av Liz Sly, Los Angeles Times
20 aug Inga glädjescener då USA avslutar sina militära uppdrag i Irak
Irakierna är klarsynta och bittra då den sista amerikanska stridsbrigaden lämnar landet mitt i ett växande våld och en politisk delning av landet.
En irakisk soldat bemannar en checkpoint i Bagdad. I och med uttåget av USAs stridstrupper kommer säkerheten i landet alltmer skiftas över till irakiska styrkor.
Rapporter från Bagdad — Irakier dansande på gatorna då USAs trupper dragits bort från deras städer för lite mer än ett år sedan. Men nu fanns ingen glädje efter att på torsdagmorgonen den sista amerikanska stridsbrigaden rullat över gränsen till Kuwait, tillbaka från den resa den gjorde för mer än sju år sedan.
Istället hade man en känsla av djupa farhågor och en ton av bitterhet lägrar sig. Alltmedan irakierna smälter detta faktum, att de amerikanska invaderarna, vilka man en gång var rädd skulle stanna kvar för evigt, i realiteten drar sig hem, alltmedan deras eget land befinner sig i en djup politisk kris, vilken många tror kan komma att öka våldet.
”Jag är inte alls glad. Jag är orolig. De lämnar verkligen tidigt,” sa Wissam Sabah, mattförsäljare i en av Bagdads shoppingcenter. ”Vi har ingen regering och vi vet inte vad som kommer att ske härnäst. Kanske blir vi tillbaka i inbördeskrig.
”Situationen blir värre för var dag som går. Politikerna inflammerar situationen, det råder krig emellan dom, och jag är 100% säker på att det kommer att märkas på gatorna.”
USAs stridsoperationer i Irak slutar inte officiellt förrän den 31 augusti, den deadline president Obama satt för ett tillbakadragande av trupperna till 50 000 soldater involverade i vad militären kallar ”stabiliserande operationer.”
Men med tillbakadragandet av den sista stridsbrigaden från Kuwait i veckan är det formella krigsuppdraget nu i grunden avslutat. Under de kommande dagarna skall 2000 fler trupper dras bort från de enheter som ligger spridda runt landet och få ner det återstående antalet till 50 000 enligt vad presidenten har lovat.
USA militären trycker på för att det ska bli ett tämligen stort antal trupper och att de blir utrustade med en väsentlig eldkraft. Stridsplan och attackhelikoptrars kommer att finnas kvar tillsammans med bortåt 4500 specialstyrkor, vilka ska fortsätta genomföra kontraterrorism-uppdrag tillsammans med sina irakiska motparter.
De soldater som stannar kvar har blivit omdöpta från stridstrupper till sex stycken rådgivande- och stödbrigader, vilka skall fokusera på understöd till de irakiska säkerhetsstyrkorna fram till den 31december 2011, vilket är slutdatum för bortdragande av alla USAs styrkor enligt 2008 års säkerhetsavtal med Irak.
Men många irakier oroar sig för att tidpunkten är fel för en truppneddragning, vars datum är resultatet av Obamas kampanjlöfte att ta hem alla trupper. Parlamentsvalen i mars, vilket skulle cementera Iraks flygfärdiga demokrati, har istället triggat fram ett djupt destabiliserande politiskt tillstånd mellan de fraktioner som fått ett likartat antal röster, och nu inte kan komma överens om vem som ska ha makten.
”En del människor tror det är stilleståndet som tryter. Ett oansvarigt tillbakadragande,” sa den kurdiske parlamentsledamoten Mahmoud Othman, och upprepade Obamas uppmaning att genomföra ett ”ansvarsfullt tillbakadragande” av USAs trupper. ”Det här handlar om vad som sker i Amerika, inte om vad som sker här på marken.”
Det finns ingen dramatisk nedbrytning av säkerheten på marken, åtminstone inte än. Men många irakier är bekymrade över uppgången nyligen i antalet skjutande och dödande runtom i Bagdad och i de fortfarande turbulenta provinserna.
En våg av avrättningar av domare, trafikpoliser, äldre tjänstemän och medlemmar av de irakiska säkerhetsstyrkorna har rört upp rädslan, att motståndet skulle vara mer allestädes närvarande än vad man tidigare trott. En självmordsbombning på tisdagen i Bagdad riktad mot armérekryter, där 63 människor blev dödade, kom att ifrågasätta de irakiska säkerhetsstyrkornas förmåga att ens ta vara på sin egen säkerhet och de civilas.
”Jag är förvånad över att de lämnar, för situationen är verkligt osäker, verkligt spänd,” sa Mohammed Khalid,22, vars leksaksaffär är uppradad med blonda dockor klädda i rosa och en skräckinjagande rad av plastgevär, pistoler och automatvapen.
”Amerikanarna borde stanna tills den irakiska armén kan kontrollera Irak,” sa han.
Effekten av tillbakadragandet kan vara mer psykologisk än verklig. USA och de irakiska tjänstemännen påpekar att amerikanska trupper det sista året spelat en liten roll i att säkra de befolkade centrum där motståndet är som mest aktivt. USAtrupper sattes åter in i utkanten av städerna i juni 2009 under villkor att, enligt 2008 års säkerhetsöverenskommelse alltsedan dess också irakiska styrkor bär ansvar för befolkade områden.
General Babakir Zebari, stabschef för de irakiska väpnade styrkorna, har förutspått att skiftet i den amerikanska missionen inte skulle få någon större effekt, och sa att han var övertygad om att de irakiska säkerhetsstyrkorna kan fortsätta upprätthålla stabiliteten.
”31 augusti kommer inte att bli så viktig,” sa han i en nylig intervju. ”Denna nerdragning sker gradvis. Den har pågått alltsedan förra året. Och tills nu har vi inte haft några problem.”
En grupp irakiska soldater som stått vakt vid den USA-levererade Humveen på en stor Bagdadgata verkade inte särskilt säkra. En av soldaterna fick frågan om han trodde att säkerheten skulle komma att försämras utan de amerikanska stridstrupperna, svarade- ”Naturligtvis, för vi har ingen regering.” Soldaten som vägrade uppge sitt namn eftersom han inte var auktoriserad att tala med reportrar, gjorde klart att han var glad att se amerikanarna dra sig ur.
”Jag önskar de hade tagit mig med,” sa han. ”Jag vill inte vara kvar här.”
övers Ingrid Ternert
