14 juni NY Timesär

Egentligen är detta inget nytt utan väl känt sedan årtionden tillbaka och även omtalat i Fredskoalitionens spalter

Men nu har NYTimes slagit upp historien om Afghanistans väldiga mineralrikedomar (vilka dessutom ligger strategiskt till i förhållande till flera stater i området, exempelvis Ryssland).

Under1990 talets kaos, då Afghanistan var fast i inbördeskrig och senare kom att styras av talibanerna, skyddade en liten grupp geologer kartorna och tog tillbaka dem till Geological Survey biblioteket först efter den amerikanska invasionen och talibanernas störtande år 2001.

”Där fanns kartor, men någon utvinning hade inte skett, för man haft 30 till 35 år av krig,” sa Ahmad Hujabre, en afghansk ingenjör som under 1970talet arbetat för gruvministeriet.

Beväpnade med ryska dokument började år 1996 Förenta Staternas Geologiska Undersökningar kartlägga Afghanistans mineraltillgångar och gjorde under 2006 en serie kartläggningar med flyg, då man  utnyttjat avancerade instrument för gravitations- och magnetfälts mätning kopplade till gamla marina Orion P-3 flygplan, vilka flugit över omkring 70 procent av landet.

Data från dessa flygturer för kartläggning av Afghanistans mineraltillgångar verkade så lovande att geologerna under 2007 återvände för en ännu mer sofistikerad studie. Man utnyttjade då gamla brittiska bombplan utrustade med sådana instrument som kunde erbjuda en tre-dimensionell profil av mineraltillgångarna under jordytan. Det var den mest omfattande geologiska studie av Afghanistan som någonsin hade genomförts.

Den handfull amerikanska geologer som fick fram dessa nya data sa att resultaten var förvånande. Men  de kom att ligga  och samla damm under ännu två år, ignorerade av tjänstemän både under de amerikanska och afghanska regeringarna.

Under 2009 överfördes en specialenhet till Afghanistan från Pentagon, vilken tidigare hade skapat program för affärsutveckling i Irak, och fått tag på geologiska data. Fram till dess hade ingen utom geologerna brytt sig om att studera denna information — och ingen försökt översätta tekniska data för uppskattning av det möjliga värdet av mineraltillgångarna.

Snart fick denna enhet in amerikanska gruvexperter för att värdera det man kommit fram till i sin undersökning och därefter informerade man försvarsminister Robert Gates och president Karzai.

De största mineralfyndigheter som hittills har upptäckts är järn och koppar, och fyndigheterna är stora nog att göra Afghanistan till en stor världsproducent av dessa båda enligt USAtjänstemän. Andra fyndigheter som finns utgörs av niobium, en mjuk metall som används vid framställning av supraledande stål, ett sällsynt material på jorden.

Andra stora fyndigheter är guld i det pashtunska området  i södra Afghanistan.

Denna månad arbetar amerikanska geologer med en grupp från Pentagon som lett markundersökningar i saltsjöar i västra Afghanistan, där man tror det finns stora fyndigheter av litium. Pentagons tjänstemän sa att deras första analyser av ett ställe i Gazni Provinsen har visat, att potentialen för litiumfyndigheter är lika stor som den i Bolivia, vilken idag förfogar över världens största kända litiumreserver.

För geologerna som nu letar igenom några av de mest avlägsna delarna av Afghanistan för att komplettera de tekniska studier som är nödvändiga före den internationella anbudsprocessen, finns det en växande känsla av att man är i mitten av en av världens största upptäckter under sina karriärer.

”På marken verkar det mycket, mycket lovande,” sa Medlin. ”I själva verket är det rätt förbluffande.”

Övers Ingrid Ternert

Där redogör man för de dödligaste vapnen i världen. Men rapporten är tvetydigt skriven.
För det första säger texten att president Obama kämpar för ”en värld fri från kärnvapen”, samtidigt som han inser, att det nog inte kommer att bli verklighet ”under hans livstid”.

Därefter säger man i rapporten, att sedan det kalla krigets dagar har ”hotet om ett globalt kärnvapenkrig blivit alltmer avlägset, medan risken för en kärnvapenattack ökar”, då terrorister kan komma att föra in kärnvapen till Förenta Staterna.

Nu antar vi att situationen idag inte är farligare än vad den var under det Kalla Krigets dagar, men eftersom det inte framgår klart av texten, är det bara ett antagande. Förmodligen innebär det att en operativ Al-Qaida kan komma in i USA med ett kärnvapen och detonera det.

Om så skulle vara fallet, är det märkligt att NPR inte har förklarat, att i händelse av detta osannolika, att ett vapen hamnar i fel händer, är chanserna för en lyckad nukleär terrorattack exceptionellt liten. Detta på grund av många komplexa tekniska orsaker, förutom det faktum att ett sådant vapen består av flera invecklade skyddsmekanismer.

Istället får det amerikanska folket ännu ett överdrivet och tärande orosmoment att skärra upp sig inför. Dagstidningen The New York Times och många webbplatser har skrivit följande kommentarer om nuklär terrorism-’Mika Zeno, en man vid Council of Foreign Relations som skrivit om kärnteknikhistoria, har sagt att ‘Rädslan för en hemlig nukleär attack på amerikans mark funnits ända sedan begynnelsen av den nukleära eran.

Här finns inte något nytt, även om man  på 50-talet inte kallade det för terrorism…Om man anser att hotet har funnits i mer än 60 år, låter man sig inte förvirras av rädsla.’

En av de många minnesvärda beskrivningarna i Posture Review är den Robert Haddick skrivit den 9 april, redaktör för The Small Wars Journal-”Författarna till… NPR försöker ge oss två budskap. Det första ska visa att den amerikanska regeringen gör vissa betydande förändringar i sin kärnvapendoktrin och under processens genomförande, alltså förändringar som för oss närmare en värld fri från kärnvapen.

Det andra budskapet hävdar att USA inte alls gör något av detta utan kommer att förbli en fullt modern och excellent nukleär stormakt.”

NPR listar upp de ”fem viktigaste målen för kärnvapnen och deras positionering.”

De är 1) Att förebygga spridning av kärnvapen och terrorism. 2) Att minska den roll USAs kärnvapen har i dess nationella säkerhetsstrategi. 3) Att upprätthålla en strategisk avskräckning och stabilitet på en lägre kärnvapennivå. 4) Att stärka en regional avskräckning samt lugna amerikanerna, de allierade och sina partner. 5) Att upprätthålla en säker, trygg och effektiv kärnvapenarsenal.

Vi kommer att diskutera de båda första– och viktigaste nedan.
1.     Att förebygga kärnvapenspridning och terrorism  är ett värdigt mål, men Obamaadministrationens sätt att gå tillväga är otillräckligt och politiskt omotiverat. Dokumentet anstränger sig inte att förklara varför en fullständig kärnvapennedrustning – vilket är det enda sättet att hindra en kärnvapenspridning, nukleär terrorism och kärnvapenkrig– inte ens blir möjlig inom de närmsta 35 åren (Obamas återstående statistiska livslängd), om ens någonsin.
USA utgjorde det främsta hindret för en fullständig kärnvapennedrustning under och efter det kalla kriget. Det gamla Sovjetunionen uppmanade vid ett flertal tillfällen till en sådan nedrustning och föreslog till och med en allmän och total kärnvapennedrustning.

I januari 1986, flera år innan Sovjetunionen hade kollapsat av inrikespolitiska skäl och ekonomiska svårigheter, kom Gorbatjov att införa en annan plan – där han uppmanade till en fullständig kärnvapen-nedrustning fram till år 2000.

Även om många amerikanska regeringsinstitutioner vid denna tid ansåg förslaget vara positivt, fanns det alltid fler invändningar. Som idag. Om Washington bara kunnat föreslå en total kärnvapennedrustning under strikt överseende av FN, då hade det förmodligen inom några år kunnat resultera i ett fördrag om avskaffande av kärnvapen.

Då icke-spridningsavtalet blev undertecknat år 1970, var flera kärnvapennationer på gång att undan för undan minska sina kärnvapenarsenaler till en fullständig nedrustning. Även om det har blivit en minskning i de ryska och amerikanska kärnvapenlagren, är slutmålet väldigt långt borta och skulle ha varit uppnått för flera år sedan.

President Obamas försök att stoppa kärnvapenspridningen kan omöjligen vara uppriktigt menad, eftersom han vägrar att fördöma tre av de fyra länder som har tillverkat ett stort antal kärnvapen. Det går helt emot Ickespridningsavtalet, eftersom dessa är Usaallierade –och endast har några små kärnvapen.

Mest talande är dock NPRavtalets underförstådda hot om att straffa Iran med kärnvapen. Även om man där i landet inte äger några kärnvapen och vid upprepade tillfällen har lovat att inte producera några sådana. Detta uttalande är från Iran- ”USA kommer inte att använda eller hota med användning av kärnvapen mot ickekärnvapenstater, som har undertecknat Ickespridningsavtalet NPT och följt dess förpliktelser om icke-spridning.” Tekniskt sett utgör denna kränkning av fördraget några mindre incidenter som Iran skulle ha gjort .

Så här utvecklar försvarsminister Gates det hela vidare -”NPR går ut med ett mycket starkt budskap till både Iran och Nordkorea. Oavsett om det står i den deklarerade policyn eller i andra delar av avtalet, har vi tagit bort stater som Iran och Nordkorea, då dessa inte befinner sig i linje med NPR. Och i princip ligger idag alla alternativ på bordet, då det gäller denna kategori stater, vilka tillsammans med icke-statliga aktörer skulle kunna skaffa sig kärnvapen.”

Uttrycket ”alla alternativ ligger på bordet”, vilket Gates upprepar och i nästa punkt betonar, är standard för Bush- och Obamaadministrationens yttrande för att hota små och svaga länder som misshagat Vita huset. En sådan mobbning skulle exempelvis aldrig ha kunnat riktats mot ett väl rustat land som Ryssland.

Enligt vad Robert Parry skriver 18 april, redaktören för webbsidan Consortium News, är -”Vad som eventuellt är mer märkligt är Obamas kommentarer – och den nonchalans de amerikanska nyhetsmedia visar – att presidenten tycks utnyttja tekniska tvister för att stjälpa den bredare princip som säger, att kärnvapenmakter inte ska hota ickekärnvapenstater med förintelse.”

Irans president Mahmoud Ahmadinejad svarade med dessa ord- ”Inte ens Bush har sagt det Obama säger.” Enligt en iransk UDtalesman lämnar Teheran nu in ett formellt klagomål till FN och konstaterar samtidigt att ”Sådana kommentarer visar, att de länder som har kärnvapen utgör det största hotet mot vår globala säkerhet.” Iran stöder starkt en fullständig kärnvapennedrustning.

Vid Arabförbundets toppmöte i Libyen den 28e mars efterlyste dess delegater ett Mellanöstern fritt från kärnvapen. De begärde också att Internationella Atomenergikommissionen avslutar sitt program för tekniskt bistånd till Israel, såvida Tel Aviv fortsätter att stänga dörren för FNs inspektioner.

2.     NPRs andra mål är att ”minska de amerikanska kärnvapnens roll.” Detta innebär inte att minska det antal man utnyttjar eller har på lager. Målet handlar istället om dessa vapens ”roll”. Och det finns en mycket god anledning till detta att låta den rollen klinga av. USA håller nämligen idag på att utveckla ett stor antal icke-nukleära alternativ vid namn ‘Prompt Global Strike och ibland med ‘Conventional’ framför, CPGS.

Den amerikanska regeringen inser att det finns ett allvarliga  problem med användandet av kärnvapen. Dylika vapen kan motiveras i avskräckande syfte för att undvika ett nukleärt krig, eftersom attacker, eller svaret på dessa, kan leda till en ömsesidigt garanterad förstörelse (Mutually assured destruction – MAD). Men hela världen skulle gå emot en enstaka attack mot en kärnvapenfri stat.

Så hade till exempel Bush-administrationens ”shock and awe” terrorbombning av Bagdad kunnat se annorlunda ut, ifall Irak hade haft kärnvapen. De globala protesterna – som till en början var omfattande, skulle ha dubblats hundrafalt, och aldrig att stora delar av världen skulle förlåtit handlingen.

Sannerligen hade denna gnista kunnat skapa en världsbrand, där var och en av dessa länder bygger egna kärnvapen i avskräckande syfte. Som Nordkorea, för att hindra en eventuell kärnvapenattack mot landet.

Dokumentet nämner knappast Prompt Global Strike, vilket endast avslöjar att Pentagon ”studerar en lämplig blandning av attack från långt avstånd med tunga bombplan och icke-nukleära globala attackvapen.” Med Global Attack/Avslut brukar man för det mesta mena kärnvapen och missilstridsspetsar. PGS och CPGS innebär en konventionell ickenukleär krigföring.

PGS är beroende av höghastighetsmissiler, satellitkartläggning och annan ledande militär teknik för att fyra av en förödande icke-nukleär ”nytto-last” från en amerikansk militärbas i syfte att förstöra ett mål ute i världen på mindre än en timma. Syftet är att lösa problem i samband med ett starkt motstånd mot användning av kärnvapen mot stater fria från dessa vapen.

”Lösningen” stärker avsevärt Obama-administrationens tankar om en total militär dominans, ”full spectrum military dominance” – video http://www.defense.gov/news/newsarticle.aspx?id=45289   http://www.youtube.com/watch?v=frw87_Fbc8g

Försvarsminister Robert Gates, en gång ledande hök under kalla kriget, hade PGS i tankarna med sin artikel jan-feb 2009 i Foreign Affairs ”A Balanced Strategy – Reprogramming the Pentagon for a New Age”. När han skrev om behovet av att balansera en kärnvapenarsenal med icke-kärnvapen förklarade han att ‘Förenta Staterna inte kan ta sin nuvarande dominans för given, varför vi behöver investera i program, plattformar och personal som kan säkerställa vår dominerande ställning.’

PGS är en icke-kärnvapenstat som tagit steroider. Tillsammans med befintliga kärnvapenmissiler och antimissilsystem, där det nya fortfarande är på försöksstadiet, kommer detta att ge Förenta Staterna ett avgörande övertag över Kina och Ryssland, vilket gör det överflödigt att provocera till kapprustning, en defensiv såväl som offensiv sådan. Det är ett helt nytt slags vapen.

Enligt en artikel 15 mars i ‘Global Security Newswire’ av Elaine M. Grossman, skulle flygvapnets konventionella missil ”inledningsvis lyfta till rymden som en ballistisk missil och sedan skicka ut ett testfordon som glider fritt i överljudshastighet och kan uppdateras på distans och manövreras till vald ändringsbar destination”.

Slutligen skall den kunna skjuta ut en precisionsstyrd ammunition mot mål. Med en marschfart på mer än överljuds mach 5 halvvägs runt jordklotet, skulle vapnet ha förmåga att förstöra sitt mål på mindre än en timme från uppskjutning till mål.”

”En amerikansk president skulle vara mer benägen att godkänna lanseringen av en konventionell attack/avslut missil. Eftersom detta skulle medföra färre negativa konsekvenser och mindre stigma än kärnvapen”, hävdar regringstjänstemän. För närvarande är detta mycket dyrt. Den uppskattade kostnaden per vapen beräknas till drygt 100 miljoner USD. Obamas adminstration har äskat 240 miljoner USD för forskning och utveckling år 2011. Denna forskning väntas bli färdig inom fem till sju år för att kunna utnyttjas i krig.

För att försäkra högern om att en minskning av vapenarsenalen inte behöver vara ett tecken på svaghet, har Vita Huset sänt tv-nyheter med både utrikesminister Clinton och försvarsminister Gates för att lovorda Pentagons styrka.

Den 11 april visade tv-nyheterna This Week en hökaktig Clinton läsa upp- ”Jag tror att om man verkligen läser Nuclear Posture Review, skulle man förstå att vår avsikt är att bibehålla en robust kärnvapenavskräckning. Låt ingen missförstå det hela. Förenta Staterna kommer att försvara sig själv, sina allierade och partner. Vi tänker stödja en modernisering av våra befintliga lager, för kärnvapen avskräcker användande av kärnvapen. Fakta är, att vi har har avsatt fem miljarder USD i årets budget för detta ändamål.

Vi tror att då vi har denna typ av avskräckande effekt behöver vi modernisera våra lager, men inte nödvändigtvis byta ut eller tillverka några nya kärnvapen. Men om det under resans gång skulle visa sig att något beslut behöver fattas eller ersättas av ett annat, kommer presidenten att ta detta beslut…Vi ser inte på något sätt detta som att förringa det vi kan göra.”

Gates stämde in- ”Vi har en mer robust avskräckning idag, eftersom vi lagt till ett avskräckande nukleärt missilförsvar.

Och med den stegvisa adaptiva strategi presidenten godkänt, kommer vi att förfoga över en betydligt större förmåga till avskräckning gentemot Iran, eftersom vi får ett betydligt större missilförsvar. Vi utvecklar också detta konventionella snabba globala attack/avslut system, vilket verkligen inte kommit någonvart under Bushadministrationen, men som nu den nya administrationen anammat. Med detta kan vi utnyttja långdistansraketer med konventionella stridsspetsar.

Vi har fler verktyg om ni så vill - i denna avskräckande verktygslåda – än tidigare.”

Allt detta uttrycks som om det utgör en defensiv avskräckning – vilket nästan alltid är detta angriparen går ut med. PGS, Prompt Global Strike,  är ett särskilt offensivt verktyg. Kärnvapen är avskräckande – både i defensivt och offensivt syfte – särskilt i kombination med ett AntiBallistiskt Missilnätverk.

Hans M. Kristensen, projektledare för Nuclear Information Project vid Federation of American Scientists FAS, skrev 7 april för FAS webbsida- ”Den nya NPR-rapporten framstår som ett förvånansvärt försiktigt dokument…för i detta bevaras många av de viktigaste, kraftfulla kärnvapentekniska strukturer och policydelar från den föregående administrationen…

För de av oss som sett fram mot ett NPR i stånd att reducera både kärnvapnens roll och antal, innebär dock rapporten en besvikelse. President Obama har varnat för att hans vision om en kärnvapenfri värld möjligen inte skulle kunna bli verklighet under vår livstid och NPR visar nu varför han kan ha rätt.”

Förenta Staterna och Ryssland innehar över 90% av världens kärnvapen och kärnvapenbärare, framför allt tillverkade under det kalla kriget (1945-90). Tidigare har betydande minskningar ägt rum. Den senaste i raden är USA-Rysslands START II-avtal, som kommit att minska antalet kärnvapenstridsspetsar i bruk och deras uppskjutningssystem med ca 30% till totalt över 3 000 strategiska stridsspetsar och 1600 bärraketer.

De vapen man drar in och lagrar för eventuellt framtida bruk, kommer inte att förstöras. Inga nya stridsspetsar kommer att bli byggda, eftersom befintliga stridsspetsar kommer att uppgraderas vid behov för framtida bruk. Fördraget berör inte de 200 amerikanska medeldistansstridspetsar och -bärare som finns i Västeuropa. Något till stort förtret för flera europeiska regeringar.

START II kommer att bli avgörande för om Senaten godkänner avtalet med två tredjedels majoritet. Det skulle kunna bli rejält urvattnat för att få de 67 röster som hade krävs för ett godkännande.

Senatens majoritetsledare Harry Reid sa den 12 april, att det hade kunnat gå, men att det skulle ha tagit flera månader. Kongressen har ännu inte godkänt Provstoppsavtalet, som har antagits av FNs Generalförsamling för nära 14 år sedan.

I en analys av START-avtalet för webbsidan Truthout den 19e april förklarade Joseph Gerson, chef för New England American Friends Service Committee programprojekt, kväkarna, att detta ”som bekant är ett mycket litet steg, som i bästa fall hjälper till att stabilisera relationerna mellan världens två nukleära stormakter”.

Han noterar också att minskningen forfarande lämnar kvar två stater ”med så pass mycket destruktiv vapenkraft, att den ligger i storleksordningen 60 000 Hiroshimabomber”.

Han blir ytterliggare citerad i ‘The Bullertine of Atomic Scientists’ då det gäller effekten av de mystiska räknemetoder man utnyttjar i samband med vapenkontroll. Som att ett fullt beväpnat B-52 bombplan räknas som en stridsspets. Vilket visar, att det kommer att bli en ännu mindre kärnvapennedrustning än vad de flesta har räknat med. Då har man inte räknat in de ryska och amerikanska nedskärningarna av lagren med  20 000 kärnstridspetsar.

State Department har den 8 april skrivit en särskild punkt om att ”det nya START-avtalet inte innehåller några begränsningar i USAs pågående eller planerade förmåga till snabba konventionella attacker/avslut.” Vi har inga bevis men antar att ryssarna måste ha tagit upp denna punkt och förlorat, eftersom Moskva har nämnts i handlingarna om att ha starkt motsatt sig PGS.

Tanken med QDR och NPR var en följd av Obama-administrationens 47 nationers toppmöte i New York 12-13 april, om att faställa scenen för att framlägga den amerikanska agendan vid FNs viktiga toppmöte den 3-28 maj (kärnvapenparternas översynskonferens av Icke-spridningsavtalet 2010).

Washington ville pröva sina viktigaste prioriteringar – nämligen att stärka Ickespridningsavtalet och intensifiera insatserna mot nukleär terrorism. Syftet är att straffa Iran och Nordkorea. Och man vill få det att se ut som om det ligger i linje med Ickespridningsavtalet ifråga om arbetet för en fullständig kärnvapennedrustning.

Framför allt försökte Obama-administrationen att ge folk i USA och världen intryck av, att man flitigt strävar efter att reducera antalet kärnvapen och minska de politiska spänningarna ute i världen samt att minska riskerna för nya krig.

I själva verket utvidgar den amerikanska regeringen krigen, man ökar på militärutgifterna och inför en helt ny och omvälvande vapentyp. Samtidigt förhindrar man den nedrustning av kärnvapen som man skulle ha kunnat uppnå inom en snar framtid.

Jack A. Smith är redaktör för Hudson Valley aktivistnyhetsbrev i New York och före detta redaktör för The Guardian News weekly

övers Ingrid Ternert

Irakiska doktorer liksom läkare i Väst har alltsedan de amerikanska bombningarna av Irak med utarmat uran under Gulfkriget 2001, särskilt runt Basraområdet i söder,  kunnat observera att det skett en stor ökning och spridning av cancerfallen inom befolkningen. Som bekant tar det en viss tid innan de personer som inte varit direkt exponerade också drabbas, förutom de genetiska effekter man under generationer därefter brukar upptäcka på nyfödda.

Irakiska läkare har genom åren kunnat notera en rent chockerande uppgång i antalet cancerfall i Basraområdet  liksom även i Falluja söder om Bagdad, vilka båda blivit särskilt utsatta för förödande amerikanska bombningar, också med utarmat uran.

Många människor är utom sig och har sedan år tillbaka begärt ordentliga utredningar i frågan, men från amerikanskt håll är det locket på. Det gäller även de egna drabbade soldaterna. Det var heller inte länge sedan svenskar i Stockholm tillsammans med irakier som i åratal drivit frågan,  organiserade ett stort internationellt symposium i ämnet .

Så har t.ex irakiska läkare bara under tre år kunnat se hur cancerfallen ökat tiofalt  i den irakiska provinsen Babel. Under 2004 upptäckte man 500 nya cancerfall, och antalet hade ökat till nära 1000  de två åren därefter. År 2008 hade antalet kommit upp till 7000 cancerfall .

Många irakiska doktorer ser radioaktiv strålning som orsaken till den alarmerande ökningen av cancerfall och födelsedefekter bland irakiska barn. Så är också över 300 områden i Irak kontaminerade med just utarmat uran.

övers och kommentar

Ingrid Ternert

Många har dessutom undrat varför det är så intressant att kriga i Afghanistan – och det klassiska svaret har då varit att därifrån kom de terrorister som låg bakom 9/11.

Nåja, Osama bin Laden var en djupt religiös man från Saudiarabien med en välbärgad far i oljebranchen i god kontakt  med amerikanarna .

 Att Afghanistan i sig varit föremål för ett så stort stormaktsintresse handlar inte bara om detta, utan också om landets egna stora oljefyndigheter, där talibanerna hindrat en sedan länge projekterad oljeledning genom landet.

Den skall bl.a gå ner till en utskeppningshamn i norra Pakistan, ett projekt som den av al Qaida i Pakistan mördade västvänliga Benazir Bhutto stödde. Projektet har alltså legat i träda.

Det man heller inte talar om och ännu inte har utvunnit är landets enorma guldfyndigheter, vilka bara de hade kunnat göra landet rikt. För att inte tala om smaragdfyndigheter, och att där också finns uran.

Afghanistan, en av världens fattigaste länder, sitter på mineral och oljereserver till ett värde av en triljon dollar, sa president Hamid Karzai i söndags.

Den krigsdrabbade nationen kunde ha blivit en av världens rikaste, bara man fått hjälp till utvinning av sina geologiska fyndigheterits, sa Karzai till reportrarna. ”Jag har goda nyheter till afghanerna. De siffror vi nu kommit fram till visar, att våra mineralfyndigheter är värda tusen miljarder dollar –inte tusen miljoner dollar, utan tusen miljarder”, förklarade han.

Karzai sa att uppskattningen baseras på en utredning gjord av amerikanska geologiska undersökningar (USGS), som skall  ligga färdiga inom ”ett par månader”. USGS är amerikanska regeringens vetenskapliga byrå, vilken för 17 miljoner dollar i ett antal år nu arbetat med en kartläggning, sa Karzai.

Trots att Afghanistan inte är känt för att vara ett resursrikt land, har man stora fyndigheter av koppar, järn, guld och krom, såväl som naturgas, olja och ädla och halvädla stenar. Endast en liten del har blivit exploaterat, eftersom landet under 30 år har varit inblandat i konflikter och ett brutalt motståndskrig mot islamistrebeller ledda av talibaner.

Mer än 100 000 utländska trupper under USA-och NATOkommando bekämpar motståndsmän och 40 000 fler är tänkta att sättas in under året. Kina och Indien har gett bud på kontrakt för gruvbrytning, medan kineserna vunnit ett kopparkontrakt. Kontraktet på en järnfyndighet ska bjudas ut senare i år .

År 2007  undertecknade den kinesiska statsägda metallgianten Metallurgical Group Corporation (MCC) ett tre-miljard dollarkontrakt för utvinning av Aynak koppargruva — en av världens största — under de kommande 30 åren. 1974 då man första gången upptäckt fyndigheten 3 mil söder om Kabul i Logarprovinsen,  beräknade man att den skulle innehålla 11.3 miljoner ton koppar.

Nu lägger man bud på Hajigakgruvans järnfyndighet i Bamiyanprovinsen norr om Kabul, där en kinesisk och ett halvt dussin indiska firmor är inblandade. Kontrakten gäller utvinning av nästan två miljarder ton höggradig malm inklusive bearbetning, nersmältning, stål- och elproduktion.

övers Ingrid Ternert

 USAs vapentest gentemot Iran framkallade Haitis jordbävning

Rapport
av Press TV (Iran) 23 jan 2010

En obekräftad rapport från den Norra ryska flottan säger att jordbävningen i Haiti framkallats av amerikanska flottans ‘marina jordbävningsprov’, som blev helt misslyckade, innan de skulle utnyttjas mot Iran.

USAs prov med ‘jordbävningvapen’ kom att framkalla den stora jordbävning som gått ’fruktansvärt fel’ och framkallat denna katastrof, rapporterade Venezuelas webbsida ViVe TV nyligen utifrån den ryska rapporten.

Efter att rapporten hade släppts, uttalade sig också Venezuelas Hugo Chavez på ungefär samma sätt, att USA tidigare gjort en liknande borrning som förberedelse för att framkalla en jordbävning i Iran, vilket nu lett till denna dödliga händelse på Haiti med mer än 110 000 offer.

Trots att den ryska flottans rapport inte är officiellt bekräftad, har dess kommentarer dragit till sig en särskild uppmärksamhet i vissa amerikanska och ryska mediautgåvor, inklusive Fox News och Russia Today.

TVkanalen Russia Today sa att Moskva också blivit anklagad för att äga och utnyttja dylika vapen. År 2002 anklagade en georgisk ledare för det ‘Gröna partiet’ att Moskva hade iscensatt en jordbävning mot georgiskt territorium.

Enligt ViVe sa den tidigare i månaden okonfirmerade ryska rapporten att USA hade utfört ett liknande prov i den Ostindiska Oceanen, vilken också kom att framkalla en jordbävning i storlek 6.5 i ett område nära staden Eureka i Californien. Den californska jordbävningen resulterade inte i några döda eller allvarligt skadade, däremot blev många byggnader förstörda.

Den venuzelanska webbsidan sa att rapporten också introducerat möjligheten, att den amerikanska flottan kunde haft en ”full kunskap” om den skada som provet kunde framkalla. Rapporten spekulerade att USAmilitären ‘i väl medvetande om det möjliga resultatet av provet’ i förväg placerat USAs Södra Kommandos vice befälhavare General P.K. Keen på ön för att överblicka de eventuella behov som kunde uppstå.

Baserat på denna rapport var det ultimata målet för USAs vapentester att initiera en serie dödliga jordbävningar i Iran i syfte att störta landets nuvarande islamska system.

Testerna tros vara en del av Förenta Staternas ‘Högfrekvent Aktivt Aurora Forsknings Program’, HAARP, som har kopplats till många konspirationsteorier. Förutom jordbävningen har HAARP också associerats med en onormal väderlek, framkallade översvämningar, torka och orkaner.

Vissa källor har också kopplat den kinesiska jordbävning som skakat den kinesiska staden Sichuan med styrkan 7.8 till detta program.

Man har också anklagat USA för att under slutet av 1970talet ‘ha starkt förbättrat sina jordbävningsvapen till den punkt då man idag kan utnyttja anordningar kapabla att framkalla en Tesla Elektromagnetisk Puls, Plasma- och Hydrofonteknologi, tillsammans med chockvågsbomber.’

Ryssland anklagade USAs militär för att ha utnyttjat sådana anordningar i Afghanistan i syfte att trigga den förödande 7.2 magnituds jordbävning som i mars 2002 drabbat landet .

Under 1990talets mitt utfärdade den ryska StatsDuman en pressrelease om HAARP, vilken undertecknades av 90 deputerade. Uttalandet sa att USA ”skapar nya integrerade geofysiska vapen som kan påverka lagret nära jordskorpan med hjälp av högfrekventa radiovågor.

Innebörden i denna kvalitativa ‘topp’ kan jämföras med övergången från kallt stål till skjutvapen eller från konventionella vapen till kärnvapen. Denna nya typ av vapen skiljer sig från tidigare typer nära jordskorpan och blir en del med direkt påverkan.” förklarade man i uttalandet.

1997 uttalade samtidigt USAs försvarsminister William Cohen sin oro över aktiviteter som ”kan ändra klimatet, sätta igång jordbävningar på avstånd genom att utnyttja elektromagnetiska vågor.” USAs regering, har emellertid hållit sig till HAARP, helt enkelt för att det är ett program för analys av jordens jonosfär i syfte att utveckla kommunikations- och övervakningsteknologi.

övers Ingrid Ternert
(anm- HAARP är ett ruskigt omfattande delvis hemligt forskningsprogram som kan inge en vanlig dödlig kusliga känslor av en fullständig overklighet, även i de delar man kan få en översiktligt insyn i)

 Som svar på vågen av kritik, IMF  har uttalat att man ska söka omvandla Haitis 100 miljoner dollarlån till bidrag. Enligt min erfarenhet saknar detta motstycke.

Det finns inte i min erfarenhet, och visar hur offentliga påtryckningar vid katastrofartade tillfällen allvarligt kan undergräva ‘Chocktaktiken’.

Nu säger man dessutom, att de inte kommer att ställa några lånevillkor i samband med olyckan – ännu en populär seger, eftersom detta inte är vad man sagt veckan innan. Naturligtvis måste människor fortsätta att trycka på, se till att Haitis skulder verkligen blir strukna vilket IMF säger att de blir. Här är en fullständig rapport om denna märkliga omsvängning- av Kleins ‘the Nation’-kollega Richard Kim.

IMF klargör Haitis lånevillkor

I förra fredagen skrev jag om IMFs nya $100 miljonlån till Haiti. Jag citerade skuldlättnadsaktivister som förklarade att det nya lånet skulle vara en utökning av IMFs befintliga lån på $165 miljoner Euro. Detta bev bekräftat av IMFs pressrelease, som sa att ”katastrof-finansiering skulle ges som förstärkning till befintliga IMF-stödda arrangemang med Haiti under den ‘Utvidgade kredithjälpen’, Extended Credit Facility [ECF].

IMF’s meddelande erbjöd därefter ingen annan information om eventuella villkor som kunnat tillfogas lånet och säger heller inget om några framtida skuldlättnader för Haiti, vilka eventuellt hade kunnat fästas till lånet.  Mitt inlägg byggde till största delen på en analys av Sören Ambrose, finansutvecklingssamordnare för ActionAid International. Han konstaterade då att

en utökning av befintliga ECF lån till Haiti skulle inneburit samma villkor som det ursprungliga lånet. Alltså höjda elpriser, vägran att betala höjda löner inom den offentliga sektorn förutom de med minimilön och att hålla nere inflationen så mycket som möjligt.

Ambrose säger att han inte känner till några fastställda rutiner med undantag för ökningar i de befintliga programvillkoren. (Hans analys har också noterat att Haitis existerande IMFprogram skulle komma att upphöra i slutet av månaden och att förhandlingar om dess lånevillkor redan såg ut att vara på väg.)

Alltmedan IMF gick ut med sitt 100 miljondollarlån under vaga och förmodligen betungande villkor, krävde redan aktivister som de inom ‘Jubilee US’ skuldlättnader och annan form av global lösning. De krävde också att hjälpen till Haiti blir en form av statsbidrag, inte lån.

Men givet krisens storlek och det faktum att IMF inte ger några bidrag, välkomnade man IMFs lån i hopp om att dess villkor skulle ändras i framtiden och att Haitis hela skuld kunde komma att avskrivas. Men med tanke på den omfattning krisen har, och det faktum att IMF inte tagit upp frågan om bidrag, välkomnade man IMF-lånen i hopp om att villkoren kunde ändras i framtiden och Haitis hela skuld skrivas av.

Samtidigt varnade Naomi Klein och andra om möjligheten att jordbävningen skulle kunna utnyttjas som inledning till en större form av ‘Chockdoktrinen’ för Haiti. Aktivister startade en Facebook grupp, ‘No Shock Doctrine for Haiti’ , och under loppet av mindre än en vecka, drog den till sig nästan18 000 medlemmar. Man skrev uppmaningar till Obamaadministrationen om skuldlättnader och erkännande av Haitis ekonomiska suveränitet liksom till IMF, Världsbanken och vem som helst som betydde något i Haitis återuppbyggnad. 

Idag tillkännager IMF ett förtydligande av villkoren för sitt nya lån till Haiti – det är ”ett räntefritt lån på 100 miljoner dollar i katastroffonder.” En talesman för IMF sa till mig att ”USAs $100 miljonlån inte äger några villkor. Det är ett katastroflån för att få Haitis ekonomi på fötter igen…” IMFs chef Dominique Strauss-Kahn sa i ett uttalande att IMF omedelbart skulle arbeta för att skriva av hela den skuld Haiti hade till fonden ($265 miljoner).

”Det viktigaste är att IMF nu arbetar med alla sina donatorer för att eliminera Haitis skulder, inklusive vårt nya lån. Om vi lyckas–och det är jag säker på att vi gör–kommer till slut också detta lån att övergå till anslag, eftersom alla skulder till slut måste bort.” Med andra ord, då IMF utger ett lån, utfärdar man också ett offentligt löfte om att avsluta det. Klein säger att ”detta är utan motstycke i min erfarenhet och visar att offentligt tryck vid tillfälle av katastrof allvarligt förmår undergräva Chockdoktrinens taktik.”

Neil Watkins, verkställande direktör för Jubilee USA, välkomnar också IMFs svar. ”Efter att IMF i förra veckan uttalat sin avsikt att förse Haiti med ett $100 miljoner lån, har Jubilee USA och våra partners efterlyst bidrag och skuldavskrivning – inte nya lån – för Haiti. Vi är glada att VD Strauss – Kahn har svarat på denna uppmaning.” Watkins och andra fortsätter att följa upp frågan och ser till att IMF håller fast vid sitt åtagande om skuldlättnader och icke-villkor. . Man pressar också på om Haitis andra utestående skulder.

De största utländska innehavarna av Haitis skulder är Interamerikanska Utvecklingsbanken ($ 447 miljoner), IMF ($ 165 miljoner, plus 100 miljoner dollar i nya lån), Världsbankens Internationella Utvecklingsfond ($ 39 milj) och Internationella JordbruksUtvecklingsfonden ($ 13 milj). De största bilaterala lånen kommer från Venezuela ($295 milj) och Taiwan ($92 milj). Lärdomar- allmänna påtryckningar fungerar, särskilt opinionsbildning, framförallt i lägen av sådana akuta och synliga mänskliga behov. Fortsätt mobilisera på Facebook – och i det verkliga livet!

 övers Ingrid Ternert

Kan ni verkligen se kontrakt delas ut just nu? Det är tidigt
Naomi Klein

Det finns redan så mycket lobbying i görningen. Men det som är den verkliga kärnfrågan är hur Haiti skall se ut. Och hur efterskalvsekonomin på ön borde vara.

Textilsektorn vill t.ex att den nya ekonomin ska ge dem splitter nya exportzoner, skattestopp, offentliga medel till uppbygget av sina fabriker—Men då borde man också veta att Haitis offentliga sektor inte kan bidra med skatt, vilket är en del i det som fördjupar katastrofen.

För att få dessa stora beslut att i grunden representera haiternas vilja, skulle det då inte behöva ske efter en demokratisk omröstming? Givet all förstörelse verkar det ligga långt borta i framtiden. Det borde vara delar i en återuppbyggnad. Vi är många månader från en verklig återuppbyggnad, så idag är det ingen brådska att dela ut kontrakt.

Faktum är att jag tror de måste vänta med kontrakten tills mekanismerna finns på plats, sådana som låter haitierna delta i en nationell återuppbyggnadsplan. Det handlar om att bygga upp ett land. Det är inte precis en vanlig återuppbyggnad. Då skulle alla kunna hålla med om att det inte kunde gå.

Hur ska en uppbyggnad kunna ske, utan att behöva kopiera den rådande maktstrukturen, något som under en lång tid varit  problemet? Det borde finnas uppslag till samhällsplanering och man borde också kunna genomföra omröstningar.

Och inga kontrakt borde signeras utan garantier för att haitierna skall kunna utföra arbetet till en lön som går att leva på. Folk som nu donerar pengar borde ställa en mängd frågor om hur deras pengar skall komma till nytta.

Har ni sett något exempel på ett land som har klarat en katastrof ekonomiskt? Samhällets svar på tsunamin i Thailand var förvånansvärt. De satte upp beslutande organ, arbetade sedan tillsammans med arkitekter och planerare, vilka verkligen frågade hur de ville att deras samhällen skulle se ut. Det är ofta man tror att en 22-åring från Kennedy School vet mer om vad som är bäst för landet, än någon 60-åring som har levt där i hela sitt liv.

Men det är en infantilisering av landet. Ni har sett hur räddningsinsatsen hittills varit alltför militariserad. Givet militären är ansvarig för koordinering av en hel del av hjälpen, varför tycker ni då att det är så olämpligt? Det blir till en självuppfyllande profetia. För var dag som går  då människor inte fått något att äta, blir allting svårare att upprätthålla. Det vi hör från FN och hjälporganisationerna är hur rädd man är för att gå ut utan militär eskort.

Och vi har precis sett under denna jordbävning, hur vissa utländska investerare parallellt haft en egen privat katastrof-infrastruktur. Citigroup sände ett privat SWATsäkerhetsteam med medicinsk utrustning och satellittelefoner för att rädda sitt eget folk, men inte grannarna. Det är inhumant.

Hjälp måste prioriteras framför säkerhet. Är fallet det, att man vill införa en räcka fria marknadsreformer som flyttar fram sina egna intressen snarare än offrens? Är det nu fallet på Haiti, medan räddningsexpeditioner fortfarande pågår?

Newsweeks Katie Paul chattade med Klein om vad hon—och de 20 000 människor som redan gått med i ‘No Shock Doctrine for Haiti’ gruppen på Facebook—har tittat runt under tiden.

Fråga- Man har sett i ‘Chock Doktrinen’ hur förödelser som jordbävningen är perfekta tillfällen för så kallade katastrofkapitalister att flytta in och profitera. Har du Naomi hittills sett några bevis för detta på Haiti?

Klein- ’Chock Doktrinenen’ innebär att utnyttja katastrofer för att undvika demokrati—att utnyttja den omflyttning som följer på en katastrof och säga att människor inte är kapabla att fatta egna beslut, att någon annan skall behöva göra det för dem. Men detta betyder att besluten tvingas fram mycket snabbt—en impopulär politik, som ändå ofta varit på elitens önskelista för att plötsligt kunna sättas in, då folk antingen är traumatiserade eller bokstavligt talat utraderade.

I fallet Haiti väntade Heritage Foundation inte ens i mer än 24 timmar innan man bad Obamaadministrationen att reformera ekonomin på Haiti. Man föreslog också att George W Bush skulle utses och beskådas, han blev utnämnd nästa dag. Så de tycks ha publik. Men, är det inte så det brukar gå till?— Visst, men idén har först flutit upp på ‘Heritage Foundation Webbsida — detta att Bush skulle utnämnas tillsammans med Bill Clinton?

Det är oklart vem Bill Clinton arbetar för. Är det FN, Obamaadministrationen eller hans egen fond? Vi har redan hört om en Marshall Plan för Haiti—av Haitis största utländska investerare, ett mobilföretag, på ett möte i Florida med Bill Clinton. Nu tycks de ha några mycket bra planer. Men saken är den, att haiterna själva inte blivit inkluderade i denna planering.

Skulle inte mobil-service vara viktig just nu? Brist på kommunikation är ett stort problem i räddningsarbetet. Absolut. Då det handlar om att distribuera nödhjälp är det viktigt att vara snabb. Men det är helt olämpligt att prioritera, för haitierna ska behöva leva i decennier med denna Marshallplan. Då det kommer till återuppbyggnad kan för övrigt snabbhet bli mycket förödande—som en ursäkt för att undvika medborgarnas deltagande.

Om det är något vi vet från New Orleans och Irak, så är att det krävs transparens. Jag brukar inte göra det, men nu vill jag gärna citera John McCain. Tidigt då det gällde Irak, sa han att Irak är en stor skål honung, där det finns många flugor. Just nu är Haiti honungsburken. Miljarder dollar sätts undan till rekonstruktion. Om vi vill vara säkra på att vad som än blir byggt, så är det haitierna som önskat detta. Låt oss hålla fast nu vid denna princip. När väl kontrakten delats ut, då kan man inte ångra sig.

Vill ni verkligen att kontrakten fördelas redan nu? Det är tidigt. Det finns redan en enorm mängd lobbying. Men handlar verkligen kärnfrågorna om hur Haitis ekonomi ska se ut? Så vill till exempel, textilsektorn att den nya ekonomin ger dem skinande nya export-zoner, skattelindring, allmänna medel till återuppbyggnad av sina fabriker—men vi vet också att de inte betalar någon skatt till uppbygget av Haitis offentliga sektor, vilket är en del av detta som fördjupar katastrofen… 

 övers Ingrid Ternert

Exploitation Nation?
Naomi Klein worries Haitians won’t have a role shaping their future
av Katie Paul – January 22nd, 2010 Newsweek.com

 Michel Collins 21 Januari 2010.

Utnämningen av de tidigare presidenterna Bill Clinton och George W. Bush som nyckelspelare i hjälpen till Haiti borde ha gett Haitis befolkming några allvarliga betänkligheter. Om de inte som nu hade varit upptagna med att överleva. Dessa före detta presidenters förehavanden har tidigare hemsökt denna internationella arena.

 Under sina åtta år som president var Clinton ansvarig för de sanktioner mot Irak som resulterade i döden för 170 000 barn i åldern under fem år. Förre president George W Bush kom att överträda detta dödstal genom invasionen av Irak. Detta ledde till ett civilt kaos och konflikter mellan irakierna. Det blev också över en miljon medborgares död.

Idag då dessa två åter dyker upp på scenen, talar saken för sig själv.

För vad händer nu på Haiti? Vad kan medborgarna komma att vänta sig? Det kunde i så fall vara lärorikt att studera händelserna efter Katrinaorkanens räddningsoperation och vad de fört med sig med fokus på New Orleans.

 ”Upprensningen i New Orleans” efter orkanen Katrina innebar att mer än 200 000 av New Orlean medborgare blev transporterade till städer runtom i Förenta Staterna. Houston och Atlanta blev stora  centrum för överlevande. Kort efter sin ovälkomna förflyttning önskade 43% återvända till New Orleans och 44% stanna kvar, medan 12% var osäkra.

 Det var lite som om Katrinas överlevande visste om att de aldrig skulle få en chans. Staten Louisiana sände omedelbart ett meddelande. Man såg till att med hjälp av vissa procedurer säkra att ingen av dessa flyktingar kunde lägga sin röst, såvida de inte återvänt hem för att själva göra det.

 Naturligtvis hade de flesta inga resurser till det. Genom en mängd tekniker och ursäkter förvandlades de överlevande till permanenta ickemedborgare i sin gamla hemvist, utan hänsyn till något företräde. Deras omflyttning kom att utplåna stadens tidigare politiska färg.

Det hela resulterade i en kombinerad klassmässig och etnisk rensning av New Orleans. Beviset för det är fördrivningen av fattiga människor från områden som inte hade drabbats av orkanen och blev därför enklaver för de rika. Detta kallades för framsteg.

Haitis möjligheter till Framsteg.

Haiti är inte New Orleans utan här ser man till att den finansiella eliten får en viss tid på sig. Nu värmer de helt enkelt upp. Det är när allt kommer omkring deras första nationsövertagande via katastrofer. Man behövde inte ens få något skott avlossat. Folket svälter,  inga har vapen, de är traumatiserade och oförmögna till motstånd. Landet kan alltså gå till eliten!

 Det finns vissa likheter med Katrinaoperationen. Som med New Orleans gick haitierna i dagar utan mat och vatten. När förnödenheterna väl hade anlänt, sköttes det hela av militära organisationer.

 Korporativa media har porträtterat New Orleans svältande medborgare som plundrare, då de försökte finna mat för att hålla sig vid liv. Haiti var inte annorlunda. Det meddelades att där förekom plundring, men utan ett PS på slutet om att folket bokstavligt talat svalt och törstade till döds.

 Uppenbarligen misslyckades säkerhetsstyrkorna med att från start upplysa markobservatörerna om detta, eftersom de då inte hade rapporterat någon sådan laglöshet. För de verkliga plundrarna på Haiti är de inhemska och utländska oligarkerna. Och det började långt före jordbävningen.

Alltmedan militären säkrade scenen för undsättning, låg en del mat, vatten och medicin och bara väntade. De här dagarnas fördröjning ledde till en fysisk försvagning och fattigdom bland invånarna. Det gjorde att behovet av vilken säkerhetsåtgärd som helst blev mycket enklare. Ett försvagat folk kan med en minimal styrka effektivt stängas inne .

 De viktigaste likheterna mellan New Orleans och Haiti baseras på etnicitet och klass. I New Orleans inträffade den största förödelsen i stadens svarta, fattiga distrikt. På Haiti är hela nationen svart och man lever till största delen i fattigdom.

 Men skillnaden är tydlig mellan Haitis katastrof och den i New Orleans. Den på Haiti drabbar en hel nation, en väldig, strategiskt placerad landmassa som bara väntar på den typ av rehabilitering som man  i New Orleans enbart kunnat drömma om. Och för räddarna innebar det helt säkert stora planer. Där finns t.ex också olja.

 Det är detta ”Nya Haiti” som Bill Clinton andlös stod och talade om på asfaltbeläggningen på den överfulla Port-au-Princeflygplatsen och lovprisade samarbetet mellan de latinamerikanska nationerna. Han sa också något i stil med att de alla kommer att bli del av det nya Haiti.

 Detta är förmodligen den bästa stormvarning som haitierna kunnat få om sitt kommande öde. Deras nation och kultur ligger i sikte för de här entreprenörerna, vilka alltid söker upp ett nytt egendomsfiasko att träda in i. Världen i Dubai är död. Idag har den flyttat till Haiti!

 Man kan undra om inte repressionens krafter i alla dessa år har väntat på att slutgiltigt ge igen för att ha förlorat en hel nation i ”denna historiens enda lyckade slavrevolt,” vilken överallt har inspirerat människor.

Men är inte det en blek vision med tanke på alla de bidrag som kommit ifrån världens alla hörn? Människor har gett generösa summor till Haitis hjälp. De borde hedras för sina stora gåvor. Men enskilda bidrag på flera miljoner kan inte matcha de hundratals miljoner som kommit i ekonomisk hjälp via nationella och internationella organ. Det var dessa som har kallat på hjälp.

Vad kan folket på Haiti vänta sig av dessa genier i den rika världen? En militär ockupation är det första som kommer i åtanke. De först anlända var USAs säkerhetsstyrkor, eftersom dessa valts ut för att genomföra showen. Man sa att frånvaron av en haitisk regering var problemet.

 Men denna frånvaro berodde på att Förenta Staternas regering tidigare kidnappat Haitis valde president och fått iväg honom till Afrika, för ”hans säkerhets skull.” Nuvarande regering är uppenbarligen ickeexisterande, annat än som den president vilken USA välsignat och nu har officiellt välkomnat en utländsk assistens.

 Trycket finns från militären att bereda väg för mat och vatten tillika medicinsk vård. Men kommer den i tid för hjälp till det haitiska folket? Efter dagarna av brist på vatten och svält har  människor blivit mottagliga för sjukdom. Finns tillräckliga resurser för att ta itu med det? Eller kommer vi att få höra om behovet av temporär omflyttning som i New Orleans?

Blir det steg för steg USAs modell som dominerar, att finansiera bankerna och glömma människorna? Hur kommer nationsbygget att se ut? Irak? Afghanistan? Kommer Haitis befolkning någonsin att få en chans att själv styra sin nation?

Kommentar från läsare den 22 jan 2010 Denna vita presidentbyggnad brukade ha tortyrapparater i sin källare under överinseende av PapaDoc och hans son BabyDoc, båda finansierade av Luminatas satatanister i Frankrike och Amerika (med tusentals mördade) Det är bra att denna ondskans symbol är borta. Kanske Haiti kan bygga en ‘bättre’ symbol- men om samma satanister kommer in (och hittills ser det så ut)- går det inte att räkna med det.

 (Komm- Samtidigt får vi inte glömma de outnyttjade oljefyndigheterna på ön)

övers Ingrid Ternert

 Se också
Profiting From Haiti’s Crisis
by Benjamin Dang January 21, 2010

January 21, 2010-In front of National Palace after EarthquakeUS corporations, private mercenaries, Washington and the International Monetary Fund are using the crisis in Haiti to make a profit, promote unpopular neoliberal policies, and extend military and economic control over the Haitian people…

In front of National Palace after EarthquakeUS corporations, private mercenaries, Washington and the International Monetary Fund are using the crisis in Haiti to make a profit, promote unpopular neoliberal policies, and extend military and economic control over the Haitian people.

In the aftermath of the earthquake, with much of the infrastructure and government services destroyed, Haitians have relied on each other for the relief efforts, working together to pull their neighbors, friends and loved ones from the rubble.

One report from IPS News in Haiti explained, ”In the day following the quake, there was no widespread violence. Guns, knives and theft weren’t seen on the streets, lined only with family after family carrying their belongings. They voiced their anger and frustration with sad songs that echoed throughout the night, not their fists.”

Bob Moliere, an organizer within the popular political party Fanmi Lavalas was killed in the earthquake. His wife, Marianne Moliere, told IPS News after burying her husband, ”There is no life for me because Bob was everything to me. I lost everything. Everything is destroyed,” she said.

”I’m sleeping in the street now because I’m homeless. But when I get some water, I share with others. Or if someone gives some spaghetti, I share with my family and others.”

It is not this type of solidarity that has emerged in the wake of the crisis – and the delayed and muddled response from the international community – that most corporate media in the US have focused on. Instead, echoing the coverage and calls for militarization of New Orleans in the wake of Katrina, major media outlets talk about the looting, and need for security to protect private property.

One request from Erwin Berthold, the owner of Big Star Market in Petionville, Haiti, reflects this concern for profit over people. Berthold told the Washington Post about his supermarket, ”We have everything cleaned up inside. We are ready to open. We just need some security. So send in the Marines, okay?”

That militarization is already underway. This week the US is sending thousands of troops and soldiers to the country. The Haitian government has signed over control of its capital airport to the US. Brazil and France have already lodged complaints that US military planes are now being given priority over other flights at the international airport.

Venezuelan President Hugo Chavez responded to the US troop deployment. ”I read that 3,000 soldiers are arriving, Marines armed as if they were going to war. There is not a shortage of guns there, my God. Doctors, medicine, fuel, field hospitals, that’s what the United States should send,” Chavez said.

”They are occupying Haiti undercover.” The Venezuelan President pledged to send any necessary amount of gasoline needed to the country to aid with electricity and transport.

A Heroic History in Washington’s Backyard

There is also little mention in the major news outlets’ coverage of how the US government and corporations helped impoverish Haiti in the first place, creating the economic poverty that makes disasters like this so extensive. Nor is there mention of the country’s heroic struggle against imperialism and slavery.

Fidel Castro pointed out in a recent column, ”Haiti was the first country in which 400,000 Africans, enslaved and trafficked by Europeans, rose up against 30,000 white slave masters on the sugar and coffee plantations, thus undertaking the first great social revolution in our hemisphere.

… Napoleon’s most eminent general was defeated there. Haiti is the net product of colonialism and imperialism, of more than one century of the employment of its human resources in the toughest forms of work, of military interventions and the extraction of its natural resources.”

University professor Peter Hallward, writing in the Guardian Unlimited, criticized Washington for its responsibility in creating the suffering it is now pledging to alleviate in Haiti.

”Ever since the US invaded and occupied the country in 1915, every serious political attempt to allow Haiti’s people to move (in former president Jean-Bertrand Aristide’s phrase) ‘from absolute misery to a dignified poverty’ has been violently and deliberately blocked by the US government and some of its allies.

Aristide’s own government (elected by some 75% of the electorate) was the latest victim of such interference, when it was overthrown by an internationally sponsored coup in 2004 that killed several thousand people and left much of the population smoldering in resentment. The UN has subsequently maintained a large and enormously expensive stabilization and pacification force in the country.”

Brian Concannon, the director of the Institute for Justice and Democracy in Haiti told Hallward of the root causes for the overpopulation of neighborhoods in the city of Port-au-Prince that were hit so hard by the earthquake. ”Those people got there because they or their parents were intentionally pushed out of the countryside by aid and trade policies.

 These are specifically designed to create a large captive and therefore exploitable labor force in the cities; by definition they are people who would not be able to afford to build earthquake resistant houses.” Unnatural crises such as this made the earthquake much more devastating.

Disaster Capitalism Comes to Haiti

As Noami Klein thoroughly proved in her book The Shock Doctrine: The Rise of Disaster Capitalism, throughout history, ”while people were reeling from natural disasters, wars and economic upheavals,

savvy politicians and industry leaders nefariously implemented policies that would never have passed during less muddled times.” This push to apply unpopular neoliberal policies began almost immediately after the earthquake in Haiti.

In a talk recorded by Democracy Now!, Klein explained that the disaster in Haiti is created on the one hand by nature, and on the other hand ”is worsened by the poverty that our governments have been so complicit in deepening.

Crises—natural disasters are so much worse in countries like Haiti, because you have soil erosion because the poverty means people are building in very, very precarious ways, so houses just slide down because they are built in places where they shouldn’t be built.

All of this is interconnected. But we have to be absolutely clear that this tragedy, which is part natural, part unnatural, must, under no circumstances, be used to, one, further indebt Haiti, and, two, to push through unpopular corporatist policies in the interests of our corporations.”

Following the disaster in Haiti, Klein pointed out that the Heritage Foundation, ”one of the leading advocates of exploiting disasters to push through their unpopular pro-corporate policies,” issued a statement on its website after the earthquake hit:

”In addition to providing immediate humanitarian assistance, the U.S. response to the tragic earthquake in Haiti earthquake offers opportunities to re-shape Haiti’s long-dysfunctional government and economy as well as to improve the public image of the United States in the region.”

The mercenary trade group International Peace Operations Association (IPOA) immediately offered their services to provide ”security” in Haiti to its member companies, according to Jeremy Scahill.

Within hours of the earthquake, Scahill wrote, the IPOA website announced, ”In the wake of the tragic events in Haiti, a number of IPOA’s member companies are available and prepared to provide a wide variety of critical relief services to the earthquake’s victims.”

Kathy Robison, a Fortune 500 executive, formerly with Goldman Sachs Companies, wrote of the earthquake disaster in Haiti. ”The business leaders I have been meeting with have seen enough disappointment and suffering,” she wrote.

”What Haiti needs is economic development and the building of a true middle class. … There is much we are planning as far as creating new and innovative ways of using international aid and government support to promote private investment.”

On January 14, the International Monetary Fund (IMF) announced a $100 million loan to Haiti to help with relief efforts. However, Richard Kim at The Nation wrote that this loan was added onto $165 million in debt made up of loans with conditions

 ”including raising prices for electricity, refusing pay increases to all public employees except those making minimum wage and keeping inflation low.” This new $100 million loan has the same conditions. Kim writes, ”in the face of this latest tragedy, the IMF is still using crisis and debt as leverage to compel neoliberal reforms.”

The last thing Haiti needs at this point is more debt; what it needs is grants. As Kim wrote, according to a report from the The Center for International Policy, in 2003 ”Haiti spent $57.4 million to service its debt, while total foreign assistance for education, health care and other services was a mere $39.21 million.”

In the midst of the suffering and anguish following the earthquake, many Haitians came together to console and help each other. Journalist David Wilson, in Haiti during the time of the earthquake, wrote of the singing that followed the disaster.

”Several hundred people had gathered to sing, clap, and pray in an intersection here by 9 o’clock last night, a little more than four hours after an earthquake had devastated much of the Haitian capital.” A young Haitian American commented to Wilson on the singing, ”Haitians are different,” he said. ”People in other countries wouldn’t do this. It’s a sense of community.”

If these elements of the ”relief” efforts continue in this exploitative vein, it is this community that will likely be crushed even further by disaster capitalism and imperialism. While international leaders and institutions are speaking about how many soldiers and dollars they are committing to Haiti

it is important to note that what Haiti needs is doctors not soldiers, grants not loans, a stronger public sector rather than a wholesale privatization, and critical solidarity with grassroots organizations and people to support the self-determination of the country.

”We don’t need soldiers,” Patrick Elie, the former Defense Minister under the Aristide government told Al Jazeera. ”There is no war here.” In addition to critiquing the presence of the soldiers, he commented on the US-control of the main airport.

”The choice of what lands and what doesn’t land, the priorities of the flight[s], should be determined by the Haitians. Otherwise, it’s a takeover and what might happen is that the needs of Haitians are not taken into account, but only either the way a foreign country defines the need of Haiti, or try to push its own agenda.”

 Blackwater before drinking water
av Greg Palast The Huffington Post 17 jan 2010
 1. Välsigna Presidenten för att han nästan omedelbart har fått upp räddningsteamet i luften, sa Islands president Olafur Grimsson.

I onsdags rapporterade man att Förenta Staternas president hade lovat att ”Den första kontingenten på 2000 marinkårssoldater kommer att sättas in i det jordbävningsdrabbade området ”inom ett par dagar..”,  Herr Obama?

2. Det finns inget sådant som ‘natur’ katastrof.  200 000 haitier har blivit slaktade i slumbostäderna genom IMFs ”sparplaner”.

3. Det ringde en vän till mig. Hon frågade om jag kände någon journalist som kunde få ut hennes fars mediciner. Och hon tillade under det att hon försökte hålla samman rösten- ”Min syster, hon ligger under stenarna. Finns det någon som åker dit och kan hjälpa – någon?” Borde jag då ha sagt att ”Obama ska ta dit marinkåren ‘inom några dagar’?

4. Kina satte in räddningsmanskap med sökhundar inom 48 timmar. Kina, herr president. Kina 8 000 miles därifrån. Miami 700 miles därifrån. USAs baser i Puerto Rico ligger i närheten.

5. Obamas försvarsminister Robert Gates förklarade- ”Jag vet inte hur regeringen skulle kunna svara snabbare eller mer utförligt än den har gjort.” Nu vet vi att försvarsminister Gates inte vet.

6. Jag känner från mitt eget arbete inom fältet att FEMA har tillgång till ready-to-go transporterbart vatten, generatorer, mobil medicinsk utrustning och ännu mer till hjälp vid Gulfkustens orkaner.

Det finns där fortfarande. Armégenerallöjtnant Russel Honoré, vilken tjänat som ledare för en specialstyrka vid katastrofer som orkanen Katrina, berättade för tidningen ‘Christian Science Monitor’ - ”Jag trodde vi hade lärt oss utifrån Katrina att ta med oss mat och vatten och börja evakuera människor.” Kanske vi lärt oss, men uppenbarligen hade inte försvarsminister Gates och hans departement varit i skolan den dagen.

7. Skicka dit Marinkåren. Det är Amerikas svar. Det är vad vi är bra på. Slagskeppet USS Carl Vinson dök till sist upp efter tre dagar. Med vad? Det sändes ut med dramatik – utan katastrofutrustning. Det var beväpnat med sidovindsmissiler och 19 helikoptrar.

8. Men ingen fara. Det Internationella Sök och RäddningsTeamet, fullt utrustad och självgående i sju dagar på fältet, satte omedelbart in tio ton verktyg och utrustning, tre ton vatten, tält, avancerad kommunikations-och vattenreningsutrustning. Dessa är från Island.

9. Gates sände inte in mat och vatten därför att, som han sa, det inte fanns någon”struktur…för att erbjuda säkerhet.” För Gates, som utnämndes av Bush och tilläts hänga runt Obama, är det först och främst säkerhet som gäller. Det var hans läxa från orkanen Katrina. Alltså militärföretaget Blackwater framför rent dricksvatten.

10. Tidigare USA presidenter har agerat mycket rappare med att få in trupper på marken på denna ö. Haiti är högra halvan av ön Hispaniola. Den har behandlats som helvetets högra testikel. Dominikanska Republiken är den vänstra.

Under 1965, då dominikanarna krävde tillbaka Juan Bosch, deras valda president som blivit ersatt av en junta, reagerade snabbt Lyndon Johnson mot krisen och satte in 45000 amerikanska marinkårssoldater på stränderna för att förhindra att den valda presidenten återvände.

11. Hur har Haiti kunnat sluta med att bli så ekonomiskt försvagad, med en infrastruktur från sjukhus till vattensystem, förstörd eller icke-existerande – med två brandstationer inom hela nationen – och en så bräcklig infrastruktur att nationen bara väntat på att ´naturen´ skulle göra slut på den? Skyll inte på Moder Jord för all död och förstörelse.

Denna vanära gäller Papa Doc och Baby Doc, Duvaliers diktatur, som under 28 år stal från naturen. Papa och hans Baby stoppade en ungefärlig del av 80% av världens bistånd i de egna fickorna - och USAs regering var glad att ha Duvaliers medverkan med sin voodoomilis, Tonton Macoutes, som allierad under det Kalla Kriget. (Kriget vanns lätt: Duvaliers’ dödsskvadroner mördade upp till 60 000 av regimens oppositionella.)
12. Det Papa och Baby inte tävlade om, det avslutade IMF genom sina ’spar’planer. En sparplan är en slags voodoo-ekonomi ledd av några slags zombie-ekonomer med en sorts irrationell tro på att man hjälper nationen blomstra om man skär ner på regeringens service.

13. Under 1991, fem år efter att denna mordiska Baby flytt, valde haitierna en präst, Jean-Bertrand Aristide, som stod emot IMFs diktat. Inom månader avsatte militären honom under applåder från Papa George HW Bush.

Historien upprepar sig, först som tragedi och sedan som fars. Farsen var George W Bush. Under 2004, efter det att prästen Aristide återvalts till president, blev han kidnappad och åter avlägsnad, till Baby Bushs applåder.

 14. Haiti har en gång varit en välmående nation, den mest välmående i hemisfären. Som Voltaire skrev, var den mer värd än denna klippiga kalla koloni, mest känd som New England. Haitis välstånd bestod i svart guld: slavar. Men därefter gjorde slavarna uppror – och alltsedan dess fått betala för det.

Från 1825 till 1947 tvingades Haiti av Frankrike att betala en årlig avgift som delbetalning för de vinster som de franska slavhandlarna gick miste om genom sina slavars lyckade uppror. Hellre än att förslava individuella haitier, ansåg Frankrike att det helt enkelt vore mer effektivt att förslava hela nationen …

 15. Försvarsminister Gates förklarar för oss att ”Det finns bara några reella fakta i livet som påverkar hur snabbt man kan uträtta en del av dessa saker.” Flottans sjukvårdsbåt kommer att vara där om, si så där en vecka. Heck of a job, Brownie!

16. Jag fick precis ett meddelande från min vän. Hennes syster har hittats död och hennes andra syster tvingats begrava henne. Pappan måste ha sina icke beslagtagna mediciner. Detta rör också livets nödtorft, herr president.

Haiti@GregPalast.com

övers Ingrid Ternert

An arab woman blues 
av Layla Anwar 15 jan 2010

”Då jorden skälver med sitt skalv, och jorden frambär sina bördor, hon frågar – ‘Varför dessa plågor?’ Denna dag berättar hon för tidvattnet, inspirerad av Gud. Denna dag kommer män fram i separata band och visar vad de gjort. Och han som väger godhetens dammkorn – skall se,  och han som väger ondskans dammkorn – skall se.” (Koranen; Sura 99- Jordbävningen)

Jag kan inte få bort bilderna för min syn…denna mänskliga tragedi på Haiti är bortom någons föreställning. Jag satt då och tittade intensivt och fler bilder kom upp, hundratals kroppar täckte gatorna, och man kunde ännu höra jämret från överlevande i ruinerna, familjer borta, människor vandrande på gatorna utan vetskap om vart de ska hän, överlevande i tält på den fuktiga marken, för tredje natten i rad…

Ingen hjälp har ännu anlänt utifrån, vad jag fått fram. En familj på 5 personer som har förlorat allt, fick bara med sig en liten flaska vatten och ett stycke bröd. FNkonvojer ser mest ut att passera och inget har blivit gjort, trots att man i propagandan säger det motsatta  …men skyller numera på logistiken  och bristen på koordinering mellan stater och hjälporganisationer  … vilket för mig bara är politik.

Det finns inga sjukhus som kan ta hand om de skadade, hundratals ligger ännu i sina pölar av blod och frakturer, ingen smärtlindring, ingenting. En dispensär på utsidan av Port au Prince har fått ta emot över 1000 skadade på mindre än 24 timmar. Och det är enbart en dispensär, utan medicinsk utrustning.

Haitis medborgare är arga. Det kommer rapporter om plundring och skottlossning om mat. I några av stadens områden har de som överlevt byggt baracker av döda kroppar som tecken på protest över läget som sådant. Över bristen på hjälp…Hur skall man överleva? Inga hem, ingen mat, inget vatten, inga sjukhus, inga jobb, inte ens latriner för de basala behoven, allt detta krönt av ”shock and awe” och sorg över de döda…en verklig katastrof.

Vem skall man skylla på nu? Gud, naturen, global uppvärmning eller politik? Är det en sak haitierna är säkra på, så är det USA- psykot Pat Robertson. Han som begråtits för att ha ”fördömts för att ha ingått en pakt med djävulen själv”. Alltsedan denna rasistiska kolonialist blev utsparkad, kan man idag i de öppna kanaler man ockuperar höra ett sjungande och bedjande om ”Tack Jesus för ännu en dag vid liv”. Kanske haitierna och denna knäppa amerikanska psyko Pat Robertson inte ber till samma Jesus trots allt…

Vem skall man då skylla på? Haitierna klandrar inte Gud, och de saknar makt över naturen eller storföretagens samlade påverkan eller de storföretag som styrs av Västs utsugande maktcentra och deras bidrag till dessa ekologiska katastrofer. Men man har ändå haft en del makt över sin lokala politik… som Amerika, vampyren Amerika, åter och återigen lagt sig i…och just därför bör man läsa denna välskrivna artikel av Chris Floyd på  http://www.chris-floyd.com/

Men också andra artiklar om Haiti på Uruknet, vilka ger något av bakgrundsinformationen till varför denna naturkatastrof inte är ett ”Guds” eller naturens- utan människans verk. Med en befolkning som lever på mindre än 2$ om dagen, hur kan då någon vänta sig byggnader som håller vid naturkatastrofer? Och denna fattiga befolkning har i sanning blivit drabbad av själva djävulen, och denna djävul hade annars inte varit lika monumental…

Och mitt i all denna förödelse var det största bekymret för Hilary Clintons, efter att ha förkortat sin tripp till Australien, att -”Det är bibliskt, tragedin fortsätter att stötta upp Haiti och det haitiska folket”, och tillade att utsikten för Haiti sakta stabiliserats före jordbävningen.”Vi hade börjat investera med privat affärsverksamhet… Det fanns då mycket hopp om framtiden för Haiti. Hopp som i åratal inte existerat. Och fram kom Moder Natur och bara plattade till det hela.” (enl källa)
 

Om det bara kunnat stoppa där. Obama, mångas presidentfavorit, har utnämnt George W Bush som USAs ”räddnings-envoyé” på Haiti. Jag skulle vilja gråta – jag vill verkligen det. Mer ironi — de 45 000 amerikaner som är instängda i Haiti skall evakueras till Guantanamo Bays flottbas…Då undrar jag bara, får de en chans att säga hej till de oskyldiga  fångar som torteras där?

Kommer man besöka cellerna, djurburarna med hundratals män utan rättegång inspärrade där bakom murarna, ungefär som just nu Haitis människor? Och ironiskt nog, Haitis tragedi påminner mycket om Baghdads. Där hundratals kroppar skräpade ner gatorna i en outhärdlig stank, precis som i Port au Prince. Och de låg kvarlämnade i veckor på gatorna …med herrelösa hundar ätande på liken…

Ingen filmade, inget microbloggande om det och inga konvojer ivägskickade…allt gjordes i tysthet…täckta och snabbt undanstoppade i bårhus och massgravar…och fortfarande lever människor i tält …och deras hem ligger fortfarande i ruiner- i bitar…också Baghdad måste ha varit förbannat av djävulen själv…

‘Biståndsenvoyén’ i Irak på den tiden, nu på Haiti, är densamma

övers Ingrid Ternert