29 mars Hufvudstadsbladet Helsingfors
Nyligen träffade Obama vid sitt besök i Afghanistan också amerikanska soldater. Han hade i december beslutat förstärka USAs styrkor i Afghanistan med 30 000 soldater för att kunna driva tillbaka talibanerna.
Hittills har några tusen anlänt, men de flesta är tänkta vara på sin plats före sommaren. År 2011 hoppas USA kunna börja dra tillbaka sina styrkor
6 april hotade den afghanska presidenten Hamid Karzai att lämna sin post som regeringschef och istället förena sig med talibanerna! Det är för att dessa går emot ockupationen av hans land. ‘Om jag kommer under utländsk press kunde jag liera mig med talibanerna.’
Farooq Marenai, som är parlamentsledamot på lokal nivå, sa att det var andra gången på mindre än en vecka som Karzai gav uttryck för opposition mot USAs och Natos styrkor och tvivlade på krigsstrategin. Karzai har redan gjort klart att han inte kan stå bakom någon fastställd ockupation av sitt land genom det Usa-ledda Nato.
Han sa dessutom att han skulle fråga lokala klanälste och klanledare och folk, innan han ger klartecken för en offensiv mot Kandaharprovinsen nästkommande månader. Karzai har anklagat Förenta Staterna för det mesta av den korruption som funnits i Afghanistan och sagt att det var Västmakter som legat bakom valfusket.
Den afghanska presidenten
Under sin visit i Kandahar i veckan sa han till över 1500 klanledare att afghaner inte ska låta utlänningar lägga sig i landets affärer, och att det afghanska folket inte gillar att deras ledare agerar som nickedockor åt andra.Och det offentliga stödet för talibanerna i Kandahar hade nått ‘alla tiders högsta’ förra våren. ”Folk ser på det här som att talibanerna- och även al-Qaida – inte har gjort dom något illa, även om de varit bryska,” sa nyligen Samadi i en intervju från Kabul.
Det är nu Obama sätter en högre press på Karzai.
..Detta sker då USAs militär skulle önska ett närmare samarbete inför den närmast avgörande offensiv som kommer att ske nu i sommar. Karzai har i månader varit rasande över vad han ser som Washingtons tunga hand. Han spelar då ut kortet att skylla på utlänningarna om problemen i ett samhälle med en lång tradition av att stå emot ockupation, något som kommer att minska hans betydelse i landet – men med liten risk, eftersom USA inte har något annat val än att ha med honom att göra.
Men att klara denna spricka, det har blivit ett stort problem för båda sidor, och det tävlar samtidigt med hotet från talibanerna. President Barack Obamas strategi hänger på att kunna arbeta med en stark, tillförlitlig, afghansk partner för att driva tillbaka en upprorisk talibanrörelse, vilket reser frågan om vad som skulle hända, om detta samarbete skulle misslyckas.
Karzais kommentarer får en att tro att hans förståelse av samarbetet skiljer sig en hel del ifrån Obamas. I vissa frågor vill Karzai helt klart att Washington backar.”Oroande” är hur Vita Husets talesman Robert Gibbs beskrivit måndagens rapporter om att Karzai hotat att dra sig ur den politiska processen och förena sig med talibanerna, om Väst fortsätter att kritisera honom för att behöva reformera sin regering.
”Å det amerikanska folkets vägnar är vi frustrerade över detta,” sa Gibbs till reportrarna. ”Dessa anmärkningar skulle kunna skära av den sortens stöd som vi tror att vi behöver på alla sidor av ekvationerna, om det är så att vi vill framåt,” sa inrikesdepartementets talesman P.J. Crowley. ”Helt klart har det han säger en påverkan här borta i Förenta Staterna, och han borde noga välja orden.”
I Bryssel har NATOs talesman James Appathurai sagt att de västallierade hade stora ansträngningar med att hjälpa det afghanska folket att besegra terrorismen, ”och vi hoppas och väntar oss, att det afghanska folket skall erkänna detta, inklusive dessa högst där uppe.”
Karzai har länge retat upp sig på vad han anser vara ett omåttligt internationellt tryck. Klagomålen eskalerade i torsdags, då han retat sig på att FN och det internationella samfundet anklagade dem för ”omåttligt bedrägeri” i förra årets presidentval, som en del av konspirationen att neka honom återval eller förminska hans seger – anklagelser USA och FN har förnekat.
Två dagar senare berättade Karzai för en grupp parlamentsledamöter, att om den utländska inblandningen i hans regering fortsätter, kommer talibanernas motstånd också bli legitimt- något även han kunde gå in i enligt flera av de närvarande parlamentsledamöterna.
Han sa att ‘om jag kommer under utländsk press, kunde jag gå med talibanerna, sa Farooq Marenai som är representant för den östra provinsen Nangarhar.”Han sa att uppror” mot en legitim afghansk regering ”skulle kunna ändras till motstånd” mot utländsk ockupation.Två andra parlamentsmedlemmar gav samma berättelsese, men bad att deras namn inte skulle publiceras för att kunna undvika problemen med Karzai.
Uppringning till två av Karzais talesmän har förblivit obesvarad, eftersom deras mobiler varit avstängda. Karzai berättade i måndags för CNN, att han inte hade någon intention att bryta med Washington, vilken tänker skicka 30 000 fler trupper dit i kampen mot talibanerna.
”Det är bara för att vara säkra på att vi alla förstår var vi står,” sa Karzai. ”Afghanistan är afghanernas hem och vi äger denna plats. Och våra partner är här för att hjälpa oss i en uppgift som gäller oss alla.
Vi afghaner styr detta land. ”Parlamentarikerna höll med om att hotet att gå med talibanerna nu inte verkar allvarligt menat, men det visade på Karzais ilska över USAs och det internationella samfundets tryck inom flera områden, inklusive valreformen, kampen mot korruption och kontakterna med talibanska motståndare.
Dessa skillnader skärptes till genom Obamas besök i Kabul 28 mars. Innan besöket meddelade Obamas nationella rådgivare James Jones till reportrar att Karzai en gång för alla behövde konfronteras med korruptionen och ”bli tagen av hur viktigt detta är.”
Karzais fann det hela offentligt förödmjukande- särskilt som det kommit från en gäst.Samtidigt uppmanade USA och dess partner Karzai att han skulle reformera valsystemet för att undvika den korruption som utmärkte rösträkningen den 20 augusti, då en tredjedel av presidentens röster hade kasserats av Fns anti-fuskövervakare.
Detta tvingade honom att under tryck från USA acceptera ett förödmjukande omval, vilket blev avblåst, då hans kvarvarande utmanare klagade över att en andra omröstning inte skulle bli mer fri från fusk än den första. USA och dess partner skulle vilja ha en förändring till stånd i september, då afghanerna väljer ett nytt parlament.
Karzais medhjälpare har sagt att presidenten anser att västliga klagomål om korruption är en täckmantel för att diskreditera hans regering och vända uppmärksamheten från det faktum, att de flesta av miljarderna i internationell hjälp slösats bort av donatorerna själva och inte av hans regering.
Den sista februari införde Karzai ett presidentdekret som tog kontroll över antibedrägerienheten och avlägsnade de av FN utnämnda utlänningarna från varje översyn. Karzais utbrott kom under veckan efter att parlamentet avvisade detta dekretet, vilket presidenten trodde var ett svar på internationell press.
Vad mera är, Karzai verkade frustrerad över USAs tveksamhet över att skriva under förhandlingar med talibanernas ledare. Obamaadministrationen vill inte gärna göra det, så länge man tror dessa vinner.
Karzai misstänker att USA eller Pakistanis legat bakom arresteringen i februari av den näst högste talibanbefälhavaren, med vilken de afghanska ledarna haft kontakt, vilket var ett sätt att avbryta eller ta kontroll över samtalen enligt Karzais medhjälpare. Dessa talade efter löfte om anonymitet, eftersom informationen var konfidentiell.
Inte desto mindre har Karzais anmärkningar rest betänkligheter bland vissa parlamentsledamöter, vilka fruktar att han kommer att satsa alltför högt genom att underskatta det folkliga stödet inom USA för detta krig.”Det var ett oansvarigt tal av president Karzai,” sa parlamentsledamoten Sardar Mohammad Rahman Ogholi ifråga om torsdagens kommentarer.
”Karzai känner sig isolerad och utan politiskt allierade….Kampen mot terrorism, korruption och narkotika kräver en stark regering. Tråkigt nog är Karzais regering alldeles för svag för att kunna kämpa mot alla dessa element.”
Slitningarna kommer vid en tid då USA och NATO förbereder krigets mest utmanande offensiv- ett större bud för att driva ut talibanerna från Kandahar, den största staden i söder, motståndsmännens andliga födelseplats och hemstad för Karzaifamiljen. USAs befälhavare anser att kontrollen över Kandahar är nyckeln till att besegra talibanerna och att operationen kommer att bli bestämmande för krigets utkomst.
”Vi borde också ha i minnet att vi är i Afghanistan för att bekämpa al-Qaida och förhindra dessa från att utnyttja Afghanistan som en fristad, från vilken de åter kan attackera oss,” sa republikanska parlamentarikern Ike Skelton, ordförande i Representanthusets försvarskommitté. ”Jag tror inte vi ska tillåta att vissa ilskna anmärkningar helt klart är riktade mot den politiska hemmaopinionen för att underminera, vad jag fortsätter att tro är den bästa strategin för att skydda den amerikanska säkerheten.”
USAs befälhavare har upprepade gånger sagt att operationen inte kommer att lyckas om det inte blir förbättringar i den lokala regeringsmakten med att vinna allmänhetens stöd. För att göra detta behöver NATO stöd av Karzai, som också är ledare för den klan som lever i Kandaharområdet.
Ansträngningar att gå förbi ineffektiva lokala ledare skulle kunna sätta NATO i konflikt med Karzaifamiljens intressen, inklusive presidentens diversehandlande halvbror Ahmad Wali Karzai, som leder det lokala provinsrådet.
Ändå har Väst en liten möjlighet annat än att arbeta med denna oförutsägbara president, som Washington och dess allierade hand-plockat efter talibanernas fall för nära nio år sedan och började en andra femårstermin för bara fyra månader sedan. I ett land utan etablerade politiska partier finns det få tillförlitliga alternativ till stöd.
I söndags flög Karzai till Kandahar med en delegation höga NATO figurer för ett möte, eller shura, med omkring 2000 tjänstemän och klanledare. Han lovade att det där inte skulle bli någon offensiv utan stöd från samhället. USas befälhavare var nöjda att Karzai verkade redo att göra sin del – idag.
”Karzai förklarade sig vara överbefälhavare, vilket hjälper,” sa generalmajor William Mayville, NATOs vice stabschef för operationerna och sa efter mötet att-”Man måste få samhället att verkligen invänta detta, annars stannar allting av…Karza är övertygad, han är med.Vi skulle inte ha ha detta möte, såvida inte han hade varit övertygad om att detta är det rätta att göra.”
övers Ingrid Ternert
