Sir John Scarlett, ordförande i Storbritanniens Förenade Underrättelse-kommitté innan han åren 2004-2009 blev chef över MI6.
Denna höga tjänsteman inom Underrättelsetjänsten ansvarade för Tony Blairs notoriska dossier om Iraks massförstörelsevapen, med föreslag om att dokumentet skulle utnyttjas till att vilseleda allmänheten om betydelsen av ‘Iraks förbjudna vapen’.
Under den tid Sir John Scarlett var ledare för ‘Förenade UnderrättelseKommittén’ blev han ‘ansvarig’ att september 2002 författa en dossier, skickad som memo till Blairs utrikespolitiska rådgivare.
Det var med anledning av ”fördelen av att dölja detta faktum då det gäller mass-förstörelsevapen, har Irak inte varit särskilt exceptionell”.
Memot offentliggjordes under lagen om Informationsfrihet och ansågs vara ett av det mest signifikanta dokument i dossiern, som någonsin har publicerats.
Offentliggörandet stöder den förre underrättelseanställde Michael Laurie, som i förhör inför Chilcot berättade om Irakkriget, där dossiern var avsedd att utgöra en anledning till krig med den förvanskade underrättelsen om just detta.
Underrättelsekommitténs roll är att lägga fram en opartisk rådgivning baserad på underrättelser till ministrarna. Alastair Campbell, Blairs presschef, sa till Scarlett att dossierns trovärdighet var beroende av, att den kunde betraktas som det arbete Scarlett och hans team av experter utfört.
Men Butlers genomgång 2004 förklarade att den offentliggjorda dossiern presenterades som ett mer säkerställt fall om Iraks vapen, än vad man tidigare kunnat se i kommitténs rapporter. Trots det fortsatte Scarlett att vara chef över MI6.
Scarletts memo skickades under mars 2002 till Sir David Manning, Blairs högsta utrikespolitiska rådgivare, efter ett tidigt utkast upplagt efter dossiern, vilket täckte fyra länder som hade ”WMD-program att lägga vikt vid”: Irak, Iran, Libyen och
NordKorea
Jack Straw, dåvarande utrikesminister, kommenterade detta med att ”man måste visa i dossiern varför Irak utgör ett exceptionellt hot. Den gör ännu inte riktigt det.” Som svar föreslog Scarlett, att dossiern skulle ge ett större intryck, om den bara hade täckt Irak.
Clare Short, den minister i Labourregeringen som avgick efter Irakkrigets start, sa vid ett brittiskt parlamentsförhör -”Dessa ord visar att John Scarlett från början medvetet gått ut med vilseledande uppgifter.”
”Fördelen med det skulle vara att leda bort det faktum, att vad gäller Iraks massförstörelsevapen är fallet inte så exceptionellt”.
Elfyn Llwyd, ledare i Parlamentet från Plaid Cymru, menade att -”För mig står det klart att John Scarlett inte var någon objektiv spelare i allt detta.” Llwyd frågade varför Chilcot vare sig publicerat Scarletts memo eller inlett en utfrågning av honom angående detta. ”Det ifrågasätter återigen utfrågningens trovärdighet,” sa han.
Om man följer Scarletts memo, var innehållet i dossiern inte begränsat till Irak, utan en vecka senare la man den på is under sex månader. Laurie berättade för Chilcot, att dossiern vid denna tid blivit ”avvisad, eftersom den inte utgjorde ett tillräckligt starkt fall”.
Uppenbarligen blev Scarletts memo kopierat till Sir Joe French, Lauries boss vid Försvarets Underrättelsetjänst. I sitt vittnesmål till Chilcot bifogade Laurie sin uppfattning, att dossiern var avsedd att skapa en anledning till krig, efter vad han hade hört fransmännen säga.







SvD Brännpunkt 3 november 2010