Fredskoalitionen Göteborg

12 november, 2011

Västs militarisering av Arktis del 2

Voice of Russia 11 nov 2011

Ingen-betraktar längre Arktis som en död zon. Dess vidsträckta istäcken döljer 7% av världens olja och 33% av dess gasreserver tillsammans med guld, diamanter och andra mineraler. Global uppvärmning och smältande permafrost i Arktis kan snart öppna upp den arktiska oceanens skatter.

Detta  förändrade perspektiv har fått  ’Arktis Fem’ makter att krångla – Ryssland, Kanada, USA, Danmark och Norge, med bara Ryssland som ickemedlem av NATO.  Alliansen uttryckte  klart  vid Lissabonmötet nov 2010 sitt intresse för Arktis. Situationen blir nu alltmer komplicerad beroende på ett internt gräl över territoriella anspråk bland de Fem.

USA och Kanada kan inte nå en överenskommelse om Beaufort havet (ett marginellt hav i Norra Ishavet) medan Kanada dessutom kämpar med Danmark om ‘Hans Island’. Även Kina som ligger långt ifrån Arktis vill delta i regionen. Dess isbrytare ‘Snow Dragon’ har två gånger gått in i haven runt Arktis. SydKorea har också utrustat en isbrytare.

Chefen Igor Korotchenko för ‘Ryska centret för analys av världens vapenhandel’, säger att en rapport från USAs flotta menar, att Amerika är i stort behov av att bygga upp sin militära potential i Arktis. Man säger att flottan har startat en intensiv träning i Arktis och skaffat nya Arktis-klassade fartyg och isbrytare.  Man har dessutom installerat mark-och undervattensbevakning och övervakningsstationer.

USAs kärngeneratordrivna ubåtar för multibruk  upprätthåller en ständig patrullering av Arktiska Oceanen och deras mål är långt ifrån forskningsmässiga, förklarade han i en intervju för ‘Voice of Russia’: Pentagon har permanenta snabba missilförsvarsgrupper på höga latituder, inklusive 3-4 kryssningsmissiler och 4-6 jagare. Man har också 11 stridsflygplan förlagda till Alaska. Medan USAs Stridsflygplan och Ubåtar som patrullerar området i Arktiska Oceanen blivit utrustade med hög-precisionsvapen.

USAs Försvars Departement tränar också marktrupper för operationer i Arktis och planerar bygga två flottbaser i Alaska. Kanada i sin tur har satt undan pengar för att bygga en djupvattenshamn och flottbas i den övergivna staden Nanisivik och börjat förnya och utvidga en militär övningsbas i ‘Resolute Bay’ och beordrat uppbygge av nya patrullfartyg i Arktis. Landets militärkontingent i Arktis har dessutom ökat tiofalt.

Även om Kanada saknar en ständig militär närvaro i Arktis genomför man årliga övningar vid namn Operation Nanook för träning vid katastrofer och olyckor. Sedan år 2007 genomför man egna patrulleringar i Arktis. Under 2010 års kanadensiska krigsspel ingick för första gången trupper från USA och Danmark, och gav Kanada en officiell status som NATO observatör i Arktis.

Under sommaren 2011 ingick USAs och NATOs flygvapen i övningarna, inklusive jetplan, spionplan och fraktflygplan. Norge för sin del öppnade ett nytt hög-teknologiskt PolCirkelCentrum norr om Moirana nära Polcirkeln. Man har också flyttat sin stora militärbas dit och använt den under sommaren som övningsplats för ‘Cold Response’ 2011, där 10 000 NATO och norska trupper ingår.

Ryssland som ingår i en av dessa fem och är beläget nära Arktis, tvingas svara upp mot regionens militarisering. Man avser skapa en separat och särskild division i Arktis för att säkra sina områden däruppe i en förändrad militär och politisk miljö. Ryssland har också utarbetat en strategi för Arktis, då landets SäkerhetsRåd överfört regionen till den Federala SäkerhetsTjänstens jurisdiktion att bli Rysslands ledande resursbas år 2016.

Under våren 2011 förklarade Rysslands försvarsminister att man skulle upprätta en motoriserad infanterienhet i Arktis på Kolahalvön. Trupperna är särskilt utrustade för att operera i regionen. En rysk expert i ämnet, Igor Korotchenko, berättade för VOR att Rysslands militära utrustning överensstämmer med den särskilda standard som krävs för att klara både höga och låga temperaturer.

Marktrupper ska få stöd av isbrytande krigsfartyg kapabla att inte bara lotsa fartyg utan också genomföra militära uppdrag. För oturligt nog har Arktis blivit en militariserad zon, så enda sättet för länder runt Arktis är att fredligt dela in området i ansvarsområden och så snart som möjligt starta ett fredligt utnyttjande av regionen.

Därför gäller att  inte ge stater utanför Arktis en chans att med militära medel göra anspråk på området.

 

övers Ingrid Ternert

11 november, 2011

IAEAS rapport om Iran – Sovjetisk vetenskapsman en tuff diamant

Filed under: Iran,Israel,kärnkraft,Kärnvapen,Ryssland,USA — ingrid @ 01:57

 

 10 nov Asia Times   Soviet nuclear scientist a rough diamond’ av Gareth Porter

Rapporten från Internationella AtomEnergiOrganisationen som publicerats av en tankesmedja i Washington upprepade det sensationella tidigare påståendet från nyhetsmedia över hela världen, att de tidigare sovjetiska kärnvapenforskarna skulle ha hjälpt Iran att konstruera ett detonationssystem som kunde användas till ett kärnvapen.

Men det visar sig att den utländska experten, som inte namnges i IAEAs rapport, men identifierats i nyhetsrapporteringen till Vyacheslav Danilenko, inte som kärnvapenforskare utan som en av de högsta specialisterna i världen i produktionen av nanodiamanter genom explosioner.

Faktum är att Danilenko, som är ukrainare, från början av sin forskningskarriär enbart arbetat med nano-diamanter och anses vara en av pionjärerna i utvecklingen av denna teknologi, bekräftat i publicerat vetenskapligt material.

Det visar sig nu att IAEA och David Albright, chefen för det Internationella Institutet för Vetenskap och Säkerhet i Washington, varit källan till de nya rapporterna om Danilenko, men aldrig brytt sig om att kolla sanningen i det ursprungliga påståendet av en icke namngiven ”MedlemsStat” från vilken IAEA baserat sin försäkran om hans kärnvapenbakgrund.

Albright gav  förra veckan en ”privat genomgång” för ”underrättelse-professionella”, där han nämnde Danilenko som den utländska expert, vilken kontrakterats av Irans Fysikaliska ForskningsCentrum under mitten av 1990talet och identifierat honom som en ”tidigare sovjetisk kärnenergi-forskare”, enligt Joby Warrick i Washington Post den 5 november. Danilenkos historia har sedan spritt sig runt världen. 

IAEAs rapport säger att organisationen har ”starka indikationer” på Irans utveckling av ett ”högexplosivt tändsystem”, vilket beskrevs som ett ”implosionssystem” för kärnvapen, och fått ”assistans med arbetet från en utländsk expert, som inte bara var kunnig inom dessa teknologier utan också, enligt information från en medlemsstat, arbetat inom hemlandets kärnvapenprogram under en lång tid av sin karriär.”

Rapporten erbjuder inget annat bevis på Danilenkos inblandning i utvecklingen av ett tändsystem. Medlemsstaten fick uppenbarligen veta att Danilenko hade arbetat under Sovjetperioden vid det All-Ryska Vetenskapliga ForskningsInstitutet vid Teknisk Fysik i Snezhinsk, Ryssland, som var välkänt för sitt arbete med utveckling av kärnstridsspetsar och helt enkelt antagit, att han var involverad i det arbetet.

Vidare forskning skulle emellertid avslöja att Danilenko från början av sin karriär hade arbetat i den del av Institutet, som specialiserat sig på syntes av diamanter. Danilenko skrev i en redogörelse för ett tidigt arbete som publicerats under 2006, att han var bland de vetenskapsmän som tillhörde ”gasdynamikgruppen” vid Institutet, som var ”det första under 1960 att starta studier i diamantsyntes”.

Danilenkos återblickar på den tidigare delen av sin karriär finns i ett kapitel av hans bok, Ultra-nano-kristallin-diamant: Syntes, Innehåll och Applikationer, redigerad av Olga A Shenderova och Dieter M Gruen, publicerad år 2006. Ett annat kapitel i boken täcker historien om ryska patent relaterade till nano-diamantdokument.

Det faktum att Danilenkos Centrum vid Institutet utvecklat viktiga processer så tidigt som 1963-1966, vilka senare utnyttjats vid ett större ”nano-diamant-detonation” produktionscentrum.

Danilenko lämnade institutet under 1989 och slöt sig till Institutet för MaterialVetenskapliga Problem i Ukraina, enligt författarna av det kapitlet. Danilenkos stora framsteg, har enligt författarna blivit utvecklat i stor skala med teknologin att producera ultraupplösta diamanter, en särskild applikation för nanodiamanter.

En teknologi som senare blev införd av ALIT bolaget i Zhitomir, Ukraina, baserad på en explosionskammare 100 kubikmeter i volym, som hade  designats av Danilenko.

I början av 1993 var Danilenko chef för ett företag vid namn Nanogruppen vilken från början hade uppförts i Ukraina, men idag är förlagt till Prag.  Bolagets webbsida skryter om att man har det ”starkaste vetenskapsteam”, som varit inblandat i ”introduktionen av nanodiamanter under 1960 och de första kommersiella applikationerna för nanodiamanter under år 2000″.

Bolagets deklarerade mål är att förse världens behov av nanodiamanter.

Iran har ett aggressivt program för att utveckla sin nanoteknologiska sektor, och detta inbegriper ett stort fokus på nanodiamanter, vilket bloggaren ‘Moon of Alabama’ påpekat. Den bloggen var den första källan att påkalla uppmärksamhet ifråga om Danilenkos nanodiamant- bakgrund. Danilenko förklarade klart att avsikten med hans arbete i Iran var att hjälpa till med utveckling av en nanodiamant-industri i landet.

Rapporten framhåller att den ”utländska experten” hade varit i Iran från 1996 till omkring 2002, ”till synes för att assistera i utvecklingen av en anläggning med möjlighet och teknik att tillverka ultradispersiva diamanter (UDDs) eller nanodiamanter”. Det uttrycket visar att nanodiamanter egentligen varit en täckmantel för hans verkliga syfte i Iran.

Experten säger att rapporten, ”också påvisat explosiv fysik och dess applikationer”, utan att komma med någon ytterligare detalj om vilka applikationer som varit inblandade.

Det faktum att IAEA och Albright blivit uppmärksammade på Danilenkos nanodiamant-arbete i Iran, före han blivit involverad med den ”tidigare Sovjeterans kärnvapenspecialisters” historia,  får deras misslyckanden att göra varje oberoende utfrågning av hans bakgrund än mer avslöjande.

Ryktet om den ryske kärnvapenforskaren som hjälpt till att konstruera ett ”implosionssystem” för ett kärnvapen tillhör den nyaste upprepningen av ett tema, som IAEA introducerat i sin rapport i maj 2008, i vilken man hade nämnt ett fem-sidors dokument som beskriver experiment med ett ”komplext multipunkts avfyringssystem till detonation av en substantiell mängd högexplosivitet i hemisfärisk geometri” och övervakning av detonationen.

Iran bekräftade användningen av detonatorer för ”ledning av en explosionsbrygga”, sådana som nämnts i dokumentet för konventionella militära och civilia ändamål. Men dessa dokument avfärdades som en ren bluff tillsammans med andra i en samling ”påstådda studier”, som  egentligen  kom från ett iranskt forskningsprogram om kärnvapen.

En noggrann undersökning av dokumenten i den ”påstådda studien” har avslöjat inkonsistens och andra anomalier som visat på fusk. Men IAEA, Förenta Staterna och dess allierade inom IAEA fortsätter behandla dokumenten, som om det inte varit fråga om deras autencitet.

Den icke nämnda medlemsstat som informerat om Danilenkos påstådda erfarenhet som sovjetisk kärnvapenforskare är nästan säkert Israel, som varit källan till nästan alla synbara underrättelser om Irans arbete med kärnvapen under förra decenniet.

Israel har inte gjort någon hemlighet av sitt beslut att påverka världsopinionen om Irans kärnenergiprogram genom att sprida ut information till regeringar och nyhetsmedia, inklusive om de misstänkta iranska regeringsdokumenten.

Israeliska Utrikesministeriet och underrättelsefolk berättade för journalisterna Douglas Frantz och Catherine Collins om Mossads specialenhet som ägnade sig åt denna uppgift vid tiden då de falska dokumenten producerats. Under en intervju i september 2008, sa Usas utrikesninister Albright till Olli Heinonen, vicedirektör för säkerheten inom IAEA, att ett dokument från en medlemsstat hade övertygat honom om att de ”påstådda studie”dokumenten var genuina.

Albright sa att staten ”antagligen var Israel”.  Jerusalem Posts Yaakov Katz rapporterade sedan att israeliska underrättelseorganisationer ”erbjudit kritisk information utnyttjad i rapporten”, i avsikt att ”trycka igenom en ny sanktionsrunda mot Teheran”.
 

övers Ingrid Ternert

10 november, 2011

Tillrättalagt politiskt innehåll från USA mot Iran i nya IAEA rapporten

Filed under: Iran,Kärnvapen,nya,USA — ingrid @ 21:20

9 nov PressTV-Iran En högre iransk tjänsteman säger att Teheran tänker visa Internationella AtomEnergiorganisationen IAEAs politiska ambitioner i dess nya rapportering om Iran.

Talespersonen för Irans UtrikesMinisterium, Ramin Mehmanparast, berättade för ISNA att IAEA tänker behålla sin legala status och vara noga med sina skyldigheter, då man ger ut sina rapporter om medlemsstater.

Han fastslog att den senaste IAEA rapporten om Iran skiljer sig betydligt från de tidigare, eftersom den bevisligen avslöjar den politiska målsättningen och trycket från vissa stater att vilja starta en psykologisk krigföring mot Iran för dess nukleära aktiviteter.

Mehmanparast sa att denna nya rapport betonar IAEAs tidigare hållning och ligger vad gäller innehållet i linje med USAs anklagelser om att Iran är ute efter kärnvapen. Det har trots amerikanarna aldrig presenterats något bevis som stöder dessa “påstådda studier”.

Mehmanparast betonade att det huvudsakliga målet för anti-Iranska handlingar är att skilja ut den offentliga uppmärksmheten i världen från den nya utvecklingen i MellanÖstern och Israels aktioner. “Man har länge sökt framkalla Iranfobi i regionen. Vågen av Islamskt Uppvaknande som sveper genom MellanÖstern har emellertid hindrat deras komplott”, sa han.

Vidare förklarade han att amerikanarna är medvetna om det faktum, att anti-iranska komplotter sällan lyckas i MellanÖstern. Trots det gör man sitt bästa för att ändra kursen för det Islamska Uppvaknandet i regionen och uppmuntrar istället till Iranofobia, tillade han. Mehmanparast sa att amerikanska tjänstemän också använder anti-Iran scenarier för att avleda den globala allmänhetens intresse från Usas interna bekymmer och antikorporativa protester över den växande bristen på jämlikhet i landet.

Den högre iranska tjänstemannen sa att Amano, som är Japans IAEA representant, gett efter för trycket från Usa som en gång startat en kärnvapenattack mot Japan, istället för att försvara sina mänskliga rättigheter eller åtminstone den japanska nationens.

Talesmannen för Irans UtrikesMinisterium tillade att Amano är fast i en svår situation och borde svara upp till Iraniernas, Regionala Nationers och Världens Fria och Oberoende Stater på den nya IAEA rapporten om Iran.

Den iranska högre tjänstemannen sa, att den senaste rapporten från IAEA om Irans kärnenergi visar vidden av ett i sammanhanget politiskt samarbete. För rapporten har i högsta grad förstört KärnenergiOrganisationens rykte och graderats ner till ett verktyg i en del Västländers händer.

Mehmanparast hävdade att USAtjänstemän strax efter mötet med IAEAs generalsekreterare Yukiya Amano, förklarat att IAEA avsåg släppa en rapport om Iran som skulle ytterligare öka Västs bekymmer angående dess nukleära aktiviteter, och uppmuntra Väst att överväga ett hårdare straff gentemot Iran.

Han tillade att ett sådant samarbete före publiceringen av den nya IAEA rapporten om Iran skulle påvisa rapporten som tekniskt och legalt oförsvarbar.

 

övers Ingrid Ternert

8 november, 2011

IAEA – Iran hade modell av ett kärnvapen

Filed under: CIA,FN,Iran,Iran,Israel,Kärnvapen,kärnvapen,vapen — ingrid @ 23:40

 

IAEA- Iran Had Model of Nuclear Warhead
av Associated Press

FNs atomenergiorgan planerar i veckan att avslöja underrättelser som påstår att Iran framställt datormodeller av ett kärnvapen och andra tidigare hemliga  detaljer inom regeringen i Teheran om ett påstått hemligt  arbete  rörande kärnvapen.
av Associated Press

6 nov  2011– FNs atomenergi-organisation planerar att avslöja underrättelser i veckan och hävdar att Iran gjort datormodeller av ett kärnvapen och andra tidigare hemliga detaljer om ett påstått hemligt arbete av Iran beträffande kärnvapen.

Annan ny konfidentiell information som Internationella AtomEnergiorganisationen (IAEA)  delar ut till sina 35 styrelse-medlemmar inkluderar satellitbilder,  man tror är stora stålcontainrar att användas för kärnvapenrelaterade hög-explosiva tester,  berättade nyligen diplomater för Associated Press.

IAEA har tidigare listat aktiviteter som man ansåg peka på arbete i Iran med möjliga hemliga kärnvapen, vilket har ägt rum under IAEAs överseende i nära ett decennium, vid misstanke om att man var intresserad av att utveckla dylika vapen. Men den senaste sammanställningen av misstänkt vapenrelaterat arbete är i substans och omfattning betecknande.

Diplomaterna sa de skulle avslöja misstankar som tidigare inte hade offentliggjorts och med stor utvidgning av påstått vapenrelaterade experiment, som varit publicerade i tidigare rapporter om Irans nukleära aktiviteter. Nyheten kom också som en trumvirvel av rapporter om en möjlig intensifierad militär aktivitet vad gäller Irans kärnanläggningar.

Den israeliska presidenten Shimon Peres sa att den internationella samfälligheten låg närmare till hands att utnyttja en militär lösning i förhållande till dödläget vad gäller Irans kärnenergiprogram än en diplomatisk.

Kommentarerna från en känd fredsmänniska antog ytterligare signifikans, i och med att man följde ospecefiserade rapporter om att den israeliska premiärministern Benjamin Netanyahu ville få stöd av sin regering för ett anfall mot Teheran.

Brittisk media har själv citerat icke namngivna brittiska tjänstemän, som sagt att Storbritannien var berett att erbjuda militärt stöd till varje amerikanskt anfall mot Irans kärnenergianläggningar.

I Wien bad diplomaterna om anonymitet – från IAEAs medlemsnationer – och bad om det då deras information var privat. En av dessa sa att det material som upptecknats av IAEAs chef Yukiya Amano hade bifogats till de senaste av en serie rapporter från organisationen om Irans kärnanrikningsprogram och andra aktiviteter som skulle kunna användas till beväpnning av kärnvapenmissiler.

Betecknande nog sa diplomaterna att dessa påstådda experiment ägt rum efter år 2003 – det år då Iran ansågs ha stoppat ett hemligt arbete med kärnvapen enligt en bedömning år 2007 från USAs underrättelsetjänst. Bilagan säger också att mer än 10 nationer har bidragit till underrättelser och antagit att Iran i hemlighet utvecklar komponenter till kärnvapenprogram – bland dem en slags stridsspets av implosionstyp som man tänker montera på en ballistisk missil.

En av diplomaterna sa att Iran hade fått en kopia på annexet tidigare i veckan, med chans till att ingå med en kommentar, då rapporten delas ut till styrelsens medlemmar. Alltmedan Iran från början vägrat acceptera en kopia av rapporten, sa den iranska utrikesministern Ali Akbar Salehi, att bevisningen var fabricerad.

Vid en nyhetskonferans i Teheran sa han att IAEA gett med sig inför USAs press att komma med anklagelser mot Teheran.”Amerikanarna visade dokument som tidigare detta: Niger-skandalen”, sa han och syftade på de påståenden som gjorts före 2003 års Irakkrig och var baserade på en bluff, att Bagdad velat köpa uran från Niger.

Den nya rapporten är avsedd att öka på pressen mot den islamska republiken för att få stopp på fyra år av fruktlöst arbete för IAEAs experter,  att  försöka följa upp underrättelser om dylika hemliga vapenrelaterade experiment.

Iran förnekar sådana aktiviteter och försäkrar att dessa baseras på fabricerade underrättelser från Washington. Man förnekar också att deras urananrikningsprogram – skulle vara avsett till allt annat än kärnbränsle under FNs SäkerhetsRåds sanktioner, på grund av att man hade kunnat tillverka fissilt stridsspetsmaterial.

USA och dess västallierade inom SäkerhetsRådet hoppas på att den kommande rapporten blir stark nog till att övertyga IAEAs styrelse på ett annat sätt än tidigare nu under mötet i mitten av november. Det var styrelsen som under 2006 först hänvisat Iran till SäkerhetsRådet – ett drag som lett till en serie sanktioner för att straffa Teheran för sitt nukleära trots.

Ifall det misslyckas, kommer styrelsen utge en resolution som sätter en gräns på några få månader för Iran att börja samarbeta med SäkerhetsRådets undersökning – eller emotse utsikten av att SäkerhetsRådet ännu en gång hänskjuter detta till sitt nästa styrelsemöte i mars.

 

övers Ingrid Ternert

17 oktober, 2011

USAs Missilsköld och Rysslands svar ger en arabisk vår på New Yorks gator

Filed under: Kärnvapen,Ryssland,USA,vapen — ingrid @ 19:22

 

 USA Natos missilsköld och Rysslands svar 
Under september 2009 valde USAs administration att ge upp sina ursprungliga planer, om att placera en missilförsvarsbas i  Tjeckien och Polen. Till år 2015 förväntas Washington vara klar med sina antimissilutrustade fartyg.

Icke desto mindre planerar verkligen USA en utplacering av missilförsvarsbaser i Östeuropa efter år 2015. Under Lissabonmötet förra året föreslog president Dmitry Medvedev dom ett gemensamt missilförsvarssystem med två ansvarsområden.

NATO ignorerade förslaget och sa att samtal i ämnet skulle fortsätta och den planerade missilförsvarsskölden garantera skydd mot hot från iranska och nordkoreanska missiler (fast alla vet de riktar sig mot Ryssland /anmIT).

Medan missilförsvarssamtalen framskrider, undertecknar Washington överenskommelser med Rumänien och Turkiet om att där utplacera delar av missilförsvarssystemet. Ett spårsystem kommer snart finnas på georgiska och amerikanska fartyg med anti-missiler, vilka snart utplaceras i Spanien. Nye USAambassadören i Ryssland uttryckte sig kristallklart, att Washington fortsatt att bygga sitt missilförsvarssystem, med eller utan Ryssland.

För närvarande arbetar Ryssland på att få fram ett adekvat svar. Kreml har sagt att man har en aktionsplan och hoppas lösa konflikten på ett enkelt men effektivt sätt. En korrespondent från ‘Voice of Russia’ mötte Viktor Litovkin, redaktör för ‘Independent Military Review Journal’. ”Dagens kärnmissilförsvar består av strategiska ballistiska missiler och de ryska missilerna har förmåga att penetrera ett främmande missilförsvar, så Ryssland har länge haft svar på USAs missilförsvarsplaner.

Ryssland kommer att gå längre än så. Rysslands missiltillverkare arbetar på att modernisera landets ballistiska missiler. Så vid tiden då hoten från USAs missilförsvarssystem ökar och hotar Rysslands strategiska kärnvapenstyrkor, kommer Moskva förfoga över en tillräckligt stor potential för att neutralisera detta.”

Chefen för Rysslands Internationella SäkerhetsCentrum Alexei Arbatov tror att Moskva inte har något att oroa sig över, eftersom Rysslands missilförsvars-teknologi ligger åratal före, jämfört med USAs dito. ”Rysslands missilförsvarssystem, som skjutits upp under det gångna decenniet, har utformats till att gå utöver varje system USA kan tänkas planera under tio år i Europa.

Rysslands nuvarande svar på USAs missilförsvars-planer är en politisk taktik i ljuset av samtal under ett dödläge. Faktum är att man sedan år tillbaka förberett detta svar”. En av de åsikter som ger svar på USAs missilförsvarsplaner och Moskva i åratal förklarat, var utplacering av Iskander missiler i Rysslands Kaliningradregion.

Vladimir Yevseev från det allmänna och politiska forskningscentret säger att det även finns andra förslag… ”Ryssland kunde trappa upp sin slagstyrka genom att utöka produktionen av strategiska missiler, först och främst, RS-24 Yars interkontinentala missiler. RS-24 är en uppgraderad version av Topol-M, som kan bära upp till 10 oberoendemålsökande stridsspetsar.

Ryssland kommer också på ett tidigt stadium öka sina ansträngningar att iordningställa Bulava-30 havsbaserade missiler. För närvarande har Ryssland åtminstone två missilbeväpnade ubåtar. Och bortsett från detta har regeringen löst frågan om att bygga ett luft-och rymdbaserat försvars-system.”

President Medvedev varnade oupphörligt USA för att man borde nå en kompromiss om missilförsvaret eller annars väntar en ny kapprustning. Washingtons ovilja att svara på ett positivt sätt är lätt att förstå, om man minns den KallaKrigsperioden i relationerna med SovjetUnionen, vilket kom att garantera väldiga finansiella injektioner till det amerikanska militärindustriella komplexet.

Sovjetunionens kollaps och den proklamerade nollställningen klädde av USAs livgivande flöde av militärbeställningar. Som resultat kom Washington att stå inför hypotekslåne-bubblor, finansiell härdsmälta och en Arabisk Vår på New Yorks gator. Många politiker, särskilt bland republikanerna, letar efter en yttre fiende för att rädda USAs ekonomi från bristen på militära order och att åter installera både vanliga amerikaner och de vid makten i sin bekväma, bekymmersfria existens. Men dessa spel är predestinerade att falla igenom…
 

övers Ingrid Ternert

24 september, 2011

Einsteins teorier och neutriners hastighet

Filed under: Kärnvapen,Miljö — ingrid @ 17:00

guardian.co.uk  torsdagen den 22 september 2011
Nu har forskare verksamma vid ett av jordens största laboratorier under ett berg i centrala Italien, uppmätt partiklar som färdas i en omöjlig hastighet om man ska tro Einsteins särskilda relativitetsteori.

Vetenskapsmän vid Gran Sasso laboratoriet skall på fredagen ha avslöjat bevis som väcker en besvärande möjlighet att kunna skicka tillbaka information i tiden, och då sudda ut linjen mellan förfluten och nuvarande tid. Därmed har man skapat oordning i den grundläggande principen om orsak och verkan.

Detta presenteras vid ett särskilt seminarium i Cern – den europeiska partikelfysikens labb, och – sammanfaller med publicering av en forskningsrapport som beskriver experimentet.

Forskare som utför experiment inom Opera (Oscillation Project with Emulsion-Racking Apparatus) har uppmätt tiden för dessa spöklika subatomära partiklar vid namn neutriner, vilka skickas från Cern i Schweiz på en 730 km resa genom jorden till Gran Sasso laboratoriet.

Tiden för trippen skulle ta en ljusstråle  2.4 millisekunder, men efter att ha kört experimentet i tre års tid och uppmätt ankomsten för 15000 neutriner, upptäckte vetenskapsmännen att partiklar träffat Gran Sasso sextio biljondelar av en sekund tidigare, med en felmarginal på plus-minus 10 biljondelar av en sekund.

Mätningen gäller de neutriner som färdas snabbare än ljusets hastighet med en bråkdel av en tjugondedel av en miljon. Eftersom ljusets hastighet är 299,792,458 meter per sekund, hade neutrinerna uppenbarligen färdats med en hastighet av 299,798,454 meter per sekund.

Resultatet är så oförklarligt att även forskarteamet blivit betänksamma över sin tolkning. Fysiker sa att de  skulle förhålla sig avvaktande då det gällde resultatet, tills andra laboratorier kunde bekräfta det. Antonio Ereditato, koordinator för Operasamarbetet, sa till Guardian: ”Vi är väldigt mycket förvånade över detta resultat, men ett resultat är aldrig en upptäckt förrän andra människor kan bekräfta det.

”Då man får ett sådant resultat vill man vara säker på att man inte gjort några misstag, att det inte sker några otrevliga saker för en som man inte har tänkt på. Vi har tillbringat månad efter månad med att kontrollera och vi har inte kunnat finna några fel. ”Om det vore något problem, måste det ge ett verkligt otrevlig resultat, eftersom triviala saker är vi kloka nog att få bort.”

‘Opera’-gruppen sa att man hade hoppats på att fysikforskarvärlden går igenom resultet och kan hjälpa till att lösa felaktigheter i mätningen eller verifiera den med sina egna experiment.

Subir Sarkar, som är chef över partikelteorin vid Oxfords Universitet, sa- ”Om detta bevisats kunna stämma, skulle det vara en stor, stor händelse. Det är något som ingen väntat sig. ”Detta med ljusets hastighet bekräftar i grunden vår förståelse för tid och rum, orsak och verkan, vilket betyder att orsak kommer före verkan”.

Den underliggande kärnpunkten vad gäller orsak är, att som vi känner fysikens lagar, dikterar de att information inte kan meddelas snabbare än ljusets hastighet i vacuum, tillade Sarkar.

Verkan kan inte komma före orsak och detta är absolut fundamentalt då vi konstruerar det fysiska universum. Om vi inte har orsak, är vi borta.”

Operas experiment detekterar neutriner, då de träffar 150,000 ”celler” av en fotografisk filmemulsion interfolierad med blyplattor. Detektorn väger totalt 1300 ton.

Trots den marginella ökningen av ljusets hastighet som Ereditatos team observerat, är resultatet fascinerande på grund av att det har en sådan stark  statistisk signifikans, det mått med vilket upptäckter i partikelfysiken står eller faller.

Fysiker kan förklara en upptäckt om deras resultat har en överraskande tur med statistiken, såvida det är mindre än en på miljonen. Gran Sasso teamets resultat ligger ungefär där.

Ereditato sa att teamet inte tänkte förklara en upptäckt eftersom resultatet var så radikalt. ”När man rör vid något så fundamentalt, måste man vara mycket mer noggrann,” sa han.

Alan Kostelecky, expert vid Indiana Universitetet i hastigare-än-ljuset-processers sannolikhet, sa att på grund av att fysiker väntar på att få sina resultat bekräftade, gör inte detta det mindre spännande.

”Det är ett sådant dramatiskt resultat, så det är svårt att acceptera utan att några andra gör om det, men det kommer att bli ett enormt intresse för detta”, sa han till tidningen Guardian.

En teori som Kostelecky och hans kollegor lagt fram 1985, förutspådde att neutriner skulle kunna färdas snabbare än ljuset genom att interagera med ett okänt fält som ligger och lurar i vacuum. ”Med denna slags bakgrund är det nödvändigtvis inte så att den begränsande hastigheten i naturen är ljusets hastighet”, sa han. ”Den kan i själva verket vara neutrinernas hastighet och att det är ljuset som går långsammare”.

Neutriner är mystiska partiklar. De har en minimal massa, saknar elektrisk laddning och passerar genom nästan allt material som om det inte funnits där.

Kostelecky sa att om resultatet blev verifierat– ett stort om – skulle det bana väg för en storslagen teori som gifter ihop gravitationskraften med kvantmekaniken, ett pussel som gäckat fysiker under nära ett århundrade.

”Om detta blir bekräftat, vore det första tecknet på en spricka i fysikens struktur så som vi känner den, att det kan ge en vink om hur en sådan enhetlig teori kan konstrueras”, sa Kostelecky.

Heinrich Paes, fysiker vid Dortmunduniversitetet, har utvecklat en annan teori som kunnat förklara resultatet. Neutrinerna kan ha tagit en genväg genom rum-tiden genom att färdas från Cern till Gran Sasso via dessa extra dimensioner. ”Det kan se ut som en partikel har gått fortare än ljusets hastighet, när den i själva verket inte har det,”sa han.

Men Susan Cartwright, lektor i partikel-astrofysik vid SheffieldUniversitet, sa att ”resultat då det gäller experiment med neutriner historiskt sett inte alls är särskilt tillförlitliga, så man drar sig till minnes orden ‘håll inte andan’ , då man hör ett sådant ickeintuitivt resultat som detta.”

Team på två experimentställen ska nu försöka återskapa resultatet. De är kända som T2K i Japan och MINOS nära Chicago i USA. MINOS experiment har år 2007 kunnat se antydningar av neutriner, vilka rört sig fortare än ljusets hastighet, något som ännu återstår att bekräfta.

 

övers Ingrid Ternert

11 augusti, 2011

Israel rankas etta i planering av cyberterrorism

Filed under: Israel,kärnkraft,Kärnvapen,krig,Tunisien,vapen — ingrid @ 19:05

11aug 2011 Irans minister för kommunikations- och informationsteknologi Reza Taqipour säger att Israel rankas etta i planering av cyberterrorism i förhållande till världens andra nationer.

Taqipour sa på onsdagen till reportrar att Israels regim rankas etta av regeringen som sponsor av skilda former av statsterrorism, inklusive cyberterror, rapporterade Mehr news agency.

Han sa Tel Avivs regim symboliserar statsterrorism och tillade att regimen tar täten i spridning av sabotageprogram i cyberrymden.

Han tillade emellertid att Iran tagit till sig lämpliga motåtgärder, inklusive etablering av ett cyberkommando för att kontrollera och gäcka de cyberattacker som kan äga rum mot landet.

Ministerns kommentarer till svar på rapporterna var att israelisk militär intrigerar för att genomföra ett stort cyberkrig mot Iran genom upprättandet av ett militärt cyberkommando.

Det nya cyberkommandot, betraktat som centralt ifråga om israeliska regimens ‘försvarsförmåga’, skall rapportera direkt till Israels premiärminister Benjamin Netanyahu.

Den nya kommandocentralen, understödd av militären, har redan genomfört en serie ”mjuka” spionuppdrag, inklusive att hacka sig in i Irans version av Facebook och andra sociala nätverkssidor, sa rapporten.

En källa med närmare kunskap om cyberkrigförberedelser sa att Israel har två huvudsakliga mål i Irans cyberrymd, vilka sätter stopp för Teherans nukleära program och dess civila infrastruktur.

Den Londonbaserade Daily Telegraph kom med en artikel om Israels hemliga avrättning av en iransk vetenskapsman i februari 2009, nästan ett år innan mordet på Ali Mohammadi.

Om Massoud Ali Mohammadi var den typen av vetenskapsman som israelerna siktat in sig på, då är hans erkända mördare Majid Jamali också av den typ av agent och sabotör som rekryteras av israeliska underrättelsetjänsten Mossad.

Ung, användbar och fysiskt modig, är han inte känd för att vara inblandad i politik.

Av vad han själv sagt har han fått $120 000 dollar för sina tjänster för den israeliska underrättelsetjänsten, och att han var lovad ytterligare en summa av $30 000 dollar för mordet på Ali Mohammadi, men nyhetsbyrån Fashi påstår att israelerna misslyckats med att belöna skulden.

Från rättegångens tidiga skede verkar det som om Fashi, som är iranier, hade rekryterats av israelerna på konsulatet i Istanbul (Turkiet) och att mycket av hans tidiga upplärning och indoktinering för uppgiften ägt rum där. I vilket fall hade han också mött anställda inom israeliska underrättelsetjänsten i Baku ( i Azerbaijan) och Thailand. I ett läge blev han smugglad in i Israel för intensiv träning och förberedelse för hans avrättningskampanj inuti Iran.

Enligt vad han sa vid sin rättegång, var det inne i Israel som Fashi presenterats med detaljerad och i vissa fall överflödig information om hans avsedda mål (inklusive färgen och storleken på mattan i dennes hem), även om målets exakta tillhåll inte avslöjades för honom förrän tre dagar innan operationen.

En fullskalig modell av Ali Mohammadis hus utnyttjades för träningsändamål, där Fashi övade placeringen av en försåtsminerad motorcykel just utanför vetenskapsmannens hus.

Från de bevis som presenterades vid hans rättegång, verkade det som Fashi hade opererat ensam, och att han saknat stödnätverk inne i Teheran. Uppgiften skulle ha utförts med hjälp av en mobiltelefon och e-post till en krypterad laptop. Fashi verkar omedelbart innan händelsen ha fått instruktioner om avrättningen. Han påstår sig inte ha varit medveten om målets identitet tills först efter mordet.

Han säger att han ångrar det han gjort och blivit deprimerad efter att ha upptäckt målets fulla identitet och därför vägrat genomföra flera mord, och därmed fått sina israeliska herrar att lämna honom, vilket måste tas med en nypa salt. Enligt tillgängliga bevis kom Fashis mordiska utnyttjande bara till ett slut efter identifieringen och de iranska myndigheternas arrestering.

Vetenskap under attack
Författarens källor i Teheran har bekräftat det som presenterats vid rättegången, och framhöll att israelisk underrättelse tjänst utnyttjar ytterst väl tränade ensamma gärningsmän för att angripa iranska vetenskapsmäns mänskliga resurser.

Metoderna för kommunikation hålls så enkla som möjligt med tanke på att Irans underrättelsetjänst inte ska upptäcka sättet för kommunikation, (som t.ex genom mobiltelefon), och kan med samma metoder för kommunikation uppmärksamma iranska underrättelsetjänsten på agenternas aktiviteter. Enligt tidningens säkra källor tror den iranska underrättelsetjänsten, att åtminstone ytterligare ett dussin agenter som passar in på Fashis profil ska ha tränats av israelerna och är aktiva inne i Teheran.

Medan maximal ansträngning har lagts på att identifiera och hindra dessa agenter innan de slår till, är det synbart omöjligt att fler iranska vetenskapsmän kommer att bli dödade innan den iranska underrättelsetjänsten antingen kommer fram till toppen av problemet eller mer sannolikt lyckas avskräcka israelerna från att fortsätta sin avrättningskampanj.

Mordet på ännu en vetenskapsman, Daryoosh Rezainejad, den 23 juli, visade på problemets allvar och det ursinne och  den beslutsamhet med vilken israelerna genomför sitt hemliga krig mot iranska vetenskapsmän. Trots att inte mycket är känt vad gäller Rezainejads okända vetenskapliga aktivitet, tycks han ha blivit involverad i känsliga projekt som många nationer tror syftar till att utveckla kärnvapen. Iran har ständigt försäkrat att dess kärnenergiprogram endast är till för fredlig användning.

Trots den officiella propagandan, åtminstone på detta stadium, tror inte den iranska underrättelsetjänsten att Förenta Staternas CIA är aktivt involverad i avrättningen av de iranska vetenskapsmännen. Tillgängliga bevis säger att kampanjen enbart lagts upp och utförs av den israeliska underrättelsetjänsten.

Iran säger att man helt ut övervakar cyberrymden för att hindra mjukvarakrigföring mot landet.  anm IT Dock var det Israel själv som från början stal programvara och spred virus i Irans nya kärnkraftverk. av AR/MB med svensk övers IT

6 augusti, 2011

Strippor och Georgien i rysk-amerikanska sinnen

Filed under: CIA,ekonomi,IMF,Iran,Kärnvapen,krig,NATO,Ryssland,vapen — ingrid @ 01:07

6 augusti av M K Bhadrakumar

Att ”återställningen” av de ryska-amerikanska banden befinner sig i stiltje är att påstå det uppenbara. Det som inte är lika tydligt är hur lite som egentligen hade behövts för att desorientera denna ”reset”. Enzymerna fungerar inte längre som de ska.

Maten som de två dietisterna – presidenterna Barack Obama och Dmitry Medvedev – föreskrev har inte hunnit absorberas och är antingen utsöndrad eller lett till matsmältningsproblem.

Tecknen att allt inte står rätt till samlas på hög. I ett drag som påminner om Kallakrigseran, ”svartlistade” Washington i förra månaden Visa för ungefär 60 ryska tjänstemän, som förekommit i det olägliga dödsfallet av en advokat som arbetat för en amerikansk firma i Moskva, då han år 2009 hamnade i ryskt fängsligt förvar.

Det ryska Utrikesministeriet hotade med hämnd. Det hela följdes av en medialäcka i Washington som föregav  en inblandning av ryska underrättelsetjänsten i bombattentatet av den amerikanska ambassaden i Georgiens huvudstad Tiblis.

På fredagen godkändes USASenaten en giftig resolution som åter tog upp Washingtons krav på att Moskva måste överge Rysslands militära närvaro i Georgiens utbrytarregion SydOssetien och Abkhazien och gå ihop med Tiblis. Moskva vägde in implikationerna och svarade retoriskt. Utrikesministeriet sa: ”Den nya resolutionen om Georgien skapar intryck av en utsliten grammofonskiva. Den innehåller en hel uppsättning klichéer och stereotyper.

…Det finns inte en enda rysk soldat på Georgiens territorium. I regionen finns ryska militära kontingenter, men de är stationerade i Abkhazien och SydOssetien, de stater Ryssland erkänt som suveräna…så då man påstår att Abkhazien och SydOssetien är ockuperade av den Ryska Federationen har det ingen reell eller legal grund, och anklagelserna från USAs senatorer hör i själva verket antingen ihop med deras intyg om brist på läskunnighet i begreppet internationell lag, eller att fullständigt förbise verkliga fakta.

Allt detta visar övertygande att resolutionen inte är något annat än en PR-exercis.”Ryssland sätter upp ett modigt ansikte att allt detta är bedrägeri av amerikanare med en Kalla Krigs inställning och inte har någonting att göra med Obama. Men det verkar som om Washington grumlar upp vattnet i de USA-ryska relationerna.

Kanske USA inte alls bryr sig om en nedgång i sina band med Ryssland inför utplaceringen av sitt missilförsvarssystem (ABM) i Svarta Havsregionen, vilket i vart fall är ett bittert piller för Moskva att svälja. Dietisterna konsulterade varandra på onsdagen, då Medvedev ringde Obama. Medvedevs behov är större än Obamas, då nedgången av ”återställningen” hotar att bli en arketypisk symbol för hans presidentskap och kunde bli onjutbar, såvida han hade bud på ännu en termin i Kreml.

Obama har också en besvärlig situation, eftersom USAs relationer med Ryssland är ett område han menar är en utrikespolitisk succé. Men där han överglänser Medvedev, är en medvetenhet om att ”nollställningen” med Ryssland är perifer i förhållande till hans chans i återvalet, där han ska gå i clinch med sina meriter om att läka USAs ekonomi.

”Obalansen” kommer upp i olika versioner av det som läckt ut under onsdagens telefonsamtal. Kreml säger att det finns en detaljerad diskussion om förhandlingsprocessen” för Rysslands tillgång till VärldsHandelsOrganisationen (WTO) och att man fortsätter uttrycka belåtenhet över att ‘trycket från båda sidor befrämjat betydande framsteg i förhandlingarna’.

I ett skickligt utkast, kunde man i Kremls uttalande se, ”Vad gäller WTO poängterade man, att utmaningen om att försäkra Rysslands medlemskap i VärldsHandelsOrganisationen till slutet av 2011 verkar helt realistiskt. De båda ledarna utväxlade åsikter om vidare steg för att accelerera och koordinera ansträngningarna i denna riktning.” Uttalandet som syftat till att resultera i en ”reset” fungerar, och Obama försäkrade att Rysslands WTO medlemskap är i hamn till jul.

Emellertid föredrog underligt nog Xinhua nyhetsbyrå att använda ordet i Vita Husets version i sin rapport. I själ och hjärta är Vita Husets version utformad som om Medvedev ringt upp Obama för att önska honom en glad 50årsdag och därefter diskuterat ”Rysslands förhandlingar om WTOmedlemskap”.

Man tillade att de båda ledarna ”noterat tydliga framsteg” på sistone i frågan och att Obama poängterat Rysslands behov av att ”arbeta med andra WTO medlemmar för att få undan de sista återstående frågorna och förhandlingarna till ett lyckligt slut vid årsskiftet”. Med detta följer en uppdiktad historia.

Obama vet säkert att ”andra WTO medlemmar” inklusive Georgien, där regeringen inte kommer att ändra sig  såvida de båda utbrytarregionerna återvänder dit. Han vet också att Georgien är det enda land som blockerar Rysslands WTO-medlemskap.

Därmed är i själ och hjärta Obamas råd att uppmärksamma USASenatens resolution och böja sig för Tbilisis krav. Han är inkapabel eller ovillig (eller bådadera) att konfrontera den Republikansk-dominerade Senaten.

Moskva har greppat Obamas råd. I samtal med rysk och georgisk media i Moskva på torsdagen, reagerade Medvedev med- ”Georgien har en separat position i frågan. Vi respekterar Georgien ifall denna stämmer överens med WTOs mål. Vi är beredd att diskutera handel, företräden, tullfrågor.”

Moskva kommer emellertid inte att acceptera några försök till förändring av de politiska realiteterna i SydOssetien och Abkhazien. ”Vi kommer inte att gå med på något sådant, och i det fallet är inte ens WTO värt priset att betala.”

I en separat intervju med Itar-Tass rådde Obama intressant nog också Ryssland att koncentrera sig på ekonomin snarare än politiken. ”Vi har varit utomordentligt framgångsrika partner då vi går mot en uppgörelse. Nu då vi rör oss framåt tror jag att ekonomin är det viktiga.”

Och Obama gav detta praktiska råd till Medvedev inom 48 timmar av premiärminister Vladimir Putins karaktärisering av USA som en ”parasit” på världsekonomin. Säkert vill Obama få Ryssland att öppna upp sin stora marknad för amerikanska företag till att göra affärer och generera jobb i USAs ekonomi. Han har hört att Goldman Sachs beräknar att den bästa platsen på planeten till att placera pengar under nuvarande omständigheter är Ryssland och även inom BRICSgänget (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och SydAfrika), är Ivan glamourpojken - som även överträffar Li.

I vilket fall agerar alltid ekonomin som förkläde till en god politik i det ryska schemat. Utplaceringen av ABMmissiler i Svarta Havsregionen och Kaukasus är ingen liten fråga för Rysslands säkerhet. Molnen vid horisonten blir allt tätare. Den föreslagna ABM-utplaceringen hotar inte Rysslands strategiska styrkor – säkert inte Rysslands Iskander-missiler. Men USA har planer på att utveckla nya missiler för militära jaktplan till år 2015-2016. Och dessa har förmåga att genskjuta mål på 1500 km höjd och ”döda” inter-kontinentala ballistiska missiler (ICBM) med räckvidden 6000 kilometer.

De skulle bli problem för Rysslands missilenheter inom de Strategiska Missilstyrkor som är utplacerade i den europeiska delen av Ryssland. Vitsen är att dessa InterContinentalBallisticMissiles kommer att vara oförmögna att komplettera accelerationen för att göra sig av med ‘delar för separation av stridsspetsar och att skjuta upp de medel som behövs för genomslag genom ABM barriären’, som en analytiker nyligen noterat.

På samma sätt har Ryssland bekymmer med ABM radarstationer och det arbete USA gör för att utveckla multipla stridsspetsar för militära jaktplan. Rysslands ICBM riktade mot USA via NordPolen blir inte lika känsliga eftersom ”planen måste hinna ifatt dom från en obekväm vinkel”.

För att som balans citera en rysk analytiker, ”finns det idag inga [ABM] jaktplan som kan hinna ifatt interkontinentala ballistiska missiler och det kommer heller inte att finnas några imorgon. Men de kan finnas dagen efter morgondagen.” Washington verkar till slut ha förstått att ledarna i Ryssland äger en gemensam hållning i frågan – och det är lite som skiljer mellan Medvedev och Putin.

Det här är grymma tider. Knappast har ett par veckor passerat förrän saftiga Moskvaflickor lovat strippa för Putin. Nu har tre glamorösa flickor gått ut med ett lika riskabelt stöd för Medvedev. I den video som släppts på måndagen, strövade två flickor klädda i stilettklackar genom en Moskvapark sjungande, ”Vi är från ‘Medvedev, vår presidents grupp. Kalla oss ‘Medvedev Girls’. Vi är beredda att göra vad som helst för Dmitry Medvedev.”

Därefter tre unga flickor avklädda i bikini på en kylig torsdag i centrala Moskva till stöd för Medvedev och hans anti-ölkampanj. Reuters rapporterade: ”Omringade av kameror och fotografer inbjöds de falkögda åskådarna att hälla ut sitt öl i hinkar, att dra av ett plagg då alkoholen kommit upp till märken på sidan.” Västlig media gick bärsärkagång och i skrift smädade Rysslands politiska system.

Det är oklart vem som gör allt detta och påstår det är en gräsrotsrörelse inom Rysslands översta sociala nätverks-kontakter. Tankfulla ryssar började misstänka att fantastiska ryska flickor hade anställts genom en ”tredje part” med ”rötter utanför Ryssland”, ungefär som ABM i Svarta Havet, i sina försök att ”trigga en konflikt” i Kremls politik.

övers Ingrid Ternert

3 augusti, 2011

USA odlar ett träd av spänningar mot Iran



3 aug 2011
USA odlar ett träd av spänningar med Iran
av Kaveh L Afrasiabi

Washington har närt ett fullkomligt träd av spänningar gentemot Iran, fast rotad i en övergripande sanktionsregim, militär omringning, propaganda och psykologisk krigföring och ett lågintensivt proxykrig genom etniska terroristgrupper. Det hela rör sig nu mot ännu en spirande konfrontation i MellanÖstern.

Istället för att fokusera på hur man minskar spänningarna med Teheran, verkar Förenta Staternas politiker vilja piska upp trycket och jämna väg för varje upptänklig anklagelse mot Iran – först och främst kärnvapenspridning, regionalt omstörtande verksamhet och terrorism – levererat i snabb takt.

USA har nu formellt sammankopplat Tehrans regim med al-Qaida i en upptrappning av anti-Iran retorik som officiellt rättfärdigas i Washington i termer av bevisning, att Vita Huset har ”kontroll” över MellanÖsterns utveckling och inte fastnat i en inhemsk oro över USAs nationella skuld. Ändå är detta en lam ursäkt och reser frågan om vem som i själva verket har kontroll över USAs Iranpolitik?

Utifrån Teherans fördel, är svaret rättframt. Enligt en professor i politisk vetenskap vid Teherans Universitet, som talat med författaren under löfte om tystnad, har ”En särskild grupp judiska politiker i Vita Husets StatsDepartement och FinansDepartement kapat president Obamas politik om Iran, så att Obama en dag kunde vakna upp och finna nätet av konflikter med Iran så hårt bundna runt honom, att han inte har någon chans utan att få argumentera med oss.”

Med andra ord, väldigt få människor i Iran håller numera fast vid det hopp man tidigare haft, att Obama sökte efter en ny Iranpolitik, eller att sanktioner var ett alternativ till krig, eftersom de sakta men säkert visat sig vara preludiet till detta.

Amerikas problem är emellertid att finansiellt sett vara tömt, som resultat av dyrbara krig, så en konflikt med Iran skulle kunna få potentiallt förödande följder för världsekonomins återhämtning genom att trigga skyhöga energipriser, för att inte nämna en komplicerad häxkittel av multipla kriser i MellanÖstern.

Den politiska omvälvningen i MellanÖstern innebär en stor utmaning för USA, som ser sin traditionella auktoritet i olika delar av Arabvärlden, inklusive Egypten, Jemen och Bahrain, invecklad i allvarliga frågeställningar – alltmedan det är mycket lite USA kan göra för att stoppa momentet en palestinsk stat, som nu Förenta Nationerna bygger upp utan att vidare smutsa ner sitt rykte i arab- och den muslimska världen.

Det har lett till att en del figurer i Teheran spekulerar om USA och Israel i höst tänker artificiellt blåsa upp Irans kärnenergikris och med det lägga åt sidan sin uppmärksamhet på den palestinska frågan. Ett problem med den synen är att den kan minska eller totalt förstöra USAs och Irans delade intresseområden, framför allt i Irak och Afghanistan, där både Washington och Teheran backar upp samma politiska hästar.

Iran är orolig för de rapporter som visar att USA söker utvidga sin militära närvaro i Irak och bygga permanenta baser, en vändning som stört de nationalistiska irakerna, inklusive de som ger sken av militant shia, desto större skäl för Teheran och Washington att överväga säkerhetsdialoger om Irak, eftersom Iran är inblandad i Iraks säkerhet. Inte heller kan USA åsidosätta Iran från framtida möten om Afghanistan, som hotas av talibanerna och deras al-Qaida supporter, båda anti-shia fundamentalister.

Som väntat har Teheran skakat av sig Washingtons senaste anklagelse gällande dess inblandning i al-Qaida, med vissa politiska analytiker från Teheran som avfärdar det som ”en gammal vana som är svår att få bort”, och refererar till USAs förevändning för att attackera Irak, till viss del genom att hävda en länk mellan Bagdad och al-Qaida. Upprepar historien sig själv? I så fall blir det lika tragiskt som 2003 års fiasko.

Washington och Teheran skulle ha kunnat vända den nuvarande krisen i dess relation till en möjlig avspänning och kanske även återuppta vänskapliga förbindelser, så mycket gav i själva verket Irans förre president, Ali Akbar Hashemi Rafsanjani, vink om; en nickning av USA till det nyliga ryska ”steg för steg” förslaget uppmanar också till en intelligent lösning av kärnenergikrisen med Iran (se USA avvisar rysk genialitet om Iran Asia Times Online, 20 juli ).

En läglig katalysator kan komma i form av att släppa de två amerikanska liftarna i Irans fångenskap, i vilket fall skulle ett mått av godhet genereras på kvällen av president Mahmud Ahmadinejads besök vid Förenta Nationerna i september. I det fallet kan USA bli tvingad att dingla morötter istället för käppar och med det visa sin goodwill.

För i varje fall finns nu inget synbart tecken på någon amerikansk goodwill gentemot Iran, enbart animositet. En annan fingervisning om tonen i överenskommelsen är delaktigheten av den iranska gruppen, Mujahideen-e Khalq (MEK), från USAs lista med terroristgrupper, vilket tas beslut om under de närmaste veckorna. Detta är bundet till högre spänningar, då Teheran avskyr USAs skydd av MEKs Camp Ashraf inne i Irak.

MEKs avförande från terrorlistan är en särskilt känslig fråga för Irans ledare, vilka beskyller gruppen för mord på många av regimens topp politiker och anställda, och det kommer få en oproportioneligt stor inverkan genom att så frön av misstroende mellan de båda sidorna.

övers Ingrid Ternert

anm IT- Misstroendet grundar sig på att det alltid varit svårt att bedöma vilka terrorgrupper som, ibland i flera led, lierar sig med vilka. USA ser ut att hittills varit den som hållit flest terroristgrupper under armarna och då i eget intresse.

26 juni, 2011

Storbritanniens bluff ledde till kriget i Irak

Filed under: EU,FN,Irak,Irak,Kärnvapen,krig,olja,Storbritannien,USA,vapen — ingrid @ 17:12

 Sir John Scarlett, ordförande i Storbritanniens Förenade Underrättelse-kommitté innan han åren 2004-2009 blev chef över MI6.

Denna höga tjänsteman inom Underrättelsetjänsten ansvarade för Tony Blairs notoriska dossier om Iraks massförstörelsevapen, med föreslag om att dokumentet skulle utnyttjas till att vilseleda allmänheten om betydelsen av ‘Iraks förbjudna vapen’.

Under den tid Sir John Scarlett var ledare för ‘Förenade UnderrättelseKommittén’ blev han ‘ansvarig’ att september 2002 författa en dossier, skickad som memo till Blairs utrikespolitiska rådgivare.

Det var med anledning av ”fördelen av att dölja detta faktum då det gäller mass-förstörelsevapen, har Irak inte varit särskilt exceptionell”.

Memot offentliggjordes under lagen om Informationsfrihet och ansågs vara ett av det mest signifikanta dokument i dossiern, som någonsin har publicerats.

Offentliggörandet stöder den förre underrättelseanställde Michael Laurie, som i förhör inför Chilcot berättade om Irakkriget, där dossiern var avsedd att utgöra en anledning till krig med den förvanskade underrättelsen om just detta.
Underrättelsekommitténs roll är att lägga fram en opartisk rådgivning baserad på underrättelser till ministrarna. Alastair Campbell, Blairs presschef, sa till Scarlett att dossierns trovärdighet var beroende av, att den kunde betraktas som det arbete Scarlett och hans team av experter utfört.

Men Butlers genomgång 2004 förklarade att den offentliggjorda dossiern presenterades som ett mer säkerställt fall om Iraks vapen, än vad man tidigare kunnat se i kommitténs rapporter. Trots det fortsatte Scarlett att vara chef över MI6.

Scarletts memo skickades under mars 2002 till Sir David Manning, Blairs högsta utrikespolitiska rådgivare, efter ett tidigt utkast upplagt efter dossiern, vilket täckte fyra länder som hade ”WMD-program att lägga vikt vid”: Irak, Iran, Libyen och 
NordKorea

Jack Straw, dåvarande utrikesminister, kommenterade detta med att ”man måste visa i dossiern varför Irak utgör ett exceptionellt hot. Den gör ännu inte riktigt det.” Som svar föreslog Scarlett, att dossiern skulle ge ett större intryck, om den bara hade täckt Irak.
Clare Short, den minister i Labourregeringen som avgick efter Irakkrigets start, sa vid ett brittiskt parlamentsförhör -”Dessa ord visar att John Scarlett från början medvetet gått ut  med vilseledande uppgifter.”

”Fördelen med det skulle vara att leda bort det faktum, att vad gäller Iraks massförstörelsevapen är fallet inte så exceptionellt”.

Elfyn Llwyd, ledare i Parlamentet från Plaid Cymru, menade att -”För mig står det klart att John Scarlett inte var någon objektiv spelare i allt detta.” Llwyd frågade varför Chilcot vare sig publicerat Scarletts memo eller inlett en utfrågning av honom angående detta. ”Det ifrågasätter återigen utfrågningens trovärdighet,” sa han.

Om man följer Scarletts memo, var innehållet i dossiern inte begränsat till Irak, utan en vecka senare la man den på is under sex månader. Laurie berättade för Chilcot, att dossiern vid denna tid blivit ”avvisad, eftersom den inte utgjorde ett tillräckligt starkt fall”.

Uppenbarligen blev Scarletts memo kopierat till Sir Joe French, Lauries boss vid Försvarets Underrättelsetjänst. I sitt vittnesmål till Chilcot bifogade Laurie sin uppfattning, att dossiern var avsedd att skapa en anledning till krig, efter vad han hade hört fransmännen säga.

övers Ingrid Ternert
« Newer PostsOlder Posts »

Powered by WordPress