30 januari, 2012
2 januari, 2012
27 december, 2011
Den vite mannen – Inkarnationen av helvetet
Layla Anwar at 23.10.11
Jag måste medge jag letat efter denna enda detalj, den enda bild som hade kunnat förklara detta…
Och jag fann den.
Bilderna var för mig bekanta på något sätt, det var som om jag sett dom förut, som ett déjà vu. Ja det hade skett i Libyen, men med den kusliga likheten med vad som hänt i Irak.
Det är som om filmen återigen spelas upp med en otrevlig taktisk precision och nästan kuslig att se med dess slående paralleller.
Även orden som använts – råtthål, avfall, avlopp, rör, spindelhål… överlagringen av liknande bilder – Saddam Husseins söners nakna kroppar, bilden på Muhammed Khadaffis söner som visas offentligt, genom sökningen.
Khadaffis och Saddam Husseins torterade kroppar, före och efter deras död, märkta av skador, rivsår, blåmärken, sparkar, blod… också tillgängliga för offentlighetens blickar, som ett sista foto taget som souvenir för familjealbumet.
Det finns också någon slags infångning – amerikanerna bombade och fångade in Saddam i en ”spindelhåla”, NATO bombade staden Sirte och Khadaffi blev kvar i ett ”råtthål”.
Det har kommi en annan version – där NATOtrupper fångat in Khadaffi på två dagar och förhört/ torterat honom och därefter lämnat över honom till klan-rebellerna. USAs trupper hade fångat in Saddam Hussein och förhört/ torterat honom och sedan lämnat över honom till shia-miliserna.
Det verkar som om Hillary Clinton på sitt fina besök i Libyen gett order om att Khadaffi skulle dödas. Två dagar senare lynchades han. Försäkrad om att inte ha haft ”lyxen” av mobbens tribun som Saddam hade. Det här var mer av en expeditions-domstol, mer brådska i mordet på Khadaffi. Kanske hade hemligheterna en större tyngd och måste snabbt bli begravda.
Bilder på nakna kroppar med kläderna borttagna sin värdighet är också ett vanligt tema hos Saddam Hussein och Khadaffi. Kroppar undersöks, munnar, ögon, bröst, lägre delar… Ett annat vanligt tema är förolämpningar och den ”islamska”smaken för just detta.
Shiamiliser ropande Allah Akbar – Gud är stor, och ‘Dra åt helvete’ i Saddams fall. Rebellmiliser skanderande ‘Allah Akbar’ – Gud är stor, och ‘Dra åt helvete’ i Khadaffis fall.
Samma reaktion vid båda ledarna. Den ena sa ”Vet ni vad ridderlighet och manlighet är?!” och den andre sa ‘Vet ni vad rätt och fel är?’ Sedan naturligtvis – dansandet, festandet runt kroppen både i Saddams och Khadaffis fall, poserande för foton och ha undan kroppen som en trofé och med det fördröja en laglig begravning.
Men det kommer mera. På ytan hade man kunnat säga- det är normala reaktioner av firande från ett folk som varit ”förtryckt under en så lång tid inför de mest känslokalla tyrannier”. Och det kan ligga en viss sanning i det. I vilket fall utgör det långt ifrån den sanna och fullständiga bilden.
Detta är kött för er egen personliga konsumtion, för att ge er ett gott, rent samvete, att ni gjort ert jobb vad gäller en Humanitär ImperialistFrälsare för Frihetens sak, ‘Värdighet och Frihet’. Bilden är vida större än dessa slagord och clichéer som man håller så kära till sitt hjärta och kostat oss förstörelsen av självständiga länder och förlusten av tusentals liv.
Bilden rör inte enbart Saddam Hussein och Muhammed Khadaffi som sådana. Bilden har funnits på andra ställen… i de små detaljer som brukar saknas eller förbises, de små detaljer som man vägrar erkänna…
Saddam Hussein och Muhammed Khadaffi har med alla sina svagheter delat samma öde – inte för att de varit tyranner, utan för att de sa NEJ till er. Ja, ja, jag vet de sa JA då och då, men deras långsiktiga plan var ett NEJ och det vet också ni.
Så därför måste de gå.
De var inte några plågande Mubaraks från Egypten eller Alis från Tunisien. Lätt ersatta av en annan klick, som ni skulle garantera makten.
Saddam Hussein och Muammed Khadaffi måste få en våldsam död, eftersom de visste allt om ERT våld och de kände till hur man behärskade det och slog tillbaka.
På sina egna sätt, var de Motståndare till er. De visste det, ni visste det. Därför måste de inte bara lynchas utan också nedvärderas, förödmjukas, finnas gömda i rått-och spindelhålor. Ni gjorde förresten samma sak med Che Guevara. Gå och se efter i er historia.
Men historien slutar inte heller här …för planen är bra mycket mer diabolisk än så att bara demonisera och baktala två självständiga ledare. Symboliken och budskapet glittrar alltför mycket och går inte att förbise.
Förutom rått- och spindelhålen, där suveräna ledare skall ha tagit skydd för att undkomma er dödliga makt uppe från luften, elden från himlen, den vite gudens vrede, från Bush till Obama till Sarkozy till Berlusconi till Cameron …den vite gudens vrede från dessa rena himlar sänder sin dödsängel Hillary Clinton med order att döda – ”Vi kom, vi såg, han dog ”vred hon sig i skratt…men då ni är en vit Gud och inte smutsar era händer… gör ni det annorlunda… banar väg för det.
Ni banar inte bara väg till att döda våra självständiga ledare, som inte har förblivit vid er bibel, men så banar ni också väg för de många Sodom och Gomorras förstörelse, era sinnes babylonier … ni måste se dom bli slitna i stycken, hur skulle ni annars försvara er existens som en mäktig, allsmäktig vit Gud på jorden – ni inkarnationen av er Goliats gudainspirerade dråpare.
Lik en Gud söker ni elden från ovan, åska och blixtar….era jetplans överlägsenhet gentemot små nationers … så i den sista bilden före gardinen sluts, ger ni den ett slutligt slag, det ack så nödvändiga slaget — ni kastar en oformlig del kött till de skällande rabiessmittade hundarna, till gamar och hyenor att frossa på till sin sista suck — till åkallan av Allah Akbar och recitationer ur Koranen.
Ni hoppas slå ner fler fåglar med ett enda klot av eld. För det första, att förgöra dom som går emot er. För det andra, att lämna de nergjorda, förödmjukade, avklädda sin makt till sina miliser och rebeller som verkat älska att ropa på Allah. För det tredje, att bereda mark för mer blodspillan genom sekteristisk strid, som överlämnade Saddam Hussein till att lynchas av shia-miliser, som då ni överlämnade Khadaffi till att lynchas av Misratas klaner.
Condi Rice, en annan av era dödsänglar med namnet ‘Konceptet för ett Kreativt Kaos’. Och just som i Irak, går Libyen igenom samma helvete… Men inte heller här stoppar bilden.
För att inte smutsa era fina vita händer lämnar ni över detta smutsiga jobb till den brune mannen, medan ni själva glor på porrfilm på era smartphones och säkrar så vissa av klippen blir som ett virus, som kan ses av miljoner. Det tjänar också ett syfte.
Se på dessa skäggiga män, kolla de här muslimerna, se hur vilda de är, se vilket barbari, det här är deras Gud, deras religion, deras Allah. Och det här är budskapet ni söker, det ultimata budskap ni vill förmedla, som den enda sanna vita Guden vill ni vare sig bli förknippad med dessa partner eller att de tillskrivs er. För en verklig Inkarnation av Helvetet, det är vad ni är.
övers Ingrid Ternert
9 november, 2011
Exempel på Syriens regims banditer
An arab Woman Blues 9 nov 2011
Shabiha – Ett exempel på en syrisk regimbandit.
Häromdagen på Twitter kom Layla Anwar med en del färsk information som hon precis hade fått – nämligen att 9 människor massakrerats i Homs, Syrien – på helgdagen Eid, bland dem två flickor och en kvinna.
Dessa var inga demonstranter, de var inte beväpnade och hade träffats av Shabihas krypskyttar medan de korsade gatan. Jag går inte in i ett tiotals videor som dagligen strömmar ut på uruknet.info om regimens brutalitet, vilken trots dess tanks, flygvapen och andra vapen fortfarande är maktlös inför de modiga människor som dagligen riskerar sina liv och visar på bestens ytterligt grymma ansikte.
Som svar på den tweet som beskrev just detta, hade jag någon som kallat sig själv för ”Syrisk Riddare” en förmodat ”patriotisk” syrier på Twitter, tydligen anställd inom regeringen och sannolikt en del av Allawitklickens svar till mig genom följande:
Jag måste också tillägga att några andra syrier och libaneser öppet efterlyser FOLKMORD på SUNNIS i Libanon och Syrien och dessutom att avrätta Saad Al-Hariri.
Medan man påstår att alla dessa sunnis inte är annat än ”islamister” (som wahabbister, salafister eller pro-saudier). Och som typiska kriminella psykopat-fascister, slutar de sina tweets med uppmaning till mord — med leenden och blinkningar.
Onödigt att tillägga att dessa människor påstår sig vara pro-palestinier och anti-sionister. Om man verkligen vill veta deras sanna tiihörighet – är de pro-Allawiter, pro-Hizbollah och pro-Iran.
Förr fick jag många hot om våldtäkt och död – en del av en mycket gräslig natur. När det än är möjligt har jag övertygat dessa människor (på mitt eget sätt). Så om någon har någon information om denna ”Syriska Riddare”, var snäll och kontakta mig. Just denna post är alltså särskilt ägnad åt att visa för läsarna ett litet prov på de mordiska psykopatfascister, som Syriens modiga folk har att ställa sig upp mot.
övers Ingrid Ternert
29 oktober, 2011
Varför Libyen blivit attackerad
28 okt av Stephen Lendman
År 1911 – 1943 var den italienska ockupationen brutal. Libyerna glömde det aldrig. Efter andra Världskriget dominerades regionen av amerikanar, britter och fransmän. År 1951 inrättade man tre distinkta regioner i Libyen – Cyrenaica i öst, Tripolitania i väst, Fezzan i syd.
Storbritannien störtade kung Idris från tronen. Han hade låtit Amerika, Storbritannien ochFrankrike ha kvar sina militärbaser och företräda företagsintressen. Amerikas flygbas Wheelus nära Tripoli kom att dominera Medelhavsområdet. Washington ville ha en eller flera superbaser byggda på libysk mark som språngbräda in i regionen.
Under 1955 upptäckte man Libyens olja. Tre kolonialmakter hade kontrollerat den ända till Khadaffis oblodiga kupp den 1 sept 1969 och då Kung Idris avsattes. Det var en anti-imperialistisk socialistisk revolution. En utländsk dominans hade kommit till sitt slut.
Khadaffi stödde pan-Afrikanism – ett Afrikas Förenta Stater, fritt från imperialistisk dominans. Det var en vision som delats av Marcus Garvey, Kwame Krumah, Sekou Toure, Julius Nyerere, Jomo Kenyatta, William Tubman, Gamal Abd Nasser och andra. Mer om detta nedan.
Khadaffi ville också att libyerna skulle dela landets oljerikedom, en uppfattning som varit främmande för Amerika och andra samhällen i Väst. Under beslut Nr 111 år 1999, fick alla libyer fri hälsovård, utbildning, elektricitet, vatten, träning, rehabilitering, hjälp till bostad, handikapphjälp och hjälp på gamla da’r, räntefria statliga lån såväl som generösa bidrag till studier utomlands, inköp av ny bil, hjälp till par då de gifter sig, praktiskt taget fri bensin med mera. (Det finns beskrivit i en tidigare övers artikel, av ryska ungdomar som haft stipendier dit – IT)
Läskunnigheten steg under Khadaffi från 20% – 80%. Libyens sjukhus och privatkliniker har varit några av regionens bästa. Nu ligger de i spillror. I själva verket hade en del bombats eller legat i spillror eller förstörts i en annan strid. NATO ljuger då de säger att man endast attackerat militära mål. NATOs imperialiststrategi inbegriper detta att både sikta mot civila och en viktig infrastruktur, inklusive el, kommunikation, medicinska vårdinrättningar och andra livsviktiga byggnader.
Före kriget hade börjat stod libyerna för Afrikas högsta levnadsstandard enligt David Blundy och Andrew Lycetts bok . Titeln var ‘Khadaffi och den libyska revolutionen’ ”De unga människorna är välklädda, välnärda och välutbildade… Varje libyer får en fri och ofta utomordentlig utbildning, medicinsk vård och hälsovård. Nya högskolor och sjukhus är imponerande utifrån internationellt mått mätt.”
”Alla libyer har ett hus eller en lägenhet, en bil och de flesta har television och andra bekvämligheter. Jämfört med de flesta medborgare inom länder i tredje världen och även många andra, har libyerna verkligen det ganska bra”, inklusive bra hus eller en hyresfri lägenhet. Khadaffis Gröna Bok säger i själva verket, ”Huset är ett grundläggande behov för både individen och familjen, därför ska den inte ägas av andra”, och boken täcker också en annan förmånlig social politik: ‘Kvinnor är liksom män mänskliga varelser… Alla individer har med alla slags medel en naturlig rätt till självförverkligande…;
I ett socialistiskt samhälle kan ingen person äga privata transportmedel för uthyrning till andra, för detta innebär kontroll av andras behov. Demokratiska system har en sammanhängande struktur med vars grundsten utöver allt annat står fast genom FolkKonferanser och Kommittéer. Det finns absolut inget demokratiskt samhälle annat än detta. Därför ingen folkrepresentation – för den är en bluff. Förekomsten av parlament understryker folkets frånvaro, för demokratin kan bara existera genom representation av folket, och inte att folket bara finns med”.
Ideologin i den Gröna Boken avvisar ett slags Västdemokrati och rovdjurskapitalism, särskilt denna nyliberala exploatering. Det är ett av många skäl till varför Khadaffi skulle störtas. Han erbjöd imponerande sociala förmåner, inklusive fri mark, utrustning, livsuppehälle och jordbruks-utsäde till fostran för en självförsörjande matproduktion. Samtidigt subventionerades alla basvaror och såldes via ett nätverk av ‘folkbutiker’.
Dessutom har sedan 1960talet kvinnor kunnat rösta och delta i politiken. De kan också själva äga och sälja egendom oberoende av sina män. Under dec 1969 års klausul 5 av Konstitutionen har kvinnor samma status som män, inklusive då det gäller utbildning och anställning, även om män spelar en ledande roll i samhället.
Tills dess Washington och NATO blockerat ett godkännande, lovordade FNs Råd för Mänskliga Rättigheter i Libyen Khadaffi i sin ”Rapport från arbetsgruppen för Allmän Periodisk Översyn: Libyens Arabiska Jamahiriya”. Den sa att regeringen ‘inte bara hade skyddat de politiska rättigheterna, utan också ekonomiska, utbildningsmässiga, sociala och kulturella rättigheter’. Den visade också på hans behandling av religiösa minoriteter och säkerhetsstyrkornas ‘träning i de mänskliga rättigheterna’.
Efter 8 månader har NATOs dödsmaskin förstört de 42 årens framsteg som har tjänat alla libyer. Varför skulle annars ett överväldigande antal ge honom sitt stöd? Efter att NATO attackerat hundratusentals som öppet demonstrerat för honom.
Den 1 juli uttryckte 95% av Tripolis befolkning på över en miljon sitt stöd på Gröna Torget. Ja visst kan man se att han är mycket influerad av Sovjetunionen med ryska stipendiater och specialister. Före kriget kände han sig tillräckligt säker, så han körde utan skydd genom Tripolis gator. Invånarna radade upp sig för att hurra. Vilken despot! Amerika och andra Västländer borde ha några som han.
Då skulle imperialististkrigen ha tagit slut. Detsamma gäller hemlöshet, hunger och mänsklig förnedring. Istället ser vi en ”Ny Världsordning” där imperialister blir superrika och makten uppdelad genom ett privilegierat fåtal. Libyen är en av de många måltavlorna. Andra kommer efter, för om dessa lyckas, kommer överallt friheten att utplånas. Det behövs en universell opposition för att kunna stoppa dom. Ett misslyckande kan inte tolereras. Alternativet är alltför dystert för oss att kunna föreställa sig. (forts del 2)
Övers Ingrid Ternert
20 augusti, 2011
Läget i Afghanistan
Dödandet i söndags av en fransk soldat utlöste förnyad kritik av Frankrikes strategi i detta asiatiska land vilket ökade trycket på president Nicolas Sarkozy inför presidentvalet nästa år.
Under en spaningsoperation i Kapisaprovinsen i nordöstra Afghanistan hade nämligen en fransk soldat skjutits till döds av en talibansk motståndsman, vilket kom att föra upp de franska förlusterna i landet till 74 sedan år 2001.
I ett uttalande från Elyséepalatset efter händelsen försäkrade president Sarkozy Frankrikes beslutsamhet att arbeta med den NATO-ledda ISAF-styrkan för att återställa fred och säkerhet i landet. Men det visade sig en oenighet då vänster-partierna krävde ett omedelbart tillbakadragande av franska trupper för att därmed undvika nya förluster. ”Vi vet att det idag inte finns någon militär lösning i Afghanistan.
Det har gradvis blivit ett markkrig där vi kan se hur det har hamnat i ett dödläge.” sa Martine Aubry, socialistkandidat i nästa presidentval. Aubry, som tidigare varit generalsekreterare i Socialistpartiet, lovade att dra bort de franska trupperna ”senast år 2012”, såvida hon vinner presidentvalet. (Frankrike har omkring 4000 soldater i Afghanistan).
Xinhua 16 augusti-De nya siffror som lämnats av NATO visar på en dramatisk ökning av antalet amerikanska kommandoräder över hela Afghanistan sedan general Stanley McChrystal blivit avskedad som befälhavare och efterträtts av den tidigare CIAchefen David Petraeus.
År 2009 utförde NATO totalt 675 räder, medan man år 2010 då Petraeus tagit över genomförde 1780 räder. Hittills i år har 1879 räder genomförts enligt antiwar.com den 12 augusti
Sveriges Afghanistanpolitik
Markus Håkansson i Svenska Afghanistankomittén: Trupptillbakadragandet har påbörjats och ska vara avslutat år 2014.
Den verkliga utmaningen i det härjade landet är att själva staten Afghanistan inte fungerar särskilt väl. Rättsstaten Afghanistan existerar egentligen bara på papperet. Korruptionen är utbredd och genomsyrar hela samhället. Det är ett dåligt utgångsläge som lämnar mycket övrigt att önska.
Det viktiga nu är att det internationella samfundet samlar sig kring en agenda och på allvar försöker bistå det afghanska folket med att bygga en fungerande stat, eller i varje fall ett embryo till något som liknar en fungerande stat. Det kommer att ta tid. Svenska Afghanistankommittén (SAK) har under 30 år jobbat i landet och finns där så länge det behövs, om det så är 10, 30 eller 50 ytterligare år.
Vägen framåt stavas utbildning. Endast med en utbildad befolkning kommer landet kunna resa sig. Särskilt viktigt är att få med flickor och kvinnor i denna utveckling. Men med en utbildad befolkning med T-shirt och PET-kasse kommer också krav på arbete –och kvalificerat arbete och högre studier.
Det innebär att bidraget från det internationella samfundet efter att trupperna dragits tillbaka, förutom utbildning också måste inrikta sig på att bygga upp institutioner, infrastruktur och göra det möjligt för de utländska företagen att investera i landet. SAK har genom åren utbildat miljoner flickor och pojkar.
Inlägg till radions Ring P1 12 augusti av Peter Tornborg, Åmål: Kostnaden för en enda svensk soldat i Afghanistan kan ge skolgång åt 7310 barn eller driva sjukvårdskliniker med en sjukvårdare i 12 afghanska byar under ett års tid. Varför får vi inget svar på vad kriget kostar svenska skattebetalare?
Hur många afghaner har dödats eller lemlästats av svenska legosoldater? Varför är debatten om Afghanistankriget så frånvarande i Sverige? Ändå kan kostnaden för en enda svensk soldat i Afghanistan ge skolgång åt 7310 barn eller driva sjukvårdskliniker med en sjukvårdare i 12 afghanska byar under ett års tid. Hur många afghaner har dödats eller lemlästats av svenska legosoldater? Varför är debatten om Afghanistankriget så frånvarande i svensk press?
Ulf Karlsröm GP Debatt 3 augusti polemiserar mot Karin Engström (m) ordförande i Riksdagens utrikesutskott:
Sverige kryper allt närmare NATO. Ingen fråga tycks för liten för att Nato inte skall blanda sig i. Rätten till nationellt självbestämmande betyder i sammanhanget ingenting. Militärorganisationen anser sig ha rätt att intervenera hur- och var som helst i världen…
I de flesta blodiga krig som i dag trasar sönder vår värld: i Afghanistan, Irak, Palestina och Libyen spelar USA och Nato en förödande, destruktiv roll. Bara i Irak har bortemot en miljon människor dödats till följd av kriget och 4-5 miljoner bortdrivits som flyktingar. Det senaste krigsäventyret, det i Libyen, har mindre proportioner, men cynismen inom Nato är inte mindre för det…
Hur är det med marionettregeringarna i Afghanistan och Irak? Vad vi idag behöver är en demontering av de rika ländernas vapensmedjor och krigsorganisationen Nato. När den vägen börjar beträdas, då tar jag gärna Karin Enström i hand, på väg mot ett starkare FN.
Nyheter om Afghanistan
Dödandet av en fransk soldat i söndags utlöste en förnyad kritik över Frankrikes strategi i det asiatiska landet och ökade trycket på president Nicolas Sarkozy inför presidentvalet nästa år. Under en spaningsoperation i Kapisa-provinsen i nordöstra Afghanistan sköts en fransk soldat till döds av en talibansk motståndsman, vilket ökade de franska förlusterna i landet till 74 stupade sedan 2001.
I ett uttalande efter händelsen från Elyséepalatset försäkrade Sarkozy Frankrikes beslutsamhet att arbeta med den NATO-ledda ISAF-styrkan för att återställa fred och säkerhet i landet. Men det blev oenighet då vänsterpartierna krävde ett omedelbart tillbakadragande av franska trupper för att undvika nya förluster.
”Vi vet att idag finns ingen militär lösning i Afghanistan. Det har gradvis övergått till ett markkrig, där vi kan se hur det hamnat i dödläge.” sa Martine Aubry, socialistkandidat i nästa presidentval.
Aubry har lovat dra tillbaka de franska trupperna ”senast år 2012” om hon vinner presidentvalet. Xinhua 16 augusti.
De nya siffror Nato lämnat visar en dramatisk ökning av antalet amerikanska kommandoräder över hela Afghanistan efter det att general Stanley McChrystal avskedats som befälhavare och som efterträdare fått den tidigare CIA-chefen David Petraeus. År 2009 utförde NATO totalt 675 räder och 1780 räder år 2010. Enligt antiwar.com hade man den 12 augusti 2011 genomfört 2350 räder
Markus Håkansson i Svenska Afghanistankommittén skriver om Sveriges Afghanistanpolitik: Trupptillbakadragandet har påbörjats och ska avslutas år 2014. I vilken takt soldaterna vänder hem är ännu oklart, men samtidigt närmast ointressant. Att utländsk militär avslutar sina uppdrag har ingenting med kapaciteten hos deras afghanska kolleger att göra. Nej, andra prioriteringar gäller.
Men det är heller inte det som är det stora problemet. Den verkliga utmaningen i detta härjade land är att själva staten Afghanistan inte fungerar särskilt väl. Rättsstaten Afghanistan existerar egentligen bara på papperet. Korruptionen är utbredd och genomsyrar hela samhället.
Det är ett dåligt utgångsläge som lämnar mycket övrigt att önska. Det viktiga nu är att internationella samfundet samlar sig kring en agenda och på allvar försöker bistå det afghanska folket i att bygga en fungerande stat, eller i varje fall ett embryo till något som liknar en fungerande stat.
Det kommer att ta tid. Svenska Afghanistankommittén (SAK) har jobbat i landet i 30 år nu och kommer att finnas där så länge vi behövs – om det så är ytterligare 10, 30 eller 50 år. Vägen framåt stavas utbildning. Endast med en utbildad befolkning kan landet förmå resa sig. Särskilt viktigt är att få med flickor och kvinnor i denna utveckling. Men med en utbildad befolkning kommer också kravet på arbete – kvalificerat arbete samt högre studier.
Det innebär att bidraget från det internationella samfundet efter att trupperna dragits bort, förutom utbildning också måste inrikta sig på att bygga institutioner, infrastruktur och göra det möjligt för de utländska företagen där att investera. SAK har genom åren utbildat miljoner flickor och pojkar. Se ETC 1 juli.
Så vad kostar kriget svenska skattebetalare? Hur många afghaner har dödats eller lemlästats av svenska legosoldater? Kostnaden för en enda svensk soldat i Afghanistan kan under ett enda år ge skolgång åt över 7300 barn eller sjukvårdskliniker med en enda vårdare i 12 afghanska byar, enligt en skribent. Sverige tycks sakna debatt om kriget i Afghanistan. Ändå motsvarar kostnaderna för en enda svensk soldat 7300 barns skolgång.
Jämför med vad det destruktiva kriget kostar svenska skattebetalare… Hur många afghaner har förresten dödats eller lemlästats av de svenska legosoldaterna? En sådan debatt tycks här i landet lysa med sin frånvaro.
viss övers IT
7 juli, 2011
Kriget mot Libyen och Västs skamliga intervention
Reuters 6 juli beskriver hur hälsovård och matförråd minskar i Libyen, men Khadaffiregeringen har klarat av fortsatt utbetalning av löner och understöd i regioner under sin kontroll, sa Internationella Röda KorsKommittén på tisdagen.
Denna oberoende hjälporganisation har uttryckt oro över att den humanitära situa-tionen ytterligare skulle försämras, såvida strider bryter ut i huvudstaden Tripoli.
”Uppriktigt sagt, är vi i en situation idag där Röda Korset känner sig mycket alarmerad av en situation, som är mycket dynamisk och riskerar bli än mer våldsam än idag,” sa Internationella Röda Korsdelegationens chef Paul Castella i Tripoli i en nyhetsgenomgång.
”Vi är beredda att svara på brådskande behov ifall strider uppkommer, eftersom vi ser frontlinjerna fortsätta röra sig och strider pågår,” sa han.
De förändrade frontlinjerna nära Misrata och Nafusas bergsregion i Västra Libyen, sydväst om Tripoli, har tvingat fler familjer att fly från sina hem, sa Castella. ”Vi tror inte att frontlinjerna särskilt snart kommer att stabiliseras .”
Det Internationella Röda Korset hjälper sjukhus att behandla sårade från Nafusa bergsområden och har levererat kirurgisk och annat medicinskt material till Misrata, enligt ett uttalande.
FNs hjälparbetare som nått fyra städer i Nafusa bergsområde fann att folk saknade mat och sålt slut på det mesta av sitt livsuppehälle, sa World Food Program på tisdagen.
Internationella Röda Korset, vilken är den enda organisation som synbarligen kan komma in i hela Libyen, sa att dess hälsosektor utgjorde första prioritet. Man hade också besökt nära 1000 fångar som blivit tillfångatagna av regerings-styrkornas rebeller under den konflikt, som nu är på sin femte månad.
Ett utbrott av mässling svepte över Sabha i söder och har spritt sig till Chad av Tuaregnomader, sa Castella. ”Ingen chans att myndigheterna kan stoppa denna epidemi,” sa han och påpekade att sjukdomen kan bli dödlig för ovaccinerade barn. ”Det är ännu ingen tragedi, men det kan bli.”
Medicinbrist – Det finns minskande lager av medicin eller brist på reservdelar eller utrustning för att ta hand om patienter med kroniska sjukdomar som cancer eller diabetes och är i behov av dialys, enligt Internationella Röda Korset.
Libyens system för att skaffa fram livsuppehållande mediciner och vaccin har brutit samman och förråden minskar på båda sidor varnade FNorganet WHO, VärldsHälsoOrganisationen.
”Vi börjar nu få brist, men snart har vi kommit till den punkt då vi inte har några mediciner och vacciner,” sa WHOs talesman Tarik Jasarevic till reportrar.
Internationella Röda Korset uppmärksammar varje tecken på att Muhammed Khadaffis regering inte längre skulle kunna betala ut matsubventioner, alltså han som de NATOallierade pucklar på, men i sin tur stöder rebellernas strider som går ut på att störta dennes 41-åriga regering, enligt Castella.
Risken är att det kunde bli matkris i de flesta av Libyens områden, som importerade upp till 70 procent av sin mat före kriget. ”Vi har inte identifierat någon matkris i regerings-kontrollerade områden..Varje familj får var månad bidrag till mat och det är av stort värde,” sa han.
”Regeringen betalar forfarande ut löner, inklusive till de flyende, genom banksystemet. Det fungerar fortfarande. ”Så även om människor förlorar sina jobb, får de vad jag vet fortfarande ut sina löner, och detta på toppen av annat stöd som de får förutom att även pensionssystemet fungerar,” sa Castella.
Men alla libyer är allvarligt traumatiserade genom bombning och strider, och många kvinnor har slutat amma sina barn i rädsla för att de då skulle kunna överföra sin ångest. ”Det har inneburit en väldig psykisk påverkan på hela befolkningen som aldrig trodde de skulle få uppleva sitt eget land i krig,” sa han.
övers Ingrid Ternert
29 juni, 2011
Förhoppningar om IMFs nya chef
Christine Lagarde har blivit chef över Internationella Valutafonden, bekräftade styrelsen efter ett möte i Washington.
Den franska finansministern är den första kvinna som innehaft posten. Hon tar över efter Dominique Strauss-Kahn, och börjar sitt femåriga föreläggande den 5 juli.
Efter utnämningen bloggade hon- ”Resultaten är framme: Jag är hedrad; och förtjust över att Styrelsen anförtrott mig jobbet som Verkställande Direktör i IMF!”
Tidigare har USA officiellt erkänt hennes kandidatur. Finansminister Tim Geithner kallade henne en ”exceptionell talang” vars breda erfarenhet kunnat ”erbjuda ett ovärdeligt ledarskap inom denna oumbärliga institution vid en kritisk tidpunkt i den globala ekonomin”.
Kanslern George Osborne hyllade Lagarde som ”goda nyheter för den globala ekonomin och för Storbritannien”. Han sa: ”Hon är bäst person för jobbet, vilket är varför britterna blev en av de första länder som föreslog henne. Hon var en stark förespråkare för länder som tacklar höga budgetunderskott och lever inom sina tillgångar.”
President Nicolas Sarkozy beskrev utnämningen som en ”seger för Frankrike”. Men privat klagade han över effekten av striden om återval nästa år, då han hade räknat med att ha med hennes uppskattade närvaro. Istället försökte han på onsdagsmorgonen att ersätta henne genom en ommöblering.
Hennes avgång gör honom dessutom sårbar för attacker om att den starka kvinnliga närvaro han lovat i regeringen dunstat bort. Sarkozy kan också vara trött på att associeras alltför mycket med Lagarde på världsscenen, kanske i fruktan för att IMFs impopulära åtgärder ska kopplas till honom i det franska elektoratets ögon.
Att Dominique Strauss-Kahn varit Sarkozys politiska opponent har varit bekvämt för den franske presidenten för att hålla distans till impopulära IMF beslut. Lagarde stöds av de flesta europeiska stater, och blev betraktad som en ideal kandidat till att ta itu med IMFs räddning av svaga länder inom Eurozonen.
Många observatörer kände att stunden var kommen för en icke-europé men, trots initial kyla, har Indien, Kina och Ryssland backat upp Lagarde. Hon hade det explicita stöd hos stater, inklusive Indonesien och Egypten, som representerar mer än hälften av IMFs 24 röstberättigade medlemmar.
Hennes närmaste medtävlare, den mexikanska centralbankschefen Agustín Carstens, vann bifall från Mexiko, Kanada och Australien. Styrelsen representerar IMFs 187 medlemmar.
Ryske finansministern Alexei Kudrin sa till Itar-Tass nyhetsbyrå: ”Jag tror hon har alla nödvändiga kvalitéer, och vi stöder hennes kandidatur. Hon kommer att göra denna viktiga internationella organisation mer dynamisk och säkra dess framtida reformering.”
Lagardes utnämning fångar en tumultartad tid för IMF, som för närvarande leds av en ställföreträdare till Strauss-Kahn, John Lipsky, som planerat avgå redan innan Strauss-Kahns arrestering för påstått våldtäktsförsök .
Hennes första drag var till stöd för IMFs planer på tuffa sparåtgärder för att tackla Greklans skulder. ”Om det finns något meddelande jag måste skicka i natt, så är det för att säga att den grekiska regeringsoppositionen måste ingå en nationell allians med det parti som sitter vid makten,” sa hon till den franska TVkanalen TF1 minuterna efter utnämningen.
Lagarde, 55 år, ledde den Chicago-förlagda advokatbyrån Baker & McKenzie innan hon år 2005 gick in i fransk politik. De uppstigande marknadsländer som från början kämpat hårt för att en av de egna skulle söka IMFs toppjobb, som européerna haft sedan bildandet vid andra världskrigets slut. Med Europa i kris blev den franska ministern en klar favorit.
Muhamed El-Erian, tidigare IMFtjänsteman och nu verkställande direktör i Pimco, en av världens största aktieinvesterare, sa- ”Hennes största prioritet är att återställa legitimiteten för en institution som demoraliserats genom arrestering av Strauss-Kahn och ansetts oerhört influerad av politiska direktiv och bristande global legitimitet, särskilt bland nya ekonomier.
”Lagarde behöver uppfylla sina löften gentemot uppgående ekonomier, förutom att ta bort ett nationsbaserat närmande till viktiga utnämningar. Hon kunde starta med den första snart vakanta posten som vice, något som traditionellt varit USAs finansministers beslut.”
”Hon skulle behöva göra IMF mer representativt i förhållande till dagens globala realiteter, återställa en teknisk vigör i sina kontakter med medlemsländer och förbereda en balansräkning för möjligheten av en viss finansiell försämring då det gäller den nya utlåningen.”
övers Ingrid Ternert
9 november, 2010
‘Det hopp jag hade är borta, att val kan ge förändring i Afghanistan’
Om Karzais återval utgjorde ett rent fusk, har Obamas truppökning fört med sig än mer våld. För afghaner är han ‘Bush numero två’
av Malalai Joya i Kabul The Guardian 3 nov 2010
För ett år sedan blev Hamid Karzai förklarad återvald som Afghanistans president, som slutet på ett val utan legitimitet i vanliga afghaners ögon. Presidentvalet förra året visade tecken på fusk med packade valboxar, röstköp och massiv korruption, rapporterar media. Även om den oberoende valkommissionen inte avbröt det planerade återvalet mellan Karzai och hans största utmanare, Abdullah Abdullah, skulle det ändå ha representerat ett val av ”samma åsna fast med ny sadel”.
Folk har inte haft någon anledning att rösta, då man vet att ingen av de båda huvudkandidaterna skulle ha gett det afghanska folket något positivt.
Karzai förlorade sin popularitet långt innan 2009 års val. Det var på grund av den alltmer växande korruptionen inom regeringen, fundamentalisternas många brott som aldrig tog slut, krigsherrarna inom hans regim och finansskandaler, samtidigt med hans bröders korruption. I Kandahar började till och med folk kalla Ahmed Wali Karzai för ”little Bush”, efter den hatade USApresidenten.
Den stora majoriteten afghaner har förlorat allt hopp om Karzai. För oss äger hans ord och handling inget värde, inbegripet hans senaste ”fredsförhandlingar” och andra åtgärder. Förutom att med mördare som Mullah Omar och Gulbuddin Hekmatyar, nu inom regeringen, handlar det inte om fredsförhandlingar utan om att fullfölja den decennier långa cirkeln av krigsherrar och fundamentalister.
Viktigt att påpeka är att dessa så kallade val inte har förstört Afghanistan lika mycket som USA och dess Natoallierade med sina bombningar och ockupation. Wikileaks avslöjade en del av de civila offren i detta krig mot de afghanska och irakiska folken. Afghaner håller USA, Nato och nickedockan Karzai ansvarig för dessa krigsbrott. De som påstår sig bekämpa terrorismen är i själva verket de största terroristerna i vårt folks ögon genom sina brott och brutala härjningar.
Olyckligtvis är afghanska folket ännu inte tillräckligt starkt för att driva ut USA, störta Karzais maffiaregim och få ett slut på kriminalitet och talibaners och andra fundamentalisters våld. Vår historia visar att motståndet mot ockupationen fortsätter tills vi vunnit vår frihet. Inte förrän både USA och fundamentalister – av Norra Alliansens och talibanernas märke – blivit störtade från makten i Afghanistan, kan vi förvänta oss en ljusare framtid.
Det är nu mer än fem år sedan jag blev vald till det afghanska parlamentet. Min erfarenhet av denna ‘demokratiska process’ var att se min mikrofon avskuren och bli hotad till livet av andra parlamentsledamöter – av vilka många slutit sig samman för att illegalt avlägsna mig från min plats. Bara mitt fall är bevis nog, att kvinnors rättigheter i Afghanistan inte på allvar skyddats– vår situation åberopas enbart för att rättfärdiga kriget.
Faktum är att det är viktigt att ha i minnet ett annat dokument som Wikileaks tidigare under året visat: ett CIApapper som analyserade en västlig opinionsundersökning om kriget och rekommenderade utnyttjande av ”afghanska kvinnors vittnesmål”, där dessa uttryckte sin rädsla över att talibanerna kunde komma att ta över om Nato drog sig ur.
En förstasidesartikel i Time visade den missbildade Bibi Aisha som ett tydligt exempel på hur kvinnors situation blivit utnyttjad i krigspropagandan.
Rubriken – ”Vad händer om vi lämnar Afghanistan” – kunde eller borde ha varit- ”Vad händer så länge vi är kvar i Afghanistan”, för brott och deformering av kvinnor, våldtäkt och mord är i dagens läge vardagsmat.
Många krigsherrar och befälhavare som lierat sig med Nato och Karzai lever utan förbarmande ut sina sexistiska, kvinno-hatande brott. Time skulle till exempel ha kunnat göra ett huvudnummer av detta och fördömt den lag som Karzai år 2009 undertecknat, vilken legaliserar brott mot shia-kvinnor, eller det chockerande antal kvinnor som begår självmord genom att antända sig själva.
Vi hade ett annat så-kallat parlamentsval i september, men jag valde att inte ställa upp. Jag har inte kvar det hopp jag hade, om att använda valboxarna till att uppnå förändring i Afghanistan. Då det under förra årets presidentval var fullt av köp och försäljning av röster – rapporterade en provins, Paktika, ett röstetal på 626%. Det är anledningen till att val i Afghanistan för länge sedan blivit till ett dåligt skämt.
Det är snart val i USA, och det är två år sedan nu som Barack Obama valdes till president. Hans svallvåg av trupper har enbart fört med sig att våldet ökat, och expansionen av kriget in i Pakistan kommit att offra mången oskyldigs liv. Obama lovade ”hopp” och ”förändring”, men vi afghaner har bara sett förändring till det sämre. Här betraktas han numera som den ”andra Bush”.
Den enda förändring som skulle kunna ge oss hopp om framtiden är att stärka och utvidga en nationell antifundamentalist - och demokratiälskande rörelse. En sådan rörelse kan bara afghanerna själva bygga upp. Och alltmedan vi önskar stöd och solidaritet från världens folk, vare sig behöver eller önskar vi få hit några av Natos ockupationsstyrkor.
övers Ingrid Ternert
14 september, 2010
Vridna sinnen
13 September 2010
An Arab Woman Blues
Warped Minds…
Jag skriver detta med en känsla av brådska…inte för att det är en fråga om liv eller död, inte helt, men mer för att inte tappa tråden i denna insikt, den som sänkt sig ner inom mig med full styrka.
Inte för att jag varit omedveten om det här tidigare heller, men medvetenheten har många lager, och varje gång kommer det upp ett nytt, då ‘studenten’ är redo.
—Från min begränsade eller kanske inte så begränsade erfarenhet i livet, då jag haft att göra med människor av varierande bakgrund, nationalitet och kultur, kan jag säga utan att för den skull låta alltför pompös, att jag besitter en hel del kunskap om människor…
Detta att vara ”medelålders” hjälper en del tillsammans med en verklig vilja att få veta, att förstå… och ge mening åt att uppleva… Futtighet är inte det rätta ord jag gillar – därför min ideliga fråga…
Återigen detta ämne som handlar om Mellanösterns man – Österifrån, jag menar den orientaliska mannen. Al Rajul Al Sharqi som vi kallar honom på arabiska. Jag syftar i sammanhanget inte mycket på det rent manliga könet i sin biologiska innebörd, utan på det manliga könets kultur.
Jag använder ordet kultur i brist på bättre ord, i förhoppning om det rätta ordet kan komma fram genom dessa rader, på denna sida.
Från mina göranden med arabiska kvinnor i allmänhet, österländska, och jag kommer omväxlande att använda dessa två ord, för bekvämlighets skull.
Och med det i minnet att det inte är några avtal utan en bloggsida, inser jag att en kvinna avslöjar sig i sina intima delar mot två ”auktoriteter” – sin partner (sin man) och sin doktor (särskilt en gynekolog). Dessa två ”auktoriteter” är de mest privata i förhållande till hennes intima delar – inte bara fysiska utan också mentala delar.
I själva verket kan en kvinna till och med dela mer med sin doktor än med sin make, vad gäller intima frågor, (som inte nödvändigtvis begränsas till den sexuella sfären). Båda delar finns inom den medicinska professionen – Gynekologi och Psykiatri är de områden där kvinnor avslöjar sig mest.
Jag har många medicinska bekanta, kollegor som delar berättelser med mig, mestadels män… Och jag kan inte låta bli att notera något relevant – både i dessa medicinska yrken, gynekologi och psykiatri, känner sig det manliga könet extremt obekvämt (vilket är det minsta man kan säga) att diskutera något som rör de intima problem gällande kvinnliga patienter, förutom det som är uppenbart.
Med det uppenbara menar jag ”något som behöver lösas ordentligt.” (en infektion, ett havandeskap som behöver uppmärksammas, en fobi, en depression etc…). Ovanstående blir mycket lättare om kvinnan är gift. Doktorerna ifråga är mindre förtegna att diskutera med den kvinnliga patienten om några problem som döljer sig under ytan och indirekt skulle kunna relateras till den omedelbara frågan som är för handen.
Jag ger några enkla exempel: En kvinna som visar sig ha en äggstocksinflammation blir behandlad på olika sätt, beroende på om hon är gift eller inte. Det betyder inte, att dessa bägge kvinnor inte skulle få en lämplig behandling, utan däremot att en ogift kvinna som går till en gynekolog med äggstocksinflammation kommer att röra om i doktorns huvud. För att göra det enkelt – han kommer att döma henne. Här finns en ogift kvinna, och hon har uppenbarligen haft en sexuell relation och befinner sig i hans klinik.
Samma gäller psykiatern som behandlar en ogift kvinna. En psykiater är troligen mycket mer öppen och mindre dömande om kvinnan framför honom är gift än om hon inte är det. Särskilt ifall det underliggande skälet till kvinnans besök relateras till relationer med det motsatta könet och rör hennes sexualitet, antingen indirekt eller direkt.
Anledningen till detta ”stigma” från båda dessa medicinska professionella, härstammar från det faktum att trots all den ”vetenskapliga” kunskap dessa doktorer besitter (och kvinnliga doktorer exkluderas inte här heller) i sina sinnen eller psyken – handlar det inte om kvinnor som sexuella varelser per se. Vilket betyder att kvinnans sexualitet (i ordets vida bemärkelse) bara kan uttryckas inom väldefinierade parametrar – giftermål.
Allt annat utom detta blir inte alls väl mottaget. Ett öppet sinne i Österns värld – särskilt i Arabvärlden- stoppar vid perineum. Vid porten till vagina.
Jag visar detta genom att ge exampel utifrån den medicinska professionen och gör detta medvetet. För om den medicinska professionen är så uppbunden kring detta kvinnliga området, då kan man bara föreställa sig hur det ser ut i det övriga samhället?! Konsekvenserna är vidsträckta och inom vissa områden väldigt allvarliga.
En ogift kvinna med en oönskad graviditet kommer mest troligt att bli aborterad av en kvacksalvare, en ogift kvinna som utsatts för sexuellt övergrepp, våldtagits eller helt enkelt har problem inom detta område, något som hon vill få fram, kommer undvika söka hjälp, såvida hon inte är totalt öppen om detta.
En ogift kvinna som har ett gynekologiskt problem får låtsas som om hon är gift för att undvika fördömanden och onödiga frågor, och så vidare och så vidare…
Jag är säker på att det kan finnas några inom den medicinska professionen som gått utöver detta… men jag är inte riktigt säker på om det skulle finnas särskilt många av dessa här runt omkring, och om det skulle röra sig utöver det, att det då inte varit föranlett av finansiella hänsyn – i stil med den doktor, känd för sina orimliga priser för en abort eller en återställd mödomshinna.
Men kruxet med denna post är inte att göra upp med den medicinska professionen i arabvärlden, utan helt enkelt att utnyttja examplet som en måttstock för vad man har kunnat mäta… att få en känsla för det område jag försökt visa med dessa rader…
Genom att hålla det i minnet behöver det inte komma som en överraskning, att kvinnor är experter på att dölja sina ”hemligheter”, även från sig själva.
Det här är långt ifrån avslutat och heller inte menat att vara det…
övers Ingrid Ternert
