Ingrid Ternert
Qaribur Rahman Saeed är afghansk politiker och tidigare afghansk diplomat
NATO (North Atlantic Treaty Organization)
ISAF (International Security Assistance Force)