NATO- USAs taktiska kärnvapen kvarstår i Europa
av Rick Rozoff
Global Security Newswire 17 maj 2010 Stöd till fortsatta taktiska kärnvapen i Europa
Ett utkast till NATOs nya programförklaring trycker särskilt på att ha kvar NATOs taktiska kärnvapen i Europa.
Detta trots alla uppmaningar från vissa av alliansens stater att dra tillbaka dessa Kalla Krigsvapen, skriver AP 7 maj.
”Så länge kärnvapen existerar, bör NATO fortsätta med att upprätthålla sin säkerhet och ha tillförlitliga kärnvapenstyrkor…på den lägsta nivå som dagens säkerhetsorganisation kräver,” sa man i uttalandet 17 maj.
Tyskland, Belgien och andra NATO länder kräver att de omkring 200 ickestrategiska kärnvapnen ska dras bort, de som USA lagrar på sex militära baser i Belgien, Tyskland, Italien, Nederländerna och Turkiet. Vapnen är en rest från de tusentals taktiska kärnvapen som blev utplacerade under det Kalla Krigets höjdpunkt. Man tror att Ryssland fortsätter hålla åtminstone 2000 taktiska kärnvapen inom sina gränser.
Denna nya hållning pekar också ut behovet av ett robust missilförsvar till skydd mot eventuella ballistiska missiler från Iran och man uppmanar till större samarbete med Moskva inom området.”Missilförsvaret är som mest effektivt då det utgör en gemensam angelägenhet och ett samarbete mellan alliansen och dess partner, särskilt Ryssland, vilket vore mycket önskvärt,” framhåller dokumentet.
Detta nya uttalande är ett försök att minska den vidgande sprickan gentemot Washington och alliansen att engagera sig mer i internationella frågor i de av Europas stater, vilka önskar hålla kvar betoningen på försvar.”NATO måste bli mångsidigt och tillräckligt effektivt för att kunna operera långt ifrån sina hemtrakter,” sa den amerikanska fd utrikesministern Madeleine Albright.
Hon leder den expertgrupp som lagt fram uttalandet om det nya uppdraget. ”För att upprätthålla en politisk vilja till att operera utanför det egna området måste NATO se till att alla dess medlemmar känner sig trygga med den egna säkerheten” (Slobodan Lekic 17 maj).
En av de viktigare slutsatserna var att Nato borde utveckla ett vittomspännande missilförsvarssystem i stånd att skydda sin befolkning på 900 miljoner. Nato tror att man kan skapa ett missilförsvarsprogram genom att binda samman USAs och en del europeiska medlemsstaters strävanden.
Rasmussen välkomnade den slutsats om missilförsvaret som sa, att uppbygget av ett gemensamt system kunde förbättra samarbetet mellan Europa och USA… En annan slutsats var, att Nato bör behålla USAs taktiska kärnvapen i Europa “så länge kärnvapen existerar”.
Ett antal EU stater som Tyskland nota bene föreslog att USA drar tillbaka sina taktiska kärnvapenstyrkor med påpekandet om att det inte längre finns något behov av dessa som garant för den egna säkerheten.
Radio Netherlands 17 maj 2010 Albright doktrinen – NATO riktar in sig mot den internationella säkerheten. NATO gick i måndags igenom förslaget att vända Kalla Krigets militära västliga sköld till det 21e århundradets nya internationella säkerhet.
NATO ska alltså fortsätta bevaka säkerheten för sina medlemsländer- allt från Förenta Staterna till Turkiet- vilket man har gjort alltsedan 1949, men måste samtidigt vara mer beredd på att intervenera långt utanför sina egna gränser.
Det säger den länge inväntade rapport en expertgrupp ledd av USAs fd utrikesminister Madeleine Albright har gett ut. ”Under kommande decennium ska NATO upprätthålla fyra sinsemellan relaterade militäroperationer,” sa experterna inom NATOs ‘Nya Strategiska Koncept’, vilket publicerades 20 maj. Det gav en första strategiska inblick i NATOs roll alltsedan 1999.
Det främsta kravet var att ”avskräcka, förhindra och försvara” mot aggression utifrån för att säkra NATOs medlemsstaters oberoende och deras territoriella integritet. Det som ligger i linje med alliansens ursprungliga 60-åriga mission.
”Rapporten bekräftar att NATOalliansen idag är lika betydande som någonsin tidigare, idén om ett gemensamt försvar, sa Albright då hon presenterade rapporten inför sin 12-mannagrupp. Men rapporten hävdar också behovet av att genomföra militära uppdrag utanför Natofördragets egentliga gränser.
Detta ”för att vid behov förhindra en attack mot det egna området eller skydda alliansmedlemmarnas legala rättigheter och andra vitala intressen” -den sortens expeditioner vi redan har fått uppleva i Afghanistan. Alltså den mission som framtvingats år 2001 efter 11 septemberattackerna mot USA.
”NATOs allierade måste kunna möta denna främmande utmaning och…det dynamiska engagemang som betyder att vi måste fördjupa vårt partnerskap utanför NATOs egentliga gränser”, sa Albright.
Under mottagandet av rapporten förklarade NATOs generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen att ”NATO inte har någon ambition att vara världspolis” och poängterade hur varje uppdrag måste grundas på FNstadgans principer. Texten lades också fram för överväganden inför NATOstaternas ambassadörer.
Därefter går man igenom sitt nya strategiska koncept, vilket ska justeras innan det godtas av ledarna för de NATOallierade vid mötet i november i Lissabon.
Trots vissa försäkringar kunde rapporten med sitt innehåll av ”expeditionskaraktär” riskera ge ett löjets skimmer i Moskva såväl som i Peking och andra uppgående stater.
En annan viktig punkt i ‘expertförslaget’ är att samarbeta bättre med sina partnerländer och andra runtom i världen, för att vara i stånd att ta itu med nya hot, t.ex cyberattacker och pirater, spridning av vapen samt tillgång till energi, frågor av säkerhetskaraktär samt klimatförändringar.
Rapporten påpekar också att NATO, som kom till efter det andra Världskriget under det Kalla Krigets dagar, genom sin försäkran om en ömsesidig nukleär förstörelse idag måste ”få en fullständig roll i att ta itu med det ökande ballistiska hotet från Persiska Viken ”, vilket kommer att bli ett av Lissabonmötets teman.
Ett annat globalt mål enligt rapporten är att ”hjälpa till med att skapa en mer stabil och fredlig internationell säkerhetsmiljö” genom att erbjuda en militär träning och träning av polis, att koordinera militär hjälp till mindre stabila stater, vilket NATO redan gör i Afghanistan och Irak.
I vilket fall måste NATO för att ”stoppa den branta nedgången i de nationella försvarsutgifterna” införa reformer för att arbeta mer effektivt med att uppnå sina globala mål.
En av de 12 experterna – chefen för ‘Frankrikes strategiska forskningsstiftelse’ Bruno Racine – sa att han hade väntat sig en ”svår” debatt mellan de allierade om alliansens reformer och militära struktur. —–
NATO- USAs taktiska kärnvapen kvarstår i Europa
av Rick Rozoff 17 maj
Stöd till att ha kvar de taktiska kärnvapnen i Europa-Utkastet till NATOs nya programförklaring trycker särskilt på att ha kvar NATOs taktiska kärnvapen i Europa, trots flera uppmaningar från vissa av alliansstaterna att dra tillbaka dessa Kalla Krigsvapen, skriver AP 7 maj.
”Så länge kärnvapen existerar, bör NATO fortsätta upprätthålla sin säkerhet och ha tillförlitliga kärnvapenstyrkor… på den minimum-nivå den nuvarande säkerhetsorganisationen kräver,” sa man i ett uttalandet den 17 maj.
Tyskland, Belgien och andra NATO länder har krävt ett bortdragande av beräknat 200 av USAs ickestrategiska vapen som ska finnas på sex militära baser i Belgien, Tyskland, Italien, Nederländerna och Turkiet. Vapnen är en rest från de tusentals taktiska kärnvapen som blev utplacerade under det Kalla Krigets höjdpunkt. Man misstänker att Ryssland fortsätter att hålla åtminstone 2000 taktiska vapen inom sina gränser.
Den nya hållningen pekar också på behovet av ett robust missilförsvar till skydd mot potentiella ballistiska missilattacker från Iran och man uppmanar till större samarbete med Moskva inom området.
”Missilförsvar är som mest effektivt då det är en gemensam angelägenhet, och samarbete mellan alliansen och dess partner, särskilt Ryssland, hade varit mycket önskvärt,” förklarar dokumentet.
Det nya uttalandet är ett försök att minska en vidgande spricka gentemot Washington och en önskan att alliansen engagerar sig mer i internationella affärer och i de europeiska stater, som vill hålla kvar betoningen på försvar, enligt AP.
”NATO måste bli mångsidig och tillräckligt effektiv för att kunna operera långt hemifrån,” sa den fd amerikanska utrikesministern Madeleine Albright, som leder den expertgrupp som lagt fram detta uttalande om det nya uppdraget.
”För att kunna upprätthålla en politisk vilja till operationer utanför sitt eget område, måste NATO se till att alla dess medlemmar känner sig trygga med sin egen säkerhet” (Slobodan Lekic, 17 maj).
En av de viktigare slutsatserna var, att Nato bör utveckla ett vittomspännande missilförsvarssystem i stånd att skydda sin befolkning på 900 miljoner människor. Nato tror att ett genomförbart missilförsvarsprogram kunde skapas, genom att binda samman USAs och vissa europeiska medlemsstaters ansträngningar.
Rasmussen välkomnade den slutsats om missilförsvaret som menade att uppbygget av ett gemensamt system skulle kunna underbygga samarbetet mellan Europa och USA…En annan slutsats var, att Nato bör behålla USAs taktiska kärnvapen i Europa “så länge kärnvapnen existerar”.
‘Ett antal EU stater, som Tyskland nota bene, föreslog att USA drar tillbaka sina taktiska kärnvapenstyrkor med påpekan om att dessa inte längre behövs som garant för den egna säkerheten.
övers Ingrid Ternert
