Fredskoalitionen Göteborg

Sir Sherard Cowper-Coles, Storbritanniens förre ambassadör i Afghanistan, sa att det varit ett misstag att skryta med hur många talibaner man hade dödat.

Den förre brittiske ambassadören opponerade sig mot USAs befälhavare general David Petraeus, genom att beskriva denna blivande CIA-chefs taktik som ”kontraproduktiv och djupt felaktig”.

Sir Sherard Cowper-Coles, vilken dessutom har tjänstgjort som särskilt sändebud, envoyé,  i Afghanistan och Pakistan, tillade att Petraeus borde ”skämmas” för att ha gått ut med det antal motståndsledare som hans styrkor hade dödat.

”Han har utökat våldet, tredubblat antalet räder med sina amerikanska, holländska och österrikiska specialstyrkor, vilka  varit  ute i avsikt att döda talibanledare, och i det fallet har det funnits en hel del pinsamt skryt från militärens sida om bodycount”, likräkning, sa Cowper-Coles. Han tillade att det med statistik  påminner om Vietnamkriget. ”Det är fullständigt fel om man glömmer bort, att det måste till en stabil politisk lösning.”

Nu i sommar ska Petraeus lämna Afghanistan för att bli chef över CIA. Sedan han i juni förra året fick kommandot över USAs och koalitionens trupper i Afghanistan, har han med sina specialstyrkor utökat antalet räder och attacker med små obemannade flygplan mot talibanernas befälhavare.

Tidigare i år meddelade Petraeus Kongressen att hans styrkor under varje tremånadersperiod hade dödat eller tillfångatagit 360 ledare inom talibanmotståndet.

Hans officerare anser att denna taktik kan komma att demoralisera talibanerna under varje tremånadersperiod och så småningom  troligen få talibanrörelsen att gå med på Kabuls och Västs villkor i fredsuppgörelsen.

Cowper-Coles hävdar att taktiken gör det svårare för Väst att hitta en politisk lösning och få till ett slut på kriget. ”Utan tvekan har Petraeus pucklat på talibanerna extremt hårt,” sa han. ”Jag är rätt säker på att en del av dom är mer än villiga att ge sig. Men samtidigt kommer det för varje död pashtun stå tio på kö för att hämnas varenda en av dom.”

”Naturligtvis medför det framgångar i taktiken att rensa ut motståndsmän från särskilda områden, men i själva verket är det som att föra bort vattnet med en paddel, och jag anser att varje general som skryter om det antal pashtunska motståndsmän han dödat, han borde skämmas.”

Han tillade- ”General Petraeus har märkligt nog kommit att ignorera sina egna principer i kontramotståndets fältmanual, där man talar om politik som en huvudsaklig faktor när det handlar om motstånd.”

Han jämförde USAbefälhavarens nackdel i förhållande till företrädaren, general Stanley McChrystal, vars centrala inriktning var att skydda afghanska civila, även om det hade ha inneburit en större försiktighet i jakten på talibaner.

Tillsammans med förre utrikesminister David Miliband fokuserade Cowper-Coles, vid en tid då han tjänade som britternas särskilda sändebud, sina ansträngningar till att övertyga Obamas administration om att satsa sin koncentration på en politisk lösning och påbörja samtal med talibanerna.

En del rapporter säger att Washington ska vara initiativtagare till dessa kontakter. Men brittiska tjänstemän säger att Marc Grossman, USAs särskilda envoyé i Afghanistan och Pakistan och den som driver det hela, har problem med att finna några tillförlitliga representanter för talibanerna, till och med för att engagera sig i samtal om att starta samtal.

Vissa av de brittiska och europeiska tjänstemännen förhåller sig som Cowper-Coles kritiska gentemot Petraeus. De flesta önskar sätta talibanerna under något slags riktat militärt tryck för att övertyga dom, att en förhandlingslösning skulle ligga i deras eget intresse.

Hur som helst finns en växande känsla av obehag i Vita Huset, trots Obamas och utrikesminister Hillary Clintons order om motsatsen, att den militära vägen kommer att få fortsatt prioritet.

”Det finns skilda delar av etablissimanget i Washington som drar i olika riktningar,” sa en tjänsteman. ”Men så länge Petraeus befinner sig i Kabul, kommer den militära inriktningen att ha företräde.”

Petraeus väntas lämna Afghanistan i september månad. Det finns knappast några förväntningar om särskilt stora framsteg i kontakterna med talibanerna, åtminstone fram till slutet av sommarsäsongens strider. De flesta av deras tjänstemän är samtidigt mindre övertygade än Cowper-Coles, om att man inom talibanernas högre kretsar skulle vara så särskilt intresserade av en politisk förhandlingslösning.

”Under 2011 kom fler trevare från beslutsfattare på högre ort, men det finns inga verkliga tecken på att någon inom rörelsen skulle ha fått som sin uppgift att hitta en väg till fred,” sa tjänstemannen.

Flera försök har gjorts i skymundan för att få med rörelsen i en dialog, men det rönte liten framgång. ”Varför skulle dom ha  velat förhandla?” frågar Michael Scheuer, tidigare chef för CIAs Bin Laden enhet och talibanexpert. ”De är på god väg att vinna; är inte längre utfrusna i den islamska världen för kopplingar med Osama bin Laden. Varför skulle man ha velat kasta bort det?”

Men Scheuer, författare till en ny bok om Bin Laden, sa att Petraeus’ ansats om ”halshuggning” knappast hade fungerat.

”Röda Armén prövade detta under 10 års tid, och de var långt mer hänsynslösa och grymma vad gäller detta, än vad vi är och det hade inte fungerat särskilt bra,” sa Scheuer.

övers Ingrid Ternert