Vad Panetta sa om Usas engagemang i Afghanistan är att -“Vi har engagerat oss i en ganska robust roll och den är fortfarande ganska robust. Det betyder inte, att vi inte skulle vara beredda på strid”.
av Craig Whitlock 1 feb 2012 (Nedan samma Panetta 2010 i Washington Post)
Bryssel – Förenta Staterna och Nato ska försöka avsluta stridsmissionen i Afghanistan nästa år och ändra rollen till att erbjuda stöd och träning åt de afghanska säkerhetsstyrkorna. Det är vad försvarsminister Leon E. Panetta sa under onsdagen.
Så länge amerikanska trupper av något slag är kvar i Afghanistan, är det enligt vissa analytiker inte troligt att denna accelererade tidsplan kan lugna ner de islamska militanter som bekämpar den afghanska regeringen och Pakistan.
“Vare sig det är de pakistanska talibanerna, de afghanska talibanerna eller al Qaida, handlar det om samma historia: Som den pakistanske författaren Imtiaz Gul, verkställande direktör för Centrum för Forskning & Säkerhetsstudier i Islamabad, sa - “De vill befria Afghanistan från utländsk ockupation”. Den första större svårighet som Usa och dess koalitionsstyrkor står inför är oppositionen mot Usas baser i Afghanistan.
Talibanerna har intagit den maximala hållningen att utländska styrkor måste ge upp, hals över huvud”. För president Obama gäller det ännu att besluta hur många trupper som ska stanna i Afghanistan och i så fall under hur lång tid. Existerande neddragningsplaner efterlyser det antal man tänker minska, från nuvarande 90 000 till 68 000 i september, en nivå som militära befälhavare — enligt försvarstjänstemän med uppbackning av Panetta, vill behålla till slutet av 2014.
Administrationen förhandlar också om en överenskommelse med den afghanska regeringen för det som Panetta kallat en “evig närvaro” av kontraterrorism och träning av de styrkor som ska vara kvar för evigt. Administrationen har försökt men misslyckats att förhandla om en liknande långsiktig överenskommelse med Irak.
Trots att Afghanistan hittills inte spelat någon framträdande roll i Usas presidentvalskampanj, har förre guvernören i Massachusetts Mitt Romney, GOPs frontfigur i nomineringen, sagt att han tänker fortsätta bekämpa talibanerna tills de besegrats. Han kritiserade Obamas strategi att bekämpa motståndet, samtidigt som man engagerar dom i samtal.
Obamaadministration menar att amerikaner är trötta på krigets finansiella och mänskliga kostnader och skulle välkomnat en utträdesstrategi, så länge man trodde att detta skulle hjälpa upp Usas nationella säkerhet. Obama framförde att slutfasen av neddragningen i Irak, som han lovat under presidentvalskampanjen 2008, är ett tecken på Usas styrka och egna förmåga.
Trots att han i augusti 2010 meddelade det officiella slutet på Usas stridsoperationer i Irak, fortsatte många av de 50 000 trupper som var kvar att dras in i strid tillsammans med irakiska trupper och ibland även utan dom.
Förutom mänskliga förluster har de fiskala kostnaden för den afghanistanska konflikten kommit att väga tungt på alla koalitionsmedlemmars axlar. Panetta sa att han skulle be andra försvarsministrar inom Nato att överväga om det fortfarande skulle vara någon idé att underteckna en expansion av de afghanska nationella säkerhetsstyrkorna, idag med cirka 310 000 individer, till planerade totalt 350 000 soldater och poliser.
Ökningen av storleken på den afghanska styrkan har varit hörnstenen i Natos krigsstrategi. Men alliansen har övervägt huruvida man fortfarande skulle ha råd med att betala en så stor afghansk styrka, och i så fall under hur lång tid. Administrationens tjänstemän har sagt man förväntar sig, att Washington och allierade huvudstäder ska betala merparten av kostnaderna för att under lång tid efter år 2014 kunna utrusta och träna de afghanska styrkorna.
“Det finns en allmän förståelse, om det forsätter vara hållbart, att man kan behöva gå ner en bit”, sa en högre amerikansk försvarstjänsteman under villkor av anonymitet på grund av Pentagons grundregler. “Exakt vilken siffra det gäller och vad den precisa tiden kommer att bli, det är något vi behöver diskutera med våra allierade”.
Panetta sa att Förenta Staterna och Nato skulle fråga sina arabiska allierade, Japan, SydKorea och andra länder om bidrag till stöd för den afghanska armén och polisen under denna långa period.“På många sätt bestämmer anslagen vilken slags styrka vi ska ha kvar här i framtiden”, sa han.
Under den nuvarande Natoplan som man kommit överens om med Afghanistans president Hamid Karzai i Lissabon, ska afghanska säkerhets-styrkor enligt den någon gång under året överta kontrollen av militära operationer över ungefär halva landet, medan resten så småningom ska ske före slutet av 2014.
Trots att Karzai offentligt uttryckt sitt missnöje med NATOs styrkor, har det oupphörligt sedan dess inte varit helt klarlagt om han deltagit i eller underrättats om de nya planer som man diskuterat.
Washington Post 2010
Panetta sa om Usas engagemang i Afghanistan att- “Det är en ganska robust roll vi är engagerade i och fortfarande är det ganska robust. Det betyder inte att vi inte är stridsberedda.” Så länge amerikanska trupper av något slag är kvar i Afghanistan, är det enligt vissa analytiker inte troligt att den accelererade tidsplanen kan lugna ner de islamska militanter som bekämpar den afghanska regeringen och Pakistan.
“Vare sig det är de pakistanska talibanerna, de afghanska talibanerna eller al Qaida, är historien densamma: de vill befria Afghanistan från utländsk ockupation”, sa den pakistanske författaren Imtiaz Gul, verkställande direktör i Centrum för Forskning & Säkerhets Studier i Islamabad. “Den första större svårighet som Usa och koalitionsstyrkorna står inför är oppositionen mot Usas baser i Afghanistan. Talibanerna har intagit den maximalistiska positionen att utländska styrkor måste ge upp hals över huvud”.
President Obama har ännu att besluta hur många trupper som ska stanna i Afghanistan, och i så fall hur länge. Existerande neddragnings-planer efterlyser det antal man ska minska från nuvarande 90 000 till 68 000 i september, en nivå som militärbefälhavare — med Panettas uppbackning enligt försvarstjänstemän — vill behålla till slutet av 2014.
Administrationen förhandlar också om en överenskommelse med den afghanska regeringen för det Panetta kallat en “evig närvaro” av kontraterrorism och träning av styrkor som ska vara kvar för evigt. Administrationen har försökt men misslyckats att förhandla en liknande långsiktig överenskommelse med Irak.
Trots att Afghanistan hittills inte spelat någon framträdande roll i Usas presidentvalskampanj, har förre Massachusetts guvernören Mitt Romney, GOPs frontfigur i nomineringen, sagt att han vill fortsätta att bekämpa talibanerna tills dess de har besegrats. Han kritiserade Obamas strategi att bekämpa motståndet, under tiden man engagerar dessa i samtal.
Obamaadministrationen menar att amerikaner är trötta på krigets finansiella och mänskliga kostnader och skulle välkomna en utträdes-strategi så länge de trodde att det skulle säkra Usas nationella säkerhet. Obama har framfört att slutfasen av neddragningen i Irak, som han lovat under sin presidentvalskampanj 2008, är ett tecken på Usas styrka och hans egen förmåga.
Trots att han i augusti 2010 förklarade det uttalade slutet på Usas stridsoperationer i Irak , fortsätter många av de 50 000 trupperna att kontinuerligt engagera sig i strid tillsammans med irakiska trupper och ibland utan dessa.
Förutom de mänskliga förlusterna väger de fiskala kostnaderna för Afghanistan konflikten tungt på alla koalitionens medlemmar. Panetta sa han skulle be andra NATO försvarsministrar att överväga huruvida det forfarande vore klokt att skriva under på expansionen av Afghanistans nationella säkerhetsstyrkor, för närvarande 310 000 medlemmar, till en planerad total på 350000 soldater och poliser.
Genom att blåsa upp dessa, har den afghanska styrkan blivit en hörnsten i Natos strategi för krig. Men alliansen har övervägt huruvida man fortfarande har råd med att ge stöd till en så stor afghansk styrka, och i så fall hur länge. Administrativa tjänstemän har sagt att Washington och allierade huvudstäder kan förväntas stå för huvuddelen av utgifterna för att utrusta och träna de afghanska styrkorna långt efter 2014.
“Det finns en allmän förståelse för, att om detta ska förbli hållbart, behöver det gå ner ett bit”, sa en högre amerikansk tjänsteman under villkor om anonymitet genom Pentagon. “Exakt vilken siffra det gäller och precis vilken tidpunkt, är något som vi behöver diskutera med våra allierade”.
Panetta sa att Förenta Staterna och NATO skulle be sina arabiska allierade, Japan, SydKorea och andra länder att bidra till att stödja den afghanska armén och polisen under denna långa period. “På många sätt bestämmer anslagen vilken slags styrka vi ska ha här i framtiden”, menade han.
Under nuvarande Natoplan som man kommit överens om med den afghanska presidenten Hamid Karzai i Lissabon, ska afghanska säkerhets-styrkor ta kontrollen över militära operationer i ungefär halva landet någon gång under året, medan resten ska ske så småningom innan slutet av 2014. Trots att Karzai offentligt uttryckt missnöje med NATOs styrkor, och det sedan dess oupphörligt inte varit helt klart, huruvida han deltagit i eller underrättats om de nya planer man diskuterat.
övers Ingrid Ternert
