Fredskoalitionen Göteborg

I dagarna har USA och Ryssland undertecknat STARTavtalet som innebär att de båda länderna sänker antalet strategiska kärnvapen till 1550 vardera – Enligt avtalet får de ha 700 land-luft- eller sjöburna vapenbärare var. Men vad hjälper det oss?

Länge har fredsrörelsen i Sverige krävt att regeringen agerar inför de förhandlingar som sker om Ickespridning och Nedrustning av kärnvapen. Därför har Kvinnor För Fred låtit ‘Budkaveln mot kärnvapen’ gå genom hela Sveriges land med krav på regeringen att agera starkt vid förhandlingsbordet.

För Sverige är ett alliansfritt land utan egna kärnvapen. Däremot har vi alltmer närmat oss kärnvapenmakten Nato. Ett Nato med sina kärnvapen lagrade i bl.a Nordnorge och i norra Tyskland. Är det något vi måste finna oss i?

Samtidigt med avsmältningen av isen uppe vid Norra Ishavet öppnas de farleder upp som går längs med de oljefyndigheter som finns nere på havets botten. I och med detta faktum blir området ännu en potentiell krigsskådeplats.

Bara detta är skäl nog från svensk sida att sätta stopp för allt närmande till Nato. För vem vill leva nära en oroshärd? Däremot vill vi alla kunna leva i en fredlig och kärnvapenfri värld- en verklig värld att leva i.

Sverige är ändå ett fredligt och alliansfritt land, men hur länge till, det kan man undra. Tyvärr sker idag från svensk sida ett närmande till Nato. Vi vet att Nato är en kärnvapenallians som tävlar om inflytandet med Ryssland. Nato lagrar också sina kärnvapen  i vår egen närhet bl.a i Nordnorge och i norra Tyskland.

 I samband med issmältningen däruppe vid Norra Ishavet har alltså sjöfartsleder öppnats upp vilka gjort de stora oljefyndigheterna tillgängliga på havets botten. I och med det blir detta samtidigt en potentiell krigsskådeplats för  stormakterna i sin tävlan om oljan där nere under isen.

Minns i sammanhanget de stora Nato-flygövningar som ägt rum under senare år uppe i Norrland och i norra Finland. Trots att vi inte är medlemmar i Nato! Det är bland annat därför vi borde sätta stopp för alla vidare närmanden till den alliansen!

För inte vill vi ha Sverige till en krigsskådeplats. Inte heller vill vi ha några egna kärnvapen. Även i fortsättningen vill vi kunna leva i fred i en värld fri från kärnvapen, alltså en värld att leva i!

Ingrid Ternert

Paul Joseph Watson Prison Planet 3 maj, 2010

Det finns inget som stöder det uppenbara påstående från myndigheterna i New York, som säger att en pakistansk grupp talibaner under tiden med Obama har legat bakom Pentagons frontgrupper. Dessa som i krassa PR- stunts har  släppt ut falska och missledande “Al-Qaida videofilmer” i kriget mot terrorn.

Så snart Fox News rapporterat om att “pakistanska talibaner har erkänt sitt ansvar för bombdådet”, har det luktat råtta, särskilt som det sk videospåret har släppts av Pentagons frontgrupp SITE, grundad av dottern till en israelisk Mossaspion.

En text i guldbokstäver på svart bakgrund i början av videon gratulerar muslimer för “käftandet mot Satans USA.” Då hallåmannen läser upp meddelandet lyser skärmen upp med bilder på döda militanter, då man refererar till dom.”Den engelska översättningen ligger i nederkanten av skärmen”, förklarar rapporten.

“Om det skulle ha varit en verklig terroristgrupp som ville verka mäktig och skräckinjagande, hade man då verkligen släppt ett uttalande, där man erkänner sig ansvarig för en “attack” som inte bestått i mycket mer än fullt med bränder och inte dödat någon, inte sårat någon och blivit till ett klart misslyckande?” Det frågar man sig. “Det ansvar man tagit på sig verkar ungefär lika trovärdigt som att Barney purpurdinosaurien gjort en video och sagt att det var han som hade gjort den.”

Nu är då inte han misstänkt, efter att New York polisen såväl som borgmästare Bloomberg offentligt avfärdat en begränsad bombning. “Trots att talibanska bombmakare har sagt detta på Internet… har vi inga uppgifter som styrker det påståendet,” sa poliskommissarie Raymond Kelly.

“Det finns inga bevis för att detta är knutet till Al-Qaida eller någon annan stor terrorist-organisation,” sa Bloomberg till reportrar vid den presskonferens som man höll i Times Square. Hur skulle vi ha kunnat förutsäga att videotapens trovärdighet snart skulle komma att gå upp i rök?

För under de sista fyra åren har vi dokumenterat hur grupper som SITE och den nära förbundna IntelCenter ertappats med att ha givit ut gamla rödmärkta, uppfräschade och även rent falska “terroristbekännelse-filmer”, samtidigt som man försäkrar, att dessa är både genuina och nya.

SITE är inget mer eller mindre än ett konsultföretag knutet till USAs regering, och det har tagit emot ungefär $500 000 om året från Uncle Sam, något som till största delen ska betalas av USAs skattebetalare. Gruppen grundades av Rita Katz, dotter till en dömd israelisk spion. Katz har arbetat ihop med Justitiedepartementet, Skattedepartmentet och USAs säkerhetstjänst

SITEs webbsideinnehåll visade sig i stor utsträckning ha kopierats från USAs Statsdepartment. SITEs “Terrorism-bibliotek“ med snabbundersökningar verkar mest vara datautdrag från Statsdepartmentets sätt att se  på den Globala Terrorismen – 2003, Appendix B, noterar en källhänvisare.

Allt runtomkring SITE indikerar att det inte finns något annat än en fejk-organisation som det militär-industriella komplexet utnyttjar då man önskar släppa en viss slags Al-Qaida videotape som del i den pågående propagandaoffensiven för att rättfärdiga detta brutala, meningslösa och påhittade ‘krig mot terrorn’.

SITE hade mirakulöst nog fått fatt i de starkt misstänkta Bin Laden-videobanden i september 2007 , innan de släpptes av den sk Al-Qaidagrupp som skulle ha gjort detta. En månad innan man släppte filmen ertappades IntelCenter med att sätta sin eget logo på en film med samma tid, som Al-Qaidas sk SITE systermediabolag.

As-Sahab la till sitt eget logo, vilket visar att de båda organisationerna har varit en och densamma.

SITE har blivit positivt knuten till Blackwater USA, detta ökända militärbolag med legoknektar som bl.a grundats av den fd elitmilitären Navy-Seal Erik Prince, vilken befunnits inblandad i åtskilliga massakrer på oskyldiga irakiska civila.

SITEs fortsatta existens bygger på att skörta upp amerikanska skattebetalare genom sina kontrakt med USAs regering och att konstant  åberopa våldsamt överdrivna hot av föregivna Al-Qaida grupper i Mellanöstern.

Då han en gång blev ertappad med att ha släppt en misstänkt video, där terrorister från MellanÖstern tar på sig ansvaret för något som utredare säger att de inte kan ha varit inblandade i, då borde i sanning amerikanarna börja ställa några vassa frågor, varför deras skattepengar ska kastas bort på ett sådant dubiöst uppdrag. För att inte nämna de ifrågasatta terrorutredningar som hindrats av de fantastiska erkännanden om ansvar som visat sig sakna grund.

Faktum är att korporativa media fortfarande behandlar dessa videotapes som förmodat autentiska, trots det faktum att de bevisats vara fejk vid nästan vart tillfälle, något  som säger allt man behöver veta om den roll etablissimanget spelar för att skapa sig en bild av kriget mot terrorn.

Naturligtvis har man avfärdat en utländsk inblandning, för det är nästan garanterat så att man ska beskylla “inhemska extremister” för det amatörmässiga bombförsöket i Times Square. Och man kommer att utnyttja detta till att öka takten i att ta bort allt och alla dom som motsätter sig regeringens vilja. Och underlätta försöken till att censurera och tysta ner en brinnande men fredlig kritik på radion och på Internet.

Det är ett drag som de liberala hjärtligt hurrar för. Dessa som skrek foul! då de själva kallades förrädare för att ha kritiserat Irak-invasionen under Bush.

övers Ingrid Ternert

5 maj Los Angeles Times
av David S. Cloud

CIA har fått klartecken att utvidga programmet för obemannade flygplansliknande farkoster, drones, med det oskyldiga namnet ‘drönare’ på svenska,  somliga med beteckningen ‘Predator‘, rovdjur. På många sätt är just det ett passande namn.

CIA har med sina drones en stor uppsättning mål för sin verksamhet. Alltsedan år 2008 har man i hemlighet haft klartecken att med dessa drones låta döda icke namngivna misstänkta personer i Pakistan.

Den hemliga inriktning på ‘predator’ programmet eroderar nu snabbt på vissa nivåer … Denna liksom Robert Fisks skildring i förra veckan tar upp vissa detaljer och ger information om antalet attacker med drones, Hellfire missiles och resultatet av deras verksamhet.

Så har till exempel antalet missilattacker ökat starkt alltsedan Obama kom till makten. År 2009 var det 53 attacker med drönare, en ökning från knappt mer än 30 stycken under Bushs sista år enligt en webbsida hos ‘New American Foundation’ , vilken spårar upp pressrapporteringen om attacker i Pakistan.

Tidigare denna månad var det 34 fler anfall i år än förra året, det vill säga i genomsnitt ett anfall drygt var tredje dag, enligt sidans siffror.

2010 års attacker dödade mellan 143 och 247 människor, enligt de beräkningar som sidan hämtat upp, men endast sju militanter har öppet identifierats. Bland dessa finns al Qaidas expert på sprängmedel, Ghazwan Yemeni, talibanledaren Mohammad Qari Zafar, den egyptisk- kanadensiska al Qaidaledaren Sheikh Mansoor och den jordanska talibanledaren Mahmud Mahdi Zeidan.

Moskva uppmanar till ett kärnvapenfritt Mellanöstern
4 maj 2010 Interfax

Ryssland har föreslagit att själv ordna en konferens om vägar för att säkra ett kärnvapenfritt MellanÖstern, meddelade den ryske utrikesministern Sergei Lavrov till journalister i Moskva på tisdagen. ”Vi föreslår också utnämningen av en särskild representant som kan hålla överläggningar med alla länder i Mellanösternregionen. Vi har föreslagit att kalla in en särskild konferens för att diskutera möjligheten att skapa en kärnvapenfri zon fri från massförstörelse,” sa Lavrov.

Moskva har ”en hel uppsättning andra idéer, inklusive ett initiativ till alla länder i regionen att bli skyldiga respektera de olika ickespridningsavtal som redan finns ute i världen, men som ännu inte blivit universella,”sa den ryske ministern.

Ryssland hoppas också på att deltagarna i den New York-baserade Ickespridningsavtalskonferensens överläggningar kommer att stödja förslaget om Mellanösterns kärnvapenfria status, sa han.

”Vi är övertygade om att relevanta och detaljerade diskussioner baserade på det förslag vi kommer att cirkulera vid konferensen, såväl som överenskommelsen om praktiska steg mot målet en zon fri från massförstörelsevapen kunde bli ett viktigt resultat från konferensen,” sa Lavrov.

Moskva har ”en hel uppsättning andra idéer, inklusive ett initiativ alla länder i regionen skulle kunna anta, till exempel skyldigheten att respektera de olika ickespridningsavtal som redan finns ute i världen och som ännu inte blivit ratificerade,” sa den ryske ministern.

Lavrov sa att Ryssland dessutom hoppas på att de som skall delta i konferensen i New York om avtalet för ickespridning av kärnvapen  – kommer att ge sitt stöd till en dylik status för MellanÖstern.

”Vi är övertygade om att relevanta och detaljerade diskussioner baserade på det förslag som vi kommer att cirkulera vid konferensen, såväl som en överenskommelse om praktiska steg fram till mål om en kärnvapenvapenfri zon fri från massförstörelsevapen, ska kunna bli ett viktigt resultet därifrån”, sa Lavrov.

övers Ingrid Ternert

av Jack A Smith -USAs framtid kommer att kantas av krig i övermått – det enligt Barack Obamas förvaltningsrapporter, uttalanden och de senaste månadernas åtgärder. Dokumenten och handlingarna inkluderar försvarets kvartalsrapport QDR , Nuclear Posture Review NPR  och ballistiska missilförsvarets rapport ,

kärnvapensäkerhetsmötet i år Nuclear Security Summit i New York , samt FN översynskonferens om Ickespridning av kärnvapen – den 3-28 maj i år.

Samt de fortsatta krigen i Mellanöstern och Centralasien och 2011 års budgetförslag ifrån Pentagon.

 Idag styr USAs regering som en militär koloss av oöverträffat slag, alltmedan försvarets kvartalsrapport QDR från februari visar, att landet enligt Washington befinner sig under konstant hot om angrepp från ett oräkneligt antal skräckinjagande krafter, vilka är fullständigt destruktiva.

Därför måste ytterligare miljarder dollar investeras i nuvarande och framtida krig – för att till synes hålla stånd mot den hotande säkerheten i landet.

Kärnvapenrapporten i Ickespridningsavtalet NPR säger, att det långsiktiga målet är en ”värld fri från kärnvapen ”. Men trots alla godkända minskningar i vapenarsenalen stärks alltså Pentagons kärnvapen-kapacitet. Detta sker samtidigt som man ytterligare blåser upp och förstärker det synbart fredliga argumentet genom att förklara, att avsikten med kärnvapen är att dessa ska finnas i ett ”ordinärt avskräckande syfte”, oavsett var i världen man inom en timme ska kunna leta upp och oskadliggöra det eventuella målet.

Dessutom förblir reaktionen hårresande, när det i dokumentet från i april inte ens går att läsa vidare om den startberedda kärnvapenberedskap som bara finns där i avskräckande syfte, vilket tyder på ett offensivt utnyttjande. Samt detta att kärnvapen-programmet för första gången ger klartecken för en kärnvapenattack vid behov, mot en icke-nukleär stat som Iran. Under tiden fortsätter en kraftig utvidgning av George W Bush-administrations krig och en intensifiering och utveckling av USAs redan ojämförligt största militärmakt.

Det som blivit ett positivt resultat från Obama-administrationens militarism och krig var undertecknandet av det nya Strategiska Nedrustningsavtalet i Prag den 9 april 2009  med Ryssland. Där man på båda sidor skulle minska antalet strategiska kärnvapenstridsspetsar till 1550. Det är ett steg framåt, men alla är överens om att det är ett mycket blygsamt sådant. Det minskar knappast nämvärt  risken för ett kärnvapenkrig .

Försvarsdepartementets rapport

Den 128-sidor långa rapporten från försvarsdepartementet (QDR) ska på uppdrag av Kongressen ställas samman vart fjärde år. Rapporten lägger fram en 20-åriga prognos för USAs militära planering. En panel på 20 civila personer valda av Pentagon och Kongressen analyserar och föreslår sedan ändringar i syfte att tillföra rapporten ett ”oberoende” perspektiv. Elva av ledamöterna – däribland juryns ordföranden den fd försvarsministern William Perry, samt förre säkerhetsrådgivaren Stephen Hadley – är anställda av försvarsindustrin.

Trots att Pentagon har arbetat med förberedelser för ett eventuellt tredje världskrig och även bortom det, fokuserar den nya rapporten till största delen på en relativt nära framtid, då med generaliseringar endast på längre sikt. Av QDRs många prioriteringar utmärker sig särskilt tre av dem.

Den första prioriteringen gäller ”Att ha övertaget i dagens krig” i Afghanistan, Pakistan, Irak, Jemen och varhelst Washingtons militära post-9/11 attackberedskap kan gälla nästkommande år. I presentationen av rapporten från förste februari utfärdade Bush-Obamas försvarsminister Robert Gates följande viktiga uttalande- ”I nästkommande krig beror framgången på hur gynnsam utvecklingen är för dessa krigsprocesser. ”Kommande krig” definieras inte.

Vidare framlägger rapporten att en militär seger i Irak och Afghanistan ”endast är ett första steg på väg mot våra strategiska mål”. Den andra, då USA i det förflutna koncentrerade sig på möjligheten att bekämpa två stora krig samtidigt, föreslår nu QDR-rapporten att det inte är tillräckligt. Nu framhåller Obama-administrationen ”behovet av en robust kraft som kan skydda amerikanska intressen mot ett flertal hot, inklusive två fullt kapabla angripande stater”. 

Man ser det hela som ”två-plus krig”. Dessa plus består delvis av skyldigheten att ”genomföra storskalig upprorsbekämpning, få till stabilitet och att bekämpa terroristisk verksamhet i en lång rad skilda miljöer”, främst i små fattiga stater som Afghanistan. 

Andra ”plus”-krig inbegriper ”icke-statliga aktörer” som Al-Qaida, och ”misslyckade stater” som Somalia. Samt medelstora stater men med gott försvar,  som inte böjer knäna för Uncle Sam, ungefär som Iran eller Demokratiska Folkrepubliken Korea. Och till en del möjligen också Venezuela.

För det tredje är det ganska uppenbart utifrån QDR-rapporten, trots att det inte har blivit bekräftat, att Obamas regering anser Kina och Ryssland vara de två möjliga ”aggressiva nationalstater”, som Washington måste vara beredd att ”försvara” sig mot. Varken Peking eller Moskva har vidtagit några åtgärder för att rättfärdiga Pentagons antaganden, så att dessa ens i ett självmordsögonblick skulle komma att anfalla det långt mäktigare USA.

Ändå investerar USA med 4,45% av världens befolkning i mer krig och krigsförberedelser än resten av världen tillsammans. Obamas Pentagon 2010 års budget ligger på 680 miljarder USD. Men den verkliga summan är dubbelt så stor som alla Washingtons nationella säkerhetsutgifter tillsammans, då de andra departementens budgetar inkluderas. Som t ex kostnaderna för kärnvapen, de 16 underrättelsetjänsterna, Homeland Security och krigsskuldräntan bland ytterligare andra program.

De årliga krigsrelaterade utgifterna överstiger gott och väl 1 triljon USD. Genom att enligt beslut uppmanat till ekonomisk paus för statliga program enligt talet till nationen i januari, tryckte Obama särskilt på att pausen inte gäller Pentagons utgifter samt Nationens säkerhet, där Obama spenderar generöst på krigen. Hans 708 miljarder USD som tilldelas Pentagon för verksamhetsåret 2011 (ej inräknat de 33 miljarderna USD som Kongressen kommer att godkänna för att USA skall kunna säkerställa freden i Afghanistan) överstiger Bushs budgettak på 651 miljarder USD, vilket gick igenom under verksamhetsåret 2009.

För närvarande genomsyrar USAs militärmakt hela världen. Som QDR-rapporten konstaterar, ”USA är en världsmakt med ett globalt ansvar. Tillsammans med operationerna i Afghanistan och Irak är den ca 400 000 man starka amerikanska militära personalen utplacerad världen över, antingen inom framtida stationerade tjänster eller roterande tjänster.”

Pentagon har befälet över 1 000 utländska militärbaser (inklusive de i krigszoner), stora flottor i alla hav, ett globalt flygvapen samt militära satelliter och kärnvapenmissiler som med en hårfin känslighet kan utlösa larm om potentiella ”fiende”-städer och militära anläggningar.

Vid en genomläsning av QDR rapporten visar det sig att inget av detta kommer att förändras, då med undantag för uppgradering, utvidgning (Pentagon har precis öppnat upp sex nya baser i Colombia) och fler nya system som ”Quick Global Strike”, vilket är ett betydande nytt offensivt vapensystem som diskuteras vidare här nere.

Uttrycket ”total militär dominans” ”full spectrum dominance” , video http://www.youtube.com/watch?v=frw87_Fbc8g

– ett uttryck som de nykonservativa under 1990-talet kokat ihop och blivit antaget av Bush-administrationen för att kunna definiera sin aggressiva militära strategi – den fanns fiffigt nog inte med i 2010 års QDR-rapport. Men en bibehållen och utökad dominans kvarstår fortfarande som Pentagons främsta angelägenhet.

QDR-rapporten är pepprad med uttryck som ”Amerikas intressen och roll i världen kräver ett försvar med en oöverträffad kapacitet” och kräver en ”fortsatt dominans av USAs väpnade styrkor i de storskaliga krigen”.

Gates gick ännu längre i sitt anförande vid presskonferensen den 1a februari: ”USA behöver en bred portfölj militära resurser, med maximal mångsidighet över det bredast möjliga spektrum av konflikter”. Obama skröt nyligen över att han hade befälet över- ”den finaste militären i världshistorien”.

Pentagons planer

Uppenbarligen planerar Pentagon för att börja engagera sig i så många framtida krig som möjligt, vilka endast avbryts under små korta perioder av fred, under vilka man samtidigt lägger upp förberedelserna inför nästa krig. Med tanke på att den enda instans som uttryckt intresse för att attackera USA är Al-Qaida – en icke-statlig paramilitär organisation av extrema religiösa fanatiker med omkring tusen tillförlitligt aktiva medlemmar runtom i världen – är det uppenbart att USAs ojämförligt starka militära makt är avsedd för andra ändamål.

Enligt vår uppfattning är ”andra ändamål” geopolitiska – för att ytterligare stärka Pentagons militärmaskin, så att USA kan vara försäkrad om att kunna bibehålla sin särställning som den dominerande globala hegemonen. I en tid av akut skuldsättning, allvarlig utarmning av länders produktionsanläggningar, förestående kaos inom inrikespolitiken och en snabb tillökning av andra nationer och regioner, är de kommande åren mest globalt betydelsefulla.

QDR-rapporten berör detta med en beundransvärd finkänslighet- ”Fördelningen av den globalt politiska, ekonomiska och militära makten har förskjutits till att bli mer diffus. Kinas framträdande roll och världens mest folkrika land, och Indien som är världens största demokrati, fortsätter att omforma det internationella systemet. Medan…USA kommer att förbli den starkaste aktören, måste landet samarbeta med sina huvudallierade samt partners för att skapa och upprätthålla fred och säkerhet.

Om och hur kommande betydelsefulla stater fullt ut skulle kunna integreras med det globala systemet finns bland detta århundradets mest centrala definitionsfrågor och är därför även centrala för USAs intressen.” Distributionen av global politisk, ekonomisk och militär makt skiftar och blir mer diffus. Kinas uppgång, världens mest tättbefolkade land, och Indien, världens största demokrati, kommer att fortsätta omforma det internationella systemet.

Alltmedan Förenta Staterna förblir den mäktigaste staten, måste den i högre grad samverka med sina nyckelallierade och partners för att bygga och upprätthålla fred och säkerhet. Huruvida och hur uppstigande makter fullt ut integreras in i det globala systemet, det ska finnas med bland detta århundrades mest utdefinierade frågor, och är även centrala för amerikanska intressen.”.

Just nu visar QDR-rapporten att Washington oroar sig över främmande ”ej tillgängliga” strategier som har begränsat landets skicklighet i sin ”maktutövning” runt om i världen. Detta innebär att vissa länder som Kina och Ryssland håller på att utveckla nya avancerade vapen, vilka motsvarar de amerikanska och därmed ”hindrar” utplacering av amerikanska styrkor varhelst Pentagon begär det.

Till exempel- Kina både utvecklar och fyller på världens förråd av ett stort antal avancerade medeldistans ballistiska- och kryssningsmissiler, nya attackubåtar utrustade med avancerade vapen, ständigt bättre långdistanssystem för luftvärn, elektronisk krigsföring och möljigheter till datanätverksattacker, avancerade stridsflygplan samt ”antirymd”system.

Kina ger endast en begränsad information om detta avseende takt, omfattning och slutligt mål för sitt militära moderniseringsprogram.Vilket väcker ett antal berättigade frågor om de långsiktiga målen.

För att motverka denna utveckling i Kina och på andra håll planerar Pentagon för en stor, icke redovisad kostnad, följande förbättringar-”Expandera framtida möjligheter till långdistansattacker. Utnyttja de fördelar som finns med underjordisk verksamhet. Öka stabiliteten i USAs framtida ställning och basers infrastuktur. Säkerställ rymdutrymme och användning av rymdresurser. Utöka robustheten för det centrala ISR-underrättelse, övervakning och rekognoscerings-kapaciteten.

Överlista fientliga sensorer- och ingående system samt förbättra närvaron och lyhördheten hos amerikanska styrkor utomlands. ”Utvidga framtida långtgående slagstyrkor; utnyttja fördelarna med operationer under ytan, öka elasticiteten i USAs framtida hållning och basala infrastruktur; säkra tillgången till rymden och utnyttjandet av rymdtillgångar; utvidga den robusta förmågan till ISR (Informationsinhämtning, Övervakning och Spaning); besegra fientliga sensorer och tillhörande system; och utöka närvaron och svarsförmågan för USAs styrkor utomlands.”

Dessutom riktar sig USA inte bara in sig på Kina med sina nukleära missiler och bomber, utan man omger även  landet (såväl som Ryssland givetvis) med anti-ballistiska missiler. Syftet är enkelt: Om USA anser det ”nödvändigt” att skjuta iväg ballistiska missiler mot Kina kommer ABM, det antiballistiska missilfördragets begränsade möjligheter till vedergällning att förstöras.

En artikel i China Daily den 22a februari, landets engelskpråkiga tidning, skriver- ”Washington tycks vara fast besluten att omringa Kina med USA-byggda anti-robotsystem. Militära forskare har observerat […] det som flygvapenöversten Dai Xu, den berömda militärstrategen, skrivit i en artikel denna månad, att Kina befinner sig inom ett halvmånformat slagfält.

Ringen börjar i Japan, sträcker sig genom länder i Sydkinesiska Sjön fram till Indien, och slutar i Afghanistan.” Washington verkar bestämd med att omringa Kina med USA-byggda anti-missilsystem, har militära tänkare observerat… Flygöversten Dai Xu, en känd militärstrateg, skrev i en artikel som släpptes denna månad, att ‘Kina befinner sig i en stjärnformad inringning. Ringen börjar i Japan, sträcker sig genom nationer i Sydkinesiska Sjön till Indien och slutar i Afghanistan.”

Jämfört med Bush-administationens QDR-rapport år 2006 har det skett en medveten satsning på att tona ner den antikinesiska retoriken i det här aktuella dokumentet. Men det står helt klart att Kina ses som nummer ett i QDR-rapportens avsnitt om ”potentiellt fientliga stater”.

Enligt Defense News den 18 februari, som är en publikation som tjänar det militär-analytiska komplexet, ”Analytiker säger att QDR-rapporten försöker ta itu med hotet från Kina utan att ytterligare reta upp Peking. ‘Om man ser på listan över ytterligare förbättring av amerikanska styrkor och deras kapacitet…är dessa i första hand de resurser man behöver för att besegra Kina och inte Iran, Nordamerika eller Hizbollah’, sa Roger Cliff, en militär specialist på Kina inom Rand Corp. ‘Så även om inte mycket tid går åt till att ge Kina ett namn…är analysen över hotet från Kina ändå den drivande faktorn i det moderniseringsprogram som QDRrapporten beskriver.”

”Analytiker säger att QDR försöker peka ut det hot som Kina utgör, utan att vidare engagera Peking. ‘Om man ser listan över vidare utökningar av USAs styrkor och förmågor … är det i första hand de förmågor man behöver för att besegra Kina, inte Iran, NordKorea eller Hizbollah,’ sa Roger Cliff, en Kina-militärspecialist vid Rand Co. ‘Så även om inte en massa tid förspills på att nämna Kina … är analyser av det kinesiska hotet inte desto mindre vad som driver många av de moderniserings-program som beskrivs i QDR.”

Apropå Centrum för vapenkontroll och icke-spridning av vapen. Kinas försvarsbudget kostar 78 miljarder USD jämfört med de 664 miljarder USD som Pentagon spenderar varje år och där man inte räknat in alla de nationella säkerhetsfunktioner som finns i de övriga departementens budgetar.

Kina som för övrig är fyra gånger så stor som USA. Kina har 100-200 kärnvapenstridsspetsar i jämförelse med USAs 9326 (både använda och lagrade vapen är inräknade). Kina överväger att bygga hangarfartyg, där USA ska ha befälet över 11 av dessa. Kina äger inga militära baser utomlands.

Enligt vår uppfattnig framstår Kina som om de bygger ett försvar, inte en attack mot USA – och Kinas utrikespolitik bygger på vägran att bli driven runt av Washington, samtidigt som landet gör allt för att undvika en allvarlig konfrontation.

Ryssland behandlas bättre i den nya QDR-rapporten jämfört med den tidigare från år 2006, men i de flesta fall sammanfaller utformningen med Kinas. Trots Moskvas stora nukleära avskräckande förmåga och rika olje- och gasreserver, positionerar sig landet ändå bara som nummer två i termer av att vara en ”potentiell stormaktsfiende.”

–Washington känner sig mer hotad av Peking. Det beror till stor del på Kinas storlek och snabba utveckling tillsammans med en relativt framgångsrik statligt styrd kapitalistisk ekonomi, vilken leds av det kommunistiska partiet. Samt det faktum att man är på väg att bli världens ledande ekonomi, som kommer att ha gått om USA inom 20 till 40 år.

Det verkar ganska självklart, men ändå blir det knappast nämnt offentligt, att detta utgör en mycket farlig situation. Kina strävar inte efter att dominera världen och inte heller att låta sig bli dominerad. Peking stödjer tanken på en multipolär världsordning, med ett antal länder och regioner som uppbär viktiga rollpositioner. Och frågan är, om det inte är detta som är att vara den främste bland jämlikar.

Washington föredrar den nuvarande situationen, den som funnits sedan 20 år tillbaka, då Sovjetunionen fallit och större delen av den socialistiska världen lämnat USA ensam kvar som enda återstående militära stormakt i en expanderande kapitalistisk region. Sedan dess har Washington fungerat som en en-politisk världshegemon, ovillig att avsäga sig denna titel.

I takt med att andra länder växer sig allt starkare är det ovannämda idag på väg att förändras – med Kina som det ledande landet, där USA tycks vara på nedgång. Hur övergången till multi-polaritet hanteras under de närmsta årtiondena kan komma att vara avgörande för om ett katastrofalt krig ska kunna undvikas.

Jack A Smith är redaktör för Hudson Valley aktivist Nyhetsbrev i New York och före detta redaktör för The Guardian Newsweekly (USA). Jack A Smith nås på jacdon@earthlink.net 

övers Ingrid Ternert

‘

‘Afghaner är barbarer’ Vem var det som kravlade ut från kloaken?

av Jeremy Scahill ”The Nation”

Den tillbakadragna ägaren till Blackwater-imperiet, Erik Prince, talar sällan offentligt och då han väl gör det, försöker han hindra journalister från att delta och förbjuda band-och videoupptagningar av vad han säger.

Nu i maj var det precis detta Prince försökte göra då han skulle tala i DeVos Klubbhus under ”årets Tulpanfestival” sin hemstad Holland, Michigan.Han berättade för organisatörerna av begivenheten, att någon nyhetsrapportering inte fick ske utifrån hans tal, och detta gick de  med på.

Journalister och mediaorganisationer i Michigan protesterade mot det här försöket att stänga ute rapporter om vad han hade sagt. Trots att Princes försök att stänga ute publikens från sitt tal, hade ändå tidkriften The Nation fått en bandinspelning av ett färskt, privat tal som Prince framfört till en vänligt inställd församling.

Det tal Prince försökt hålla från allmänheten, erbjuder en förbluffande inblick i hans uppfattning och framtida planer och kom att avslöja tidigare hemliga detaljer om Blackwaters aktiviteter. Förenta Staternas befolkning har då rätt till mediabevakning om de händelser som sker i samband med ägaren till ett bolag, Blackwater, som får 90% av alla sina intäkter från Förenta Staternas regering.

I sitt tal lade Prince fram förslaget om att USAs regering skulle placera ut privatkontrakterade väpnade vakter för bekämpning av ”terrorister” i Nigeria, Jemen, Somalia och Saudi Arabien. Och särskilt för att gå emot Irans inflytande. Han uttryckte förakt för Genevekonventionen och beskrev Blackwaters hemliga operationer vid de fyra baser han kontrollerar i Afghanistan.

Han kallade dessa som bekämpade USA i Afghanistan, Irak och Pakistan för ”barbarer” som krälat upp ur avloppet.” Prince avslöjade också detaljer om den operation i juli 2009, där han påstår att  Blackwaters styrkor koordinerats för att kunna spränga en narkotikafabrik i Afghanistan. Han sa att Blackwater ”kallat in flera flyganfall,” och sprängt hela fabriken. Prince skröt över sina styrkor, att dom hade genomfört detta ”det största hashbeslaget i kontra-narkotikans historia.”

Han karakteriserade vissa NATOländers styrkor i Afghanistan som ineffektiva och föreslog att vissa nationer inom koalitionen ”helt enkelt kunde packa ihop och fara hem.” Prince berättade om Blackwaters arbete i Pakistan, något som verkar motsäga den officiella bilden, den att Blackwaters och USAs regerings linje är, att Blackwater inte ska befinna sig i Pakistan.

Prince påstod också att en av Blackwaters anställda brottat ner den irakiska journalist som kastat sina skor på president George W Bush i Bagdad och han kritiserade Secret Service för att vara en ”plattfotad” organisation. Han skröt med att Blackwaters styrkor vid översvämningen i Katrina ”kunnat slå Louisianas Nationalgarde på den scenen” .

Han påstod också att rättegångar med ”tiotals miljoner dollar i advokatarvode” och politiska attacker, hade hindrat honom från att sätta in ett humanitärt skepp, som kunde svara upp mot jordbävningen i Haiti eller tsunamin, då den slog till i Indonesien.

Flera gånger under talet sa Prince att hans företag i Afghanistan fått lära ut hur afghanerna ska uppföra sig och menade att Blackwater fått lära dom ”Introduktion i hur man använder toaletten” och hur man värmer upp inför en övning. Samtidigt skröt han om att USAs generaler sagt till honom, att de afghaner Blackwater tränar ”utgör de effektivaste stridskrafterna i Afghanistan.” Prince avslöjade också att han skriver på en bok, som beräknas komma ut i höst.

 Talet levererades den 14 januari i Michigans universitet framför en församling av entreprenörer, befälhavare och kadetter, affärsfolk och militära veteraner. Talet hette ”Att behärska fienlighet: Ledarskap vid spjutspetsen” och var sponsrat av Young YPA, ett affärsnätverk med huvudsakligen företagsledare. ”Från rubriken med en beskrivning i ‘Vanity Fair Magazine’ ska Erik Prince komma ihop med finansmän, sina kontraktsanställda, soldater och spioner och mer därtill i denna exklusiva YPO-talarlista,” där The Nation har programmet.

Man proklamerade att Prince’s tal varit ”förbluffande, och missa inte detta tillfälle från en man som ‘varit där och gjort det i månader tillsammans med en grupp kadetter och tjänat ‘däruppe vid spjutspetsen’.” Här är några inpass från Erik Prince´s tal:- ‘Skicka legosoldater till Somalia, Jemen, Saudiarabien och Nigeria’

Prince målade då upp en global bild, där Iran ligger ”i dödens absoluta centrum..” Han menar att iranierna ”vill ha detta kärnvapen, så att man åter kan bli en makt vid Persiskiska Viken. Och man står för mycket av den attityd som funnits borta på 1000 talet före Kristus, då Darius regerat största delen av Mellanöstern. Det är rätt mycket av detta iranierna är ute efter.” [Darius regerade 522-486 f.kr].

Prince anklagar Iran för att ha en ”Masterplan för att hetsa upp och organisera en shiarevolt genom hela regionen. ”Prince föreslog att väpnade privatsoldater från företag som Blackwater skulle placeras i regionen för att ta itu med det iranska inflytandet, särskilt i Jemen, Somalia och Saudiarabien.

”Iranier står för ett mycket allvarligt inflytande på dessa platser,” sa Prince. ”Man löser inte detta genom att sätta in en massa uniformerade soldater i alla de här länderna. Det är alldeles för politiskt tungt, utan kräver istället ett mycket, mycket lätt avtryck.”

Förutom tankarna om politisk egennytta, har Prince föreslagit att man skulle använda privatkontrakterade soldater för att genomföra de här operationerna, vilket kunnat bli kostnadseffektivt. ”Den allmänna försvarsbudgeten måste skäras ner och man kommer att försöka hitta vägar för att kunna bli mer effektiva,” sa han. ”Och det finns en mängd sätt, så att den privata sektorn kunde operera med ett mycket mindre och mycket lättare fotspår.”

Prince har också föreslagit att utnyttja privata väpnade kontraktanställda i den oljerika afrikanska nationen Nigeria. Prince sa att gerillagrupperna i landet dramatiskt hindrar oljeproduktion, utvinning och stöld av olja. ”Där finns mer än den halva miljon tunnor, som blivit stulna en dag och organiserade av mycket stora kriminella syndikat. Det finns också vissa bevis för att det skulle gått till betalning av terroristorganisationer,” menade Prince.

”Dessa gerillagrupper attackerar oljeledningen och attackerar pumphuset för att få ut det från linjen, vilket gör att de backar in en pråm fram till denna. Det går tiotusen tunnor åt gången, man tar oljan, kör ut de 10 000 tunnorna till havet för $80 per tunna, vilket ger $800 000. Det är inget dåligt kap för en organiserad kriminalitet.”

Prince nämnde inte den ickevåldsliga inhemska oppositionen mot oljeutvinningen och nedsmutsningen, inte heller nämnde han de notoriska brotten mot de mänskliga rättigheterna kopplat till de multinationella oljebolagen i Nigeria, vilka kommit att ge upphov till mycket av motståndet.

Blackwater och Genevekonventionen. Prince avfärdade föraktfullt debatten om huruvida väpnade individer som arbetat för Blackwater kunnat klassas som ”illegala kombattanter” och därför är olämpliga att skyddas under GeneveKonventionen. ”Som ni vet, frågar folk mig detta hela tiden”.

-Är du inte oroad över att ni inte skyddas under Genevekonventionen, då ni opererar på dessa platser som Irak eller Afghanistan eller Pakistan? ”Och då vill jag säga ‘absolut inte’, för dessa människor har kravlat sig upp ur rännstenen och de har en mentalitet som härstammar från 1200-talet före Kristus. De är barbarer. De vet inte var Geneve ligger, inte ens att det funnits en konvention”, säger Prince.

Det är betecknande att Prince nämnt det egna bolaget som opererat i Pakistan, trots att Blackwater, USAs regering och den pakistanska regeringen alla förnekat att Blackwater arbetar i Pakistan.

Att ta ner den irakiska skokastaren för det ‘Plattfotade’ Secret Service

Prince noterade att föregående år hände åtskilliga hög-rankade attacker mot världsledare, särskilt en kvinna som knuffat till påven under julmässan och attacken mot den italienska premiärministern Silvio Berlusconi, vilket säger en del om att det varit ett mönster av ”viss ifrågasatt säkerhet under den sista tiden.”

Han fortsatte med att beskriva det som hänt hans Blackwaterstyrkor vid skyddet av dignitärer och diplomater och framhöll att en av hans män tagit ner den irakiska journalisten Muntadhar al-Zaidi, som kastade sina skor på President Bush i Bagdad i december 2008. Prince refererade till al-Zaidi som ”skobombaren”.

-”Du vet ett litet känt faktum, när skobombaren i Irak kastade sina skor på president Bush under december 2008, då stod vi för diplomaternas säkerhet, men något ansvar för presidentens säkerhet hade vi inte–det är alltid Secret Service som sköter den saken. Vi råkade ha en kille där bak i rummet och vi såg den första skon och han drog sitt vapen, fick en bild från sidan, såg att det bara var en sko, han osäkrade, gick fram och tog ner killen medan Secret Service fortfarande stod där.

Jag har en bild på detta–jag ska publicera en bok, så håll utkik efter denna senare i höst–i vilken ni kan se alla repotrar stå där och titta, och där är min kille som tar ner skokastaren. Han sköt honom inte, tacklade bara ner honom, även om killen med sitt batteri skulle ha angripit Usas president. Jag frågade en av mina vänner som brukade springa till Secret Service för att fråga dessa, om de haft en skriven rapport om detta och han sa att genomgången var så dålig att han inte hade satt det på pränt.”

Medan Secret Service blev vida kritiserad vid tiden för sin uppenbara overksamhet under skoincidenten, visades klart i en video från händelsen, att en annan irakisk journalist, inga säkerhetsmän, från början dragit ner al-Zaidi till golvet. Nästan direkt efter detta omsvärmades al-Zaidi av ett gäng oidentifierade säkerhetsagenter.

Blackwaters operationsbaser framöver

Prince gick i detalj in i sitt företags operationer i Afghanistan. Blackwater har i landet verkat alltsedan åtminstone april år 2002, då CIA hyrde in företaget i ett hemligt kontrakt för att upprätthålla säkerheten. Alltsedan dess har Blackwater vunnit hundratals miljoner dollar för att upprätthålla säkerhet, kontranarkotika-verksamhet och äger utbildningskontrakt för Statsdepartmentet, Försvarsdepartmentet och CIA. Företaget skyddar USAs ambassadör Karl Eikenberry och andra äldre USAtjänstemän, vaktar CIApersonal och tränar den afghanska gränspolisen.

”Vi bygger fyra baser, vi har befolkat dom och stått för dom,” sa Prince och refererade till dessa som ‘Framtida  OperationsBaser’, FOBs. Han beskrev hur de låg i norr, söder, öster och väster om Afghanistan. ”Spin Boldak i söder, som är det stora drogtransportområdet, i öster vid en plats kallad FOB Lonestar, som ligger rätt ner vid foten av Tora Borabergen.

Faktum är, att om man åker skidor i Tora Boraberget, kan man skida rakt ner till vår bas,” sa Prince och tillade att Blackwater också har en bas nära Herat och ett annan ställe. FOB Lonestar ligger ungefär 3 mil från den pakistanska gränsen. ”Vem annars har byggt en operationsbas längs den stora infiltrationsleden för talibanerna och det sist kända tillhållet för Osama bin Laden?” sa Prince tidigare i år.

Blackwaters krig mot drogerna. Prince beskrev den Narkotikabekämpningsenhet som Blackwater startat i Afghanistan för fem år sedan, vilken förblivit aktiv. ”Det är en styrka på omkring 200 man för att spåra upp narkotikahandlare, de stora hemliga förråden,” sa Prince.

”Denna enhet har haft stor framgång. De tog ut heroin för mer än ett värde på $3.5 miljarder ur cirkulationen.Vi jagar inte bönderna, men ligger efter handlarna.” Han beskrev en operation under juli 2009, då Blackwaters styrkor i realiteten kallat in NATOs flygstyrka mot ett mål de hade haft under ett uppdrag: ”I juli förra året sprängde man det största hashbeslaget i narkotika-bekämpningens historia, nere i sydost. Man hade gått ner och siktat mot fem mål, vilka våra Intelkillar satt ihop och det hela slutade med omkring 6 000 kilo heroin.

Medan de var där nere, sa dessa- ‘Som ni vet ser de andra tre anläggningarna bra ut, vi borde ut och OKa dem.’ Visst gjorde man det och fann då en gömma med 262 000 kilo hash, vilket motsvarar en miljard dollar på gatan. Och det var en industriell hashoperation, det var en stor del av den hashskörd som hade funnits i Helmandprovinsen

Den var lastad på pallar, man hade byggt diken ute i öknen, täckt dom med presenning och väskor med pulver, det var stora väskor med ett hashmärke på. De var upppallade, färdiga att lastas in i containrar ner till Karachi (Pakistan) och sedan ut i Europa eller någon annanstans i världen. Enbart den räden tog bort ca $60 miljoner från talibanernas kistor.

Så de var bra killar. Då killarna hade funnit detta, hade de inte nog ammunition eller explosiva ämnen för att kunna spränga det. De kunde inte bränna allt, så de måste kalla in fler flygstyrkor. Naturligtvis vet ni att varenda en av de NATO länder som kommit och gjort flygattacker, har gjort sig förtjänta av att ha funnit och förstört lagergömman.”

forts del 2

övers Ingrid Ternert

av Spengler Det här var tänkt att bli John Maynard Keynes slutliga uppvaknande under krisen, då regeringar gjorde det som Keynes under den Stora Depressionens 30-tal uppmanat dessa att göra. Bevisen på att den elit nickedockor som kontrollerade penning- och skattepolitiken skulle få se de oräkneliga aktörer inom det ekonomiska livet med vidöppna ögon marschera fram i ett tillfrisknande.

Keynes’ idé var enkel; i realiteten är den det genom sin konstruktion, eftersom den gäller inom en stängd ekonomi. Om konsumenterna inte spenderar, då spenderar regeringen i deras ställe; om affärsverksamheten inte investerar, då investerar regeringen i dess ställe; och om investerarna inte tar några risker, då kommer centralbanken att sänka räntan på lågriskinvesteringar till nära noll.

Ingen av förutsägelserna hade för någon månad sedan kunnat spå, att Greklands skuldproblem skulle riskera hela världens finanssystem- men det var vad som hände.

Olyckan – Nemesis kommer alltid genom obevakade dörrar. Risken är, att de internationella bankernas utlåning kan komma att avstanna, som de gjorde förra hösten och vintern 2008-2009 med katastrofala följder för de regeringar som förlitade sig på att bankerna skulle finansiera deras enorma underskott.

Kostnaden för att försäkra sig mot Europeiska Centralbankens försummelser är idag till och med högre än de var år 2008 efter Lehman Brothers bankrutt. Detta är ingen soldatdrill. Det är en verklig kris. Kanske kommer i dagsläget den europeiska kommuniteten att lugna ner saker och ting. Det spelar ingen roll, för om man lyckas, kommer krisen snart nog att hitta en annan förklädnad.

Barack Obamas administration har, som de flesta av världens regeringar, beslutat ge en massiv dos av Keynes’ medicin då han tar upp budgetunderskottet till en nivå på 13%, något hittills okänt under fredstid och håller den korta räntan nere till nära noll.

Det var ett makroekonomiskt råd: Obamas högsta ekonomiska rådgivare Lawrence Summers är brorson till två Nobelpristagare i ekonomi, Kenneth Arrow och Paul Samuelson, av vilka den senare verkligen har skrivit den bok som tränat upp tre generationer ekonomer i Keynes’ anda.

Och allt tycktes fungera. Även några av de bittraste kritikerna inom Obamaadministrationen och Keynes’ ekonomi i allmänhet hyllade det kommande ”V-formade tillfrisknandet”. Amerikanska konsumenter bestämde sig för att de trots allt inte behövde spara, strax efter att man lidit en förlust på $6 triljoner USAdollar i fastighetsegendomsvärde, strax före den största jobbförlusten i amerikansk historia.

Sparnivåerna föll och konsumtionen steg. Amerikanska företag inom S&P500 index minskade sina anställda till nära noll, slutade investera och deklarerade en 60% uppgång i profiterna mellan det andra kvartalet år 2009 och 2010. Och de senaste anställningsdata visar på en verklig förbättring i arbetsmarknaden.

Det var Keynes’ ”penning illusion” i stora bokstäver. Skriv ner penningvärdet och den arbetande mannen kommer fortfarande att se samma antal kronor i sin pengapung, skrev Keynes i början på sin 1936 års Allmänna Teori. Inflation skulle med detta stimulera till ekonomisk aktivitet. Detta råa exempel illustrerar en bredare princip som kan kallas ”välståndsillusionen”: reducera avkastningen på låg-risk investeringar till nära ingenting och investerarna blir tvungna att skifta satsningar till en mer riskfylld egendom och på så sätt stimulera investeringar och uthyring.

Som kortsiktig sluten ekonomimodell hade Keynes’ synsätt under två kvarts sekel haft en verklig framgång. Detta fick keynesianerna att utropa seger och ta sig hem, som en senator i Vermont föreslog under Vietnamkrigets värsta år. Efter att den regerande skuldkrisen hade fått sitt utbrott i Grekland och till många ekonomers överraskning spridit sig runtom i världen -måste Keynesianerna ha känt sig lite som hjälten i Pushkins verk ‘The Queen of Spades’, vilken spelar kort efter inrådan av ett spöke, för att enkelt vinna de två första rundorna och förlora allt i den tredje.

Man kan se Lawrence Summers framför sig bli lika vansinnig som Pushkin’s spelare: ”Han befinner sig i sjukhusets sal nummer sjutton; han svarar inte på tilltal, men håller på och muttrar med överraskande snabbhet: ‘Tre, sju, ess! tre, sju,drottning!’”

Felet är att världen inte består av låsta ekonomier och att investerare inte alltid tänker kortsiktigt- inte vid varje tillfälle, och inte vid manifestering av långsiktiga överväganden. Paul Samuelsons mest begåvade doktorand är den kanadensiska Robert Mundell, som vunnit 1999 års Nobelpris i ekonomi. Mundell’s teori är inte lika enkel som Keynes’, för det är en global modell som kastar ett öga på framtida väderutsikter. Det fel Mundell observerat i sin 1965 års essä i ‘the Journal of Political Economy’ är, att marknader inte är bra på att se in i framtiden.

De må göra ett hyggligt jobb med att bedöma företagsskuldsättning (trots att författaren är skeptisk i sin egenskap av fd chef för ett företag i aktiebranschen). Men de är mycket dåliga på att bedöma det nuvarande värdet på hushållens inkomster. Detta, menar Mundell, är varför en regerings skuldsättning i realiteten representerar välstånd: Om en välfinansierad offentlig skuldsättning (enligt Alexander Hamiltons uttryck) får stöd av en framtida ekonomisk tillväxt, något som medför en större anställnings-och skattetillväxt, så representerar en ökning av skulden välstånd. Den kan också innebära hetluft.

Mundell citerade också fallet med skattestopp, något som leder till inkomstbortfall och förbannelse. Om ökningen i regeringens skatteinkomster stiger mer utifrån en högre tillväxt i samhället, än vad betalningen gör för räntan av de obligationer regeringen måste ge ut för att täcka statens förluster i sina utgifter, då är resultatet en välståndsökning.

Detta var i ett nötskal ”supply-side economics”, ett uttryck stämplat av min förra affärspartner, den bortgångna Jude Wanniski.

…
Då Ronald Reagan satt vid makten, var de stora barnkullarna i 20 eller 30årsåldern, och Förenta Staterna hade ett 10procentigt sparande…Reagan spädde på en enorm tillväxt. Ett dussin nya industrier väntade under vingarna på riskkapitalet. Vid början av 1980talet var sådana produkter som persondatorer och mobiler som idag finns överallt relativa rariteter.  Amerikanare var unga och beredda att ta risker. Allt Reagan hade att göra var att vrida på skatteknappen så länge Paul Volcker’s Federal Reserve undertryckte inflationen.

Det  långsiktiga perspektivet för Förenta Staterna var utmärkt. Och som professor Reuven Brenner från McGill Universitet noterar, harAmerika nästan haft monopol på entreprenörskap. Hälften av världen var nerstängd genom kommunismen, ”uppgående marknader” utgjordes fortfarande av ”Tredje Världen” och Europa vältrade sig i statisthinder för att kunna växa.

Amerika var den enda möjliga destinationen för världens entreprenörstalanger. Amerikanare under 1980talet gjorde vad unga människor brukar göra: låna pengar, köpa hus och starta företag. De gjorde detta lite för bra, tog ner USApersonalens sparande till noll strax före finanskrisen brutit ut år 2007.  Sparandet gick ner till 10% för att börja finansieringen av pensionerna för dessa som var födda under babyboomen.

Ett alternativ var naturligtvis att aktiemarknaden och värdet på bostäder skulle komma att visa kapitalvinster tillräckligt stora för att kunna ersätta detta ickeexisterande sparande. Om Keynes’ ”välståndsillusion” har visat sig övertyga somliga konsumenter, så kommer vinster från kapital att betala deras pensionering.

Keynes hade antagit att investerare bara tänker en period framåt, och det finns säkert tillfällen då han har rätt i det. Det sista kvartalet 2009 och det första kvartalet 2010 var en sådan period. Men den långsiktiga synen hos Mundell måste till slut bli bestämmande.

Att ge ut en mängd regeringsobligationer är en bra ide’ om regeringens ekonomi kan stötta upp den. Felet med Europa är, att 40 år framöver från och med nu kommer det inte att finnas tillräckligt med européer för att betala skatt till regeringens skuld. Här ligger fokus på Europas beroende av beräkningar från FNs ‘World Population Prospect’ webbsida, utgående från en konstant fruktbarhet:

Europas befolkningtillväxt, 2010-50 
Den äldre delen av Europa befolkning kommer att öka från 24% till 49% av totala antalet, en ohjälplig börda. Vem vill köpa 40-åriga europeiska obligationer?

Det hjälper oss att svara på frågan: Varför Grekland? Först av allt genomsyrar korruptionen det grekiska samhället till den grad, då man för att rensa upp kommit att förstöra hela den sociala fabriken: alla politiska och sociala relationer bygger nämligen på korruption.

Men fallet är också att den grekiska befolkningsprofilen är mycket värre än vad fallet är med genomsnittet i Europa. Omkring år 2050 kommer äldreberoendet att stiga till den skrämmande nivån 59% och den grekiska staten blir hårt pressad till att kunna uppfylla sina förpliktelser under varje upptänklig omständighet. Om inte, för den extrema girigheten hos de grekiska myndigheterna, skulle investerare runtom i världen helt säkert ha kunnat vandra omkring lite längre i Keynes kortsiktiga fotspår.

…….
En sluten ekonomisk modell är en mycket simpel beskrivning på en global ekonomi som på lång sikt har ett sätt att dyka upp som ett omen om ödet för de kortsiktiga förväntningarna. Förutsättningen för Obamas keynesianska övning är, att USA kunde ha en skuld på 13% av GDP med en sparnivå på 2% av GDP, genom att låna upp skillnaden från resten av världen. ”Resten av världen” betyder i realiteten världens banksystem, eftersom de flesta länder antagit samma slags underskott.

Faktum är, att två-tredjedelar av USAs statsskuld enligt tillgängliga data har finansierats av utländska banker under det sista kvartalet av 2009 och det första kvartalet 2010. Detta står klart utifrån Finansdepartementets data om de internationella kapitalflödena, de som visar en försäljning utomlands på $50 till $60 miljarder i månaden av USAs skuldbrev, nästan allt från London eller Karibien, med andra ord från dess offshore-bankcentrum.

Under tiden lägger USAbankerna till statsobligationer i sina aktieportföljer, så fort de kunnat gömma undan kommersiella och industriella lån. Data är inte tillgängligt om internationella bankers’ innehav av grekiska, spanska, portugisiska eller italienska aktier, men det är ett rimligt antagande att Europas svaga systrar har finansierats av banktillgångar precis som Förenta Staterna. Under de gångna veckorna verkar det stå klart, att banker försökt minska sitt innehav av svagare sydeuropeiska länders statsobligationer och ökat innehavet av USAs, varför USAräntan har fallit medan sydeuropeiska räntor stigit.

Finansiering av långsiktigt innehav med kortsiktigt inflytande i länder som inte kan hoppas på att kunna betala tillbaka sin skuld under en 40-årig betalningshorisont, det visar sig vara en skrämmande idé. I september 2008, då banksystemet höll på att falla beroende på dess investeringar i USAs hypoteksskulder och liknande ting, gick regeringar in för att rädda banker. Men vilka räddade de regeringar som räddade banker?

Bankerna räddade dessa genom att köpa deras papper. Det är därför banker som äger en stor summa svagare ägarpapper återigen kan gå bankrutt. De starkare regeringarna vill därför stödja de svagare regeringarna. Men det finns en gräns för hur länge charadern kan fortsätta.

Verkligheten har ett sätt att påverka. Grekerna vet mycket väl att deras situation inte kan fixas med en dos åtstramning, och har gett utlopp för ett nationellt raserianfall, där Aristofanes hade njutit av att kunna delta. Tyskarna vet att de behöver varje penny av sina egna skatteinkomster för betalning till sina äldre behövande, vilka år 2040 kommer att bestå av 61% av alla tyskar (återigen antar man en konstant fertilitet). Ivern över det politiska svaret i de båda länderna är en signal till marknaden att något är mycket, mycket fel. Liksom britternas oförmåga att välja regering.

Då en gång det långsiktiga kastar sin kyliga skugga över rådande förväntningar, är investerare chockade – chockade över att möta detta finansiella skumrask, som de tidigare hade ignorerat. Beräkningar cirkulerar nu i pressen att britterna i verkligheten har en offentlig skuld på 150% av sitt GDP, snarare än den siffra på 53% som vanligtvis rapporteras, såvida icke finansierade pensionsfonder tas med i beräkningen. Detta är den framtida kostnade för att ta hand om åtminstone delar av Storbritanniens åldrande befolkning värderat i nuvarande penningvärde.

Detsamma kan sägas om Californien, vars icke finansierade pensionsåtagande kan vara $450 miljarder snarare än $50 inrapporterade miljarder, beroende på om man förväntar sig att fonderna ska tjäna 8% om året, vilket pensions- fonderna själva framhåller, eller enbart tjäna regeringens obligationsvinst. Det är bara ett komplicerat sätt att säga att bubblan fortsätter för evigt, att allt blir bra, men detta stämmer inte för allt kommer att bli päronformat..

Och det blir en retorisk fråga: Om man tror på bubblan, kommer den att fortsätta, och om man inte gör det, kommer den inte att fortsätta. Jag förmodar det ska förklara en 10-procentig prissänkning i USAs aktiemarknads- index, i torsdags en fråga om minuter . En lätt förändring i attityden kan komma att torka upp dessa väldiga reserver av likviditet i USAs aktiemarknad.

I varje inflammerad del av finanskrashen stegade regeringar in och förklarade att de hade löst problemet. Krisen startade juli 2007; centralbanker stapplade in för att erbjuda likviditet i augusti, och centralbanken Federal Reserve sänkte räntorna under mitten av september. En konsensus förklarade att krisen var över och bankaktierna var billiga.

Då kom i mars 2008 Bear Stearns problem, varvid återstoden av bolaget såldes till JPMorgan. Finansmarknaden ökade i stora drag, innan den återupptar den långa färd ner som lett till Lehman Brothers’ misslyckande i augusti 2008. George W Bushs administration kom med en bankräddning på $700 i september 2008 och finansmarknaden ökade, innan den återigen kraschade tidigt år 2009, mitt i ryktena om en banknationalisering. Mer räddningsaktioner följde och denna gång en utvidgad räddningsplan.

Europas finansministrar föreslår ännu en räddning till svagare europeiska stater. Kanske kommer det att hålla; kanske kommer panikvågen att fortsätta från Aegean till Biscaya-bukten och upp längs Themsen. Det som spelar roll är att marknaden har sett mannen bakom gardinen och på precis samma sätt aldrig mer tror på trollkarlen och hans bubblor.

övers Ingrid Ternert